Mentcon model

The original Mentcon model – Outperforming the market. Available for companies worldwide

Countries

Contact information and availability per Country.

Mentcon model for ESRS

Integrated with ESRS compliant process – generating the Sustainability statement of your company. (EU)

Careers

Join our team at Mentcon.

Förstå CSRD- och ESRS-rapportering

FAQ om CSRD- och ESRS-rapportering

Läs vår omfattande guide om CSRD- och ESRS-rapportering. Oavsett om du börjar med grunderna om vilken information som ska inkluderas i ESRS eller om du behöver fördjupad vägledning om hur du utför en dubbel väsentlighetsbedömning eller vill veta hur ditt företagag kan redovisa åtgärder, mål och mått. Denna guide täcker det mesta. Fördjupa dig i detaljerade exempel på olika ESRS-ämnen för att förbättra din rapporteringsprocess!

Generella frågor om CSRD och ESRS

Klicka här för att få svar på vanliga frågor om CSRD och ESRS i allmänhet.

ESRS är indelad i 12 standards: Cross cutting (Allmänna), Environmental (Miljö), Social (Sociala) och Governance .

Välj standard för att se svar på vanliga frågor:

ESRS 1 Allmänna krav

ESRS 2 Allmänna upplysningar

ESRS E1 Klimatförändringar

ESRS E2 Förorening

ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser

ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem

ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi

ESRS S1 Den egna arbetskraften

ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan

ESRS S3 Påverkade samhällen

ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare

ESRS G1 Ansvarsfullt företagande

Generella frågor om CSRD och ESRS

Vad är ESRS?

ESRS står för European Sustainability Reporting Standards, som utvecklats för att standardisera hållbarhetsrapporteringen i hela EU. De är avsedda att tillhandahålla en standard för mer konsekventa och jämförbara hållbarhetsupplysningar.

Hur förhåller sig ESRS till CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive)?

ESRS beskriver hur direktivet CSRD, ska rapporteras i företagens Hållbarhetsförklaring.

Vilka företag måste rapportera enligt ESRS?

ESRS gäller i första hand stora företag och alla börsnoterade företag i EU, inklusive banker och försäkringsbolag, oavsett storlek. Direktivet syftar till att säkerställa att stora företag bidrar offentligt i hållbarhetsfrågor.

Tidsplanen för när företag ska börja rapportera enligt ESRS är följande:

  • Företag som tidigare omfattades av direktivet om icke-finansiell rapportering – inklusive stora börsnoterade företag, stora banker, stora försäkringsföretag och stora börsnoterade företag utanför EU, som alla har över 500 anställda – måste börja rapportera från och med räkenskapsåret 2024. De första hållberhetsförklaringarna Enligt ska därmed offentliggöras 2025.
  • Andra stora företag, inklusive stora börsnoterade företag utanför EU, ska börja från och med räkenskapsåret 2025 och de första hållbarhetsrapporterna ska lämnas in 2026
  • Börsnoterade små och medelstora företag, inklusive små och medelstora företag som inte är börsnoterade i EU, kommer att inledas från och med räkneskapsåret 2026, och de första rapporterna ska offentliggöras 2027. Dessa små och medelstora företag har dock möjlighet att skjuta upp sin rapportering i upp till ytterligare två år. Senast de kan börja rapportera är räkenskapsåret 2028, och de första hållbarhetsrapporterna kommer 2029.

 

Dessutom måste företag utanför EU som genererar mer än 150 miljoner euro årligen i EU och som antingen har en filial med en omsättning på över 40 miljoner euro eller ett dotterbolag som klassificeras som ett stort företag, eller ett börsnoterat litet eller medelstort företag inom EU börja rapportera på koncernnivå från och med räkenskapsåret 2028. Den första hållbarhetsrapporten för dessa fall kommer att publiceras 2029, med specifika standarder som kommer att införas för dessa företag.

Hur skiljer sig ESRS från andra standarder för hållbarhetsrapportering?

Till skillnad från andra standarder som kan vara frivilliga eller sektorsspecifika, är ESRS obligatoriskt för initialt stora företag inom EU och syftar till att standardisera rapporteringen inom alla sektorer, vilket gör den heltäckande och jämförbar för alla reglerade enheter.

Vilka är tidsfristerna för efterlevnad av ESRS?

Genomförandedatumen varierar, och de första rapporterna förväntas för räkenskapsåret 2024 och publiceras 2025. Dessa tidslinjer är förskjutna beroende på företagens storlek och karaktär:

  • Företag som tidigare omfattades av direktivet om icke-finansiell rapportering – inklusive stora börsnoterade företag, stora banker, stora försäkringsföretag och stora börsnoterade företag utanför EU, som alla har över 500 anställda – måste börja rapportera från och med räkenskapsåret 2024. Den första hållbarhetsrapporten kommer att vara klar 2025.
  • Andra stora företag, inklusive stora börsnoterade företag utanför EU, ska börja från och med räkenskapsåret 2025 och de första hållbarhetsrapporterna ska lämnas in 2026.
  • Börsnoterade små och medelstora företag, inklusive små och medelstora företag som inte är börsnoterade i EU, kommer att inledas från och med budgetåret 2026, och de första rapporterna ska offentliggöras 2027. Dessa små och medelstora företag har dock möjlighet att skjuta upp sin rapportering i upp till ytterligare två år. Senast de kan börja rapportera är räkenskapsåret 2028, och de första hållbarhetsrapporterna kommer 2029.

Dessutom måste företag utanför EU som genererar mer än 150 miljoner euro årligen i EU och som antingen har en filial med en omsättning på över 40 miljoner euro eller ett dotterbolag som klassificeras som ett stort företag eller ett börsnoterat litet eller medelstort företag inom EU börja rapportera om sin hållbarhetspåverkan på koncernnivå från och med räkenskapsåret 2028. Den första hållbarhetsrapporten för dessa fall kommer att publiceras 2029, med specifika standarder som kommer att införas för dessa omständigheter.

Hur kommer ESRS att påverka investerarnas beslut?

Förhoppningen från EU är att genom att tillhandahålla standardiserad och jämförbar hållbarhetsinformation kommer ESRS att hjälpa investerare att fatta mer välgrundade beslut om var de ska allokera sina resurser, vilket gynnar företag med bättre hållbarhetspraxis.

Finns det särskilda sektoriella/branschspecifika upplysningskrav i ESRS?

Ja, det kommer det att bli. ESRS kommer innehålla specifika riktmärken och mått för olika sektorer för att ta itu med sektorsspecifika hållbarhetsfrågor på ett heltäckande sätt. De har försenats och meddelas nu att de ska genomföras från och med rapporteringsåret 2026. Just nu finns bara ett fåtal branschspecifika upplysningskrav som t.ex. för företag som har stor del av sin omsättning i verksamhet med högt klimatavtryck såsom, olja, kol och gas.

Vad är det svåraste med CSRD- och ESRS-rapportering?

Många företag anser till en början att insamling av kvantitativa data är den svåraste delen av ESRS-rapporteringen. De inser dock snart att den verkliga utmaningen ligger i de beskrivande hållbarhetsupplysningarna.

Över 70 % av de ESRS-data som ska redovisas är beskrivande texter och kräver detaljerade förklaringar som sammanflätar olika aspekter av verksamheten, t.ex. värdekedja, affärsmodeller, intressenters intressen, strategi, policyer, mål, lagar, specifika upplysningskrav med mera. Varje beskrivande upplysning måste ta hänsyn till dessa element på ett heltäckande sätt, vilket ofta kräver information som är utspridd över flera avsnitt i ESRS-dokumentationen.

För att förenkla denna komplexa process är Mentcon-modellen ovärderlig. Mentcon-modellen hjälper till att strukturera hållbarhetsförklaringen, skapar förskrivna texter för nästan hälften av alla beskrivande upplysningar i ESRS och erbjuder mallar för vad som ska redovisas med exempel för resten. Detta sparar inte bara tid och pengar, utan säkerställer också efterlevnad av ESRS, vilket gör rapporteringsprocessen betydligt lättare för företag.

Vilka är de viktigaste komponenterna i ESRS?

De europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) består av flera nyckelkomponenter som är utformade för att säkerställa en heltäckande och enhetlig hållbarhetsrapportering inom olika sektorer:

  • Allmänna upplysningar: Dessa inkluderar grundläggande information om organisationen, såsom dess affärsmodell, styrning och strategier relaterade till hållbarhet, vilket sätter ramen för mer detaljerade upplysningar. Inkluderat i den allmänna redovisningen är grunden för ESRS, den dubbla väsentlighetsbedömningen. ESRS kräver att företag rapporterar inte bara om hur hållbarhetsfrågor påverkar dem (finansiell väsentlighet) utan också om hur de påverkar samhället och miljön (konsekventiell väsentlighet). Den dubbla väsentlighetsbedömningen definierar vad som ska offentliggöras i:
    • Miljöupplysningar: Dessa fokuserar på organisationens påverkan på miljön och omfattar aspekter som klimatförändringar, resursanvändning, föroreningar och biologisk mångfald.
    • Sociala upplysningar: Denna komponent täcker organisationens inverkan på sociala frågor, inklusive medarbetarrelationer, mänskliga rättigheter, samhällsrelationer och konsumentskydd.
    • Upplysningar om bolagsstyrning: Dessa avser styrningsstrukturer och praxis för hantering av miljö-, sociala- och styrningsfrågor (ESG).
  • (Sektorspecifika upplysningar: Specifika upplysningar som tar upp de unika miljömässiga och sociala frågor som är relevanta för olika branscher och som ger detaljerade insikter om branschspecifika effekter och metoder. Detta har försenats och kommer att genomföras från och med rapporteringsåret 2026).
    Hur redovisar och inkluderar man ESRS, GRI och IFRS S2 i samma hållbarhetsredovisning?

    Detta har varit ett önskemål från många kunder att förenkla eftersom detta är så tidsödande att göra. Vi har inget bra svar på denna fråga förutom den lösning som vi har tagit fram för våra kunder  Detta förenklar processen och säkerställer omfattande upplysningar för de olika standarderna för hållbarhetsrapportering:

    1. Mentcon-modellen för ESRS-rapportering: Mentcon-modellen är uppbyggd för att hjälpa företag att skapa sina hållbarhetsförklaringar i enlighet med rapporteringskraven i ESRS. Modellen ger en solid grund för rapportering och säkerställer att alla nödvändiga ESRS-datapunkter beskrivs noggrant.
    2. Integrering av GRI och IFRS S2: I Mentcon-modellen har företag möjlighet att inkludera noter för GRI och IFRS S2 utan extra kostnad. Dessa noter integreras i hållbarhetsförklaringen genom att de automatisk hänvisar till Datapunktl i hållbarhetsförklaringen via respektive GRI- och IFRS S2-index. Detta innebär att för de flesta datapunkter som krävs enligt dessa standarder kan motsvarande information från ESRS-rapporten infogas automatiskt.
    3. IFRS S2 Noter: Integreringen omfattar nästan alla nödvändiga upplysningar, med undantag för IFRS S2:s krav enligt §29a (vi) avseende Scope 3-finansierade utsläpp, som inte har någon direkt motsvarighet i ESRS. Mentcons modellens web-app ger vägledning om hur och var man ska inkludera denna specifika information på ett väldigt enkelt sätt, vilket säkerställer att all nödvändig information täcks.
    4. GRI-noter: För GRI-rapportering täcker integrationen genom Mentcon-modellen automatiskt cirka 90% av informationen. För de GRI-upplysningskrav som inte har en direkt motsvarighet i ESRS beskriver Mentcons modellens web-app instruktioner om hur och var dessa GRI-paragrafer ska rapporteras för att säkerställa full efterlevnad av GRI, på ett enkelt sätt.

    Sammantaget underlättar automatiken i Mentcon-modellens web-app att på ett effektivt sätt att införliva ESRS, GRI och IFRS S2 i en enda hållbarhetsförklaring, vilket sparar tid, minskar fel och förbättrar kvaliteten på rapporteringen.

    Måste upplysningar enligt artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 (taxonomiförordningen) ingå i hållbarhetsredovisningen?

    Ja, det ska ingå i hållbarhetsförklaringen och läggs in i hållbarhetsförklaringen enligt tillägg D i ESRS 1:

    Hållbarhetsförklaringens struktur enligt ESRS-standarder

    Del av förvaltningsberättelsen

    Kod för ESRS

    Titel

    1.

    Allmän information

    ESRS 2

    Allmänna upplysningar, inklusive information som tillhandahålls enligt tillämpningskraven i de tematiska ESRS som förtecknas i ESRS 2 tillägg C.

    2.

    Miljöinformation

    Ej tillämpligt

    Upplysningar enligt artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 (Taxonomiförordningen)

     

    ESRS E1

    Klimatförändringar

     

    ESRS E2

    Förorening

     

    ESRS E3

    Vattenresurser och marina resurser

     

    ESRS E4

    Biologisk mångfald och ekosystem

     

    ESRS E5

    Resursanvändning och cirkulär ekonomi

    3.

    Samhällsansvarsinformation

    ESRS S1

    Den egna arbetskraften

     

    ESRS S2

    Arbetstagare i värdekedjan

     

    ESRS S3

    Påverkade samhällen

     

    ESRS S4

    Konsumenter och slutanvändare

    4.

    Bolagsstyrningsinformation

    ESRS G1

    Ansvarsfullt företagande

     

    Hur ska företag förbereda sig för ESRS-rapportering?

    Företagen bör börja med att bedöma sina nuvarande rapporteringsrutiner och identifiera brister i efterlevnaden av ESRS genom att genomföra en dubbel väsentlighetsbedömning. Om du använder Mentcon-modellen för den dubbla väsentlighetsbedömningen kommer detta att resultera i exakt vilka datapunkter som ska rapporteras, med beskrivningar av vad som ska rapporteras – vilket gör det enkelt att identifiera GAPs (luckor).

    Företag kan också behöva implementera nya system för hantering av hållbarhetsdata som Microsoft Sustainability manager för att samla in nödvändiga data, om de inte redan finns på plats. De flesta system för hållbarhetsdata är helt fokuserade på samla ihop och kalkylera klimatdata. Se lista med flera leverantörer som besvaras under frågan i ESRS E1 Klimatförändring: ”Vilka är de ledande verktygen för att samla in och beräkna GHG-utsläpp?”

    Hur ska vårt företag kunna redovisa i hållbarhetsrapporten var alla de 91 lagar som härrör från annan EU-lagstiftning finns beskrivet i vår hållbarhetsrapport?

    I ESRS 2 ska datapunkt 56 ”Upplysning av förteckning över datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning och information om deras placering i hållbarhetsförklaringen” redovisas. Detta är svårt och kräver mycket ansträngning och tid. Förteckningen över upplysningskrav i övergripande och aktuella standarder som härrör från annan EU-lagstiftning i bilaga 2 till ESRS 2 innehåller också flera fel som gör den ännu svårare. Mentcon har rapporterat om alla dessa fel till EU, men dessa har ännu inte korrigerats.

    Denna fråga var en fråga som vi inte hade något bra svar på för företag att kunna utföra det enkelt. Därför bestämde vi oss för att utveckla en funktion i Mentconmodellens web-app som skapar listan över datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning och information om deras placering i hållbarhetsredovisningen – helt automatiskt i våra kunders Hållbarhetsförklaring! Listan infogas automatiskt i ESRS 2 Datapunkt 56 när du använder Mentcon-modellen.

    Listan som skapas av appen innehåller:

    • Upplysningskrav och tillhörande stycke i ESRS
    • EU-lagstiftning:
    • SFDR-referens
    • Referens för Pillar 3
    • referens till referensvärdesförordningen
    • hänvisning till EU:s klimatlag
    • Exakt var i i företages hållbarhetsförklaring lagstiftningen redovisas
    • Om det är väsentligt eller inte för företaget

    Denna automatiskt genererade lista i Mentcon-modellen för ESRS genomför detta svåra och tidskrävande upplysningskrav på ett ögonblick. 😊

    Vilka verktyg finns tillgängliga för att hjälpa till med ESRS-efterlevnad?

    Det finns hundratals programvaruverktyg och plattformar som är utformade för att hjälpa till att samla in och hantera hållbarhetsdata, särskilt om utsläpp av växthusgaser. Tyvärr är nästan alla bara till för att samla in och beräkna data.

    Verktyg för att samla in och beräkna klimatdata finns i avsnittet med frågor om ESRS E1 Klimatförändring: ”Vilka är de ledande verktygen för att samla in och beräkna GHG-utsläpp?”.

    Mentcon-modellen och dess webbapplikation är särskilt utformad för att hjälpa till med den strukturerade förberedelsen av hållbarhetsrapporteringen och ger ett robust ramverk för företag.

    Mentcon model hjälper till att beskriva affärsmodellen, definiera värdekedjan och analysen av intressenter för att kunna göra den dubbla väsentlighetsbedömningen. Utifrån resultatet av väsentlighetsanalysen för företaget skapar Mentcon-modell strukturen för hållbarhetsförklaringen och vilka datapunkter som måste redovisas automatiskt.

    Mentcon-modellens webbapplikation innehåller mallar, tabeller och förskriven text för mer än över 1200 datapunkter i ESRS. Modellen och dess web-app hjälper inte bara till att organisera och strukturera hållbarhetsförklaringen utan ger också praktiska exempel som visar hur företag hanterar och rapporterar om var och en av alla datapunkterna som ska redovisas. Genom att använda ett sådant specialiserat verktyg kan företag se till att deras rapportering är heltäckande och anpassad till bästa praxis.

    Konsulter och specialiserade företag erbjuder också tjänster för att stödja efterlevnad, vilket fler och fler av dem använder Mentcon-modellen för att vara konkurrenskraftiga.

    ESRS 1 Allmänna krav

    Svar på vanligt förekommande frågor om ESRS 1 Allmänna krav.

    ESRS 1 General requirements FAQ
    Vad är ESRS 1 Allmänna krav och dess syfte?

    Syftet med standarden ESRS 1 är att ge en förståelse av ESRS uppbyggnad, de redaktionella konventioner och grundläggande begrepp som används samt de allmänna kraven för att utarbeta och presentera hållbarhetsinformation i enlighet med direktiv 2013/34/EU (Accounting Directive), ändrat genom direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (EU) 2022/2464 (CSRD).

    ESRS 1 Allmänna krav

    Syfte:

    1. Specifikation av hållbarhetsupplysningar:
      • Syftet med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) är att specificera vilka hållbarhetsupplysningar företag ska lämna enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (Accounting Directive), ändrat genom direktiv (EU) 2022/2464 (CSRD). Det innebär att ESRS ger riktlinjer för vilken information som ska inkluderas i företagens hållbarhetsförklaring.
    2. Information om väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter:
      • ESRS 1 Allmänna krav specificerar vilken information företag ska lämna om sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor som miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Företag behöver inte rapportera om dessa frågor om de har bedömt att det aktuella temat inte är väsentligt. Denna information hjälper användare av hållbarhetsförklaringen att förstå företagets betydande påverkan på människor och miljö samt hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets utveckling, prestation och ställning.
    3. Förståelse av ESRS-struktur och krav:
      • Syftet med ESRS 1 är att ge en förståelse för ESRS-strukturen, de skrivregler och grundläggande begrepp som används, samt de allmänna kraven för utarbetande och presentation av hållbarhetsinformation enligt de aktuella direktiven.
    Sammanfatta ESRS 1 Allmänna krav

    ESRS 1 Allmänna krav är en omfattande standard inom de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) som beskriver strukturen, skrivreglerna och de grundläggande begreppen för att utarbeta och presentera hållbarhetsinformationen. Här följer en sammanfattande översiktlig beskrivning av innehållet de allmänna kraven i ESRS 1:

    1. Kategorier av ESRS-standarder, rapporteringsområden och skrivregler

    1.1 Kategorier av ESRS-standarder Det finns tre kategorier av ESRS-standarder:

    • Övergripande standarder: Dessa gäller för alla företag oavsett sektor och omfattar allmänna krav och upplysningskrav, t.ex. ESRS 1 och ESRS 2.
    • Tematiska standarder: Dessa är sektorsövergripande och fokuserar på specifika hållbarhetsteman, som miljö (t.ex. klimatförändringar), sociala aspekter (t.ex. mänskliga rättigheter), och styrning (t.ex. antikorruption).
    • Sektorsspecifika standarder: Dessa är utformade för specifika sektorer och adresserar konsekvenser, risker och möjligheter som är unika för dessa sektorer.

    1.2 Rapporteringsområden och minimikrav på upplysningar om policyer, åtgärder, mål och mått ESRS-standarder är uppdelade i fyra huvudsakliga rapporteringsområden:

    • Styrning (GOV): Detta område täcker de processer och kontroller som används för att övervaka och hantera hållbarhetskonsekvenser, risker och möjligheter.
    • Strategi (SBM): Fokuserar på hur företagets strategi och affärsmodell hanterar hållbarhetsfrågor, inklusive strategi för att adressera dessa.
    • Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter (IRO): Innefattar processer för att identifiera, bedöma och hantera hållbarhetsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter.
    • Mått och mål: Omfattar företagets prestationer och framsteg mot uppsatta hållbarhetsmål.

    Varje område har minimikrav för upplysningar:

    • Policyer (MDR-P): Beskrivningar av de policyer företaget har för att hantera hållbarhetsfrågor.
    • Åtgärder (MDR-A): Specifika åtgärder som företaget har vidtagit för att implementera sina policyer.
    • Mått (MDR-M): Kvantitativa mått för att bedöma företagets hållbarhetsprestanda.
    • Mål (MDR-T): Företagets hållbarhetsmål och framsteg mot att uppnå dessa mål.

    1.3 Skrivregler ESRS 1 innehåller skrivregler som hjälper företag att strukturera och formulera sina hållbarhetsupplysningar:

    • Konsekvenser: Avser både positiva och negativa hållbarhetseffekter av företagets verksamhet, inklusive faktiska och potentiella framtida effekter.
    • Risker och möjligheter: Relaterar till företagets hållbarhetsrelaterade ekonomiska risker och möjligheter, inklusive beroende av naturresurser, mänskliga och sociala resurser.
    • Datapunkter: Specifika element som företag ska rapportera inom varje upplysningskrav.
    • Tillämpningskrav: Ytterligare vägledning som stöder tillämpningen av upplysningskrav och har samma auktoritet som andra delar av ESRS.
    1. Informationens kvalitativa egenskaper (QC)

    När företag utarbetar sin hållbarhetsinformation måste de säkerställa att informationen uppfyller följande kvalitativa egenskaper:

    • Grundläggande kvalitativa egenskaper: Relevans och trogen återgivning.
    • Förstärkande kvalitativa egenskaper: Jämförbarhet, verifierbarhet och förståelighet.

    Dessa egenskaper säkerställer att hållbarhetsinformationen är användbar för intressenter och stödjer beslutsfattande.

    1. Dubbel väsentlighet som grund för hållbarhetsupplysningar

    3.1 Intressenter och hur relevanta de är för processen att bedöma väsentlighet Intressenter är individer eller grupper som kan påverka eller påverkas av företagets verksamhet. De delas in i:

    • Påverkade intressenter: Individer eller grupper vars intressen påverkas av företagets verksamhet.
    • Användare av hållbarhetsförklaringar: Primära användare av finansiell rapportering och andra hållbarhetsrelaterade intressenter.

    3.2 Väsentliga frågor och informationens väsentlighet Företaget måste utföra en väsentlighetsbedömning för att identifiera de hållbarhetsfrågor som ska rapporteras. Väsentlighetsbedömningen är en grundläggande del av hållbarhetsrapporteringen enligt ESRS.

    3.3 Dubbel väsentlighet Dubbel väsentlighet omfattar både konsekventiell väsentlighet (hur företagets verksamhet påverkar omvärlden) och finansiell väsentlighet (hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets finansiella ställning). Bedömningen av dessa två aspekter är sammanflätade och påverkar varandra.

    3.4 Konsekventiell väsentlighet En hållbarhetsfråga är väsentlig ur ett konsekvensperspektiv om den har betydande positiva eller negativa effekter på människor eller miljön på kort, medellång eller lång sikt.

    3.5 Finansiell väsentlighet En hållbarhetsfråga är väsentlig ur ett finansiellt perspektiv om den kan ha betydande finansiella effekter på företaget, inklusive påverkan på dess finansiella ställning, prestation och kassaflöden.

    1. Tillbörlig aktsamhet

    Tillbörlig aktsamhet innebär att företag ska identifiera, förebygga, mildra och redovisa hur de hanterar faktiska och potentiella negativa hållbarhetseffekter. Processen för tillbörlig aktsamhet är pågående och kan leda till förändringar i företagets strategi och affärsmodell.

    1. Värdekedja

    Företagets hållbarhetsförklaring ska inkludera information om hela värdekedjan, både uppströms och nedströms. Detta inkluderar de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som är kopplade till företagets direkta och indirekta affärsförbindelser i hela värdekedjan.

    5.1 Rapporterande företag och värdekedja Informationen i hållbarhetsförklaringen ska omfatta hela företagskoncernen, inklusive alla dotterbolag och affärsförbindelser i värdekedjan.

    5.2 Uppskattning genom sektorsgenomsnitt och substitutmått När företag inte kan samla in direkt information om värdekedjan kan de använda sektorsgenomsnitt och substitutmått för att uppskatta nödvändig information.

    1. Tidshorisonter

    6.1 Rapporteringsperiod Rapporteringsperioden för hållbarhetsförklaringen ska vara densamma som för företagets finansiella rapporter.

    6.2 Koppling mellan förflutet, nutid och framtid Hållbarhetsförklaringen ska tydligt visa hur historiska data kopplas till framtidsinriktad information.

    6.3 Rapportering av framsteg jämfört med basåret Företag ska rapportera sina framsteg jämfört med ett basår för att visa hur hållbarhetsprestanda utvecklas över tid.

    6.4 Definition av kort, medellång och lång sikt Företag ska definiera tidshorisonter för rapporteringsändamål som kort sikt (rapportperioden), medellång sikt (upp till fem år) och lång sikt (mer än fem år).

    1. Utarbetande och presentation av hållbarhetsinformation

    7.1 Presentation av jämförande information Företag ska tillhandahålla jämförande data för alla kvantitativa mått och monetära belopp för att visa förändringar över tid.

    7.2 Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall Informationen ska beskriva osäkerheter kring uppskattningar och förväntade utfall, särskilt när det gäller värdekedjan.

    7.3 Uppdatering av upplysningar om händelser efter rapporteringsperiodens slut Väsentliga händelser efter rapporteringsperiodens slut som påverkar hållbarhetsinformationen ska uppdateras i rapporten.

    7.4 Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras Eventuella ändringar i hur hållbarhetsinformationen utarbetas eller presenteras ska förklaras och vara konsekventa över tid.

    7.5 Rapportering av fel under tidigare perioder Väsentliga fel från tidigare perioder ska korrigeras och redovisas i hållbarhetsförklaringen.

    7.6 Konsoliderad rapportering och undantag för dotterföretag Företag ska konsolidera hållbarhetsinformation från alla dotterföretag. Undantag för dotterföretag är möjliga under vissa villkor.

    7.7 Sekretessbelagd och känslig information samt information om immateriella rättigheter Företag behöver inte avslöja sekretessbelagd eller känslig information, men de ska förklara varför sådan information undanhålls.

    7.8 Rapportering av möjligheter Förutom risker och konsekvenser ska företag också rapportera om hållbarhetsmöjligheter och hur de planerar att dra nytta av dem.

    1. Hållbarhetsförklaringens struktur

    8.1 Allmänt presentationskrav Hållbarhetsinformationen ska presenteras klart och tydligt, åtskild från annan information i förvaltningsberättelsen.

    8.2 Hållbarhetsförklaringens innehåll och struktur Informationen ska grupperas efter följande kategorier: allmän information, miljö, samhällsansvar och styrning.

    1. Kopplingar till andra delar av företags redovisning och anknuten information

    9.1 Införlivande genom hänvisning Företag kan införliva information genom hänvisning till andra dokument, förutsatt att dessa dokument är tydligt identifierade och tillgängliga.

    9.2 Anknuten information och anknytning till bokslut Företag ska beskriva hur hållbarhetsinformationen är kopplad till annan redovisning och finansiella rapporter.

    1. Övergångsbestämmelser

    10.1 Enhetsspecifika upplysningar Enhetsspecifika upplysningar kan vara nödvändiga initialt, men förväntas minska över tid när fler standarder utvecklas.

    10.2 Värdekedja Under de första tre åren kan företag förklara svårigheter med att samla in fullständig information om värdekedjan och använda uppskattningar där det är nödvändigt.

    10.3 Presentation av jämförande information Företag behöver inte lämna jämförande information under det första året då standarden tillämpas.

    10.4 Förteckning över upplysningskrav som fasas in En lista över upplysningskrav som successivt införs ges för att underlätta övergången till fullständig rapportering enligt ESRS.

    Sammanfattning av ESRS 1 Allmänna krav

    ESRS 1 Allmänna krav utgör en grundläggande komponent för företagets hållbarhetsrapportering och säkerställer att rapporteringen är konsekvent, jämförbar och transparent. Kraven omfattar alla aspekter av hur hållbarhetsinformation ska samlas in, bedömas och presenteras, med fokus på dubbel väsentlighet, tillbörlig aktsamhet, och värdekedjan. Dessa krav hjälper företag att tillhandahålla omfattande och tillförlitlig hållbarhetsinformation som är relevant för alla intressenter.

     

    Vad är dubbel väsentlighet?

    Definition av dubbel väsentlighet i ESRS: Det finns två aspekter av dubbel väsentlighet, nämligen konsekventiell väsentlighet och finansiell väsentlighet. En hållbarhetsfråga uppfyller kriteriet för dubbel väsentlighet om den är väsentlig ur konsekvensperspektivet eller det finansiella perspektivet eller båda.

    Vad är konsekventiell väsentlighet

    Definition av konsekventiell väsentlighet i ESRS En hållbarhetsfråga är väsentlig ur ett konsekvensperspektiv när den hänför sig till företagets väsentliga, faktiska eller potentiella, positiva eller negativa konsekvenser för människor eller miljön på kort, medellång och lång sikt. En hållbarhetsfråga som är väsentlig ur ett konsekvensperspektiv innefattar konsekvenser som är kopplade till företagets egen verksamhet och i tidigare och senare led i dess värdekedja, även genom dess produkter och tjänster, samt genom dess affärsförbindelser.

    Vad är finansiell väsentlighet i ESRS?

    Definition av finansiell väsentlighet i ESRS: En hållbarhetsfråga är väsentlig ur ett finansiellt perspektiv om den medför risker eller möjligheter som påverkar (eller rimligen kan förväntas påverka) företagets finansiella ställning, finansiella resultat, kassaflöden, tillgång till finansiering eller kapitalkostnader på kort, medellång eller lång sikt.

    Hur genomförs en dubbel väsentlighetsanalys i ESRS?

    Detta är en översiktlig sammanfattning av hur den dubbla väsentlighetsbedömningen genomförs enligt Mentcon-modellen och mer logik är inbyggd i Menton modellens web-app för ESRS och beskrivs i detalj i den processbeskrivning av Mentcon modellen—som alla Mentcons kunder får.

    Varje steg beskrivs mer detaljerat i andra frågor (tex värdekedjan, affärsmodell, due dilligence, tröskel för väsentlighet m.m. m.m…) och är mycket användbart om ditt företag inte har tillgång till Mentcon-modellen för ESRS.

    Steg 1. Att förstå dubbel väsentlighet

    Se tidigare frågor:

    • Vad är definitionen av dubbel väsentlighet?
    • Vad är konsekventiell väsentlighet i ESRS?
    • Vad är finansiell väsentlighet i ESRS?

    Steg 2. Beskriv affärsmodellen

    Att beskriva affärsmodellen representerar ett viktigt steg mot att etablera en gemensam förståelse för organisationen om vad som verkligen är viktigt, vilket kommer att möjliggöra senare steg i processen som syftar till att förbättra företaget.

    Ett företags affärsmodell är även en grundläggande del för hur hur konsekvenser, finansiella risker och möjligheter avseende hållbarhet identifieras, bedöms och hanteras. Affärsmodellen skapar kontext för att förstå alla hållbarhetsrelaterade aktiviteter.

    Affärsmodellen är en del av grunderna för att genomföra väsentlighetsanalys:

    • Identifiera potentiella effekter, risker och möjligheter: Affärsmodellen hjälper till att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är potentiellt väsentligt baserat på företagets aktiviteter, resurser och relationer. Detta är avgörande för att fokusera insatserna på de viktigaste hållbarhetsutmaningarna och möjligheterna.
    • Drivande av rapporteringens omfattning: Omfattningen av hållbarhetsrapportering formas i hög grad av affärsmodellen, eftersom den definierar vad företaget gör, hur det skapar värde, vidtar åtgärder och vilka resurser det förlitar sig på, vilket i sin tur är en stor del av hållbarhetsrapporteringen och styrande för vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga och ska rapporteras om.

    För att definiera och analysera affärsmodellen, se frågan:

    • Hur definierar och analyserar man affärsmodellen och använder den genom hela hållbarhetsrapporten i ESRS?

    Steg 3. Beskriv värdekedjan

    Beskrivningen av värdekedjan bör inriktas på viktiga värdeskapande aktiviteter i värdekedjan. (Värdekedjan åtföljs av affärsmodellen och båda ska beskrivas och analyseras för att kunna genomföra den dubbla väsentlighetsbedömningen och rapportera om olika upplysningskrav i ESRS).

    För varje del i värdekedjan ska aktiviteter, resurser och relationer beskrivas samt företagets position i värdekedjan.

    För att beskriva värdekedjan, se fråga:

    • Hur beskriver man värdekedjan i ESRS?

     

    Steg 4. Genomföra intressentanalys

    Syftet med detta steg är att genomföra en intressentanalys av intressenter i värdekedjan och välja ut intressenter att inkludera i den dubbla väsentlighetsbedömningen i nästa steg (kallad RIO-analys i Mentcons modellens web-app). Det är också en del av due diligence-processen i Mentcon-modellen.

    Intressenterna är indelade i två huvudgrupper:

    1. Berörda intressenter: Individer eller grupper som påverkas av företagets aktiviteter, inklusive de i värdekedjan.
    2. Användare av hållbarhetsförklaringen: Investerare, långivare, kreditgivare, affärspartners, fackföreningar, icke-statliga organisationer, regeringar, analytiker och akademiker.

    Samverkan med berörda parter är avgörande för att identifiera konsekvenser och ge underlag för väsentlighetsbedömningen.

    För att genomföra intressentanalys, se fråga:

    • Hur görs en intressentanalys?

     

    Steg 5. Välj potentiella materiella frågor

    Vid genomförandet av väsentlighetsbedömningen använder Mentcon den lista över hållbarhetsfrågor som omfattas och som föreslås i ESRS 1 AR 16. Från denna förteckning ska 24 potentiella väsentliga frågor väljas ut för att göra väsentlighetsbedömningen.

    Hur de potentiellt väsentliga hållbarhetsfrågorna väljs förutom den hänsyn som tas i tidigare stegen beskrivs i Mentcon modellen och är här följer en kort sammanfattning av aspekter att tänka på:

    Börja med listan över potentiellt väsentliga hållbarhetsfrågor som är inbyggd i Mentcon modell modellens web-app, som använder de av ESRS föreslagna hållbarhetsfrågorna.

    Beakta följande bakgrundsinformation för att kunna välja potentiella hållbarhetsfrågor:

    1. Förstå sammanhanget: Innan företaget börjar identifiera betydande hållbarhetsaspekter, se till att ha en tydlig bild av företagets verksamhet, identifiera värdekedjans intressenter (som genomfördes i föregående steg i processen Genomför intressentanalys av intressenter i värdekedjan) och de geografiska områden där företaget är verksamt.
    2. Använd befintlig information från värdekedjan:
      1. Kundnöjdhetsundersökning: Vad tycker våra kunder om olika hållbarhetsfrågor.
      2. Medarbetarundersökning: Vad kan vi ta reda på från vår när det gäller trakasserier, jämställdhet, diskriminering etc.
      3. Leverantörsutvärderingar: Vad som avviker i leverantörers arbete och produkter samt tjänster ur ett hållbarhetsperspektiv. Det kan till exempel handla om koldioxidavtryck, utsläpp, barnarbete, tillräckliga löner etc.
      4. Annan relevant bransch- och företagsspecifik information.
    3. Tänk på företagets strategi: Relatera hållbarhetsriskerna till företagets övergripande affärsstrategi och mål. En risk som kan ha en direkt påverkan på företagets kärnverksamhet eller varumärke bör prioriteras högre.
    4. Tänk på lagar och förordningar: Lokala, nationella och internationella lagar och förordningar relaterade till hållbarhet som påverkar företaget. Vissa hållbarhetsfrågor kan vara mer betydande på grund av lagkrav eller förväntade regelförändringar.
    5. Konsultera experter i värdekedjan vid behov.

     

    När du väljer Potentiella väsentliga frågor i Mentcon-modellappen utför du dessa tre steg i bilden nedan:

    1. Klicka på frågetecknet för att läsa definitioner och generiska exempel för att förstå varje potentiell hållbarhetsfråga. (Appen finns för 10 språk).
    2. Om det framkommer företags- eller branschspecifika omständigheter för väsentliga frågor som inte finns med i listan läggs dessa väsentliga frågor till i listan över potentiella väsentliga hållbarhetsfrågor i Mentconmodellens webbapplikation.
    3. Välj ut 24 potentiella hållbarhetsfrågor som kommer att användas för att genomföra en dubbel väsentlighetsanalys i nästa steg (kallad RIO-analys i Mentconmodellens webbapplikation).
    Add Potential material matters in Mencon model app. ESRS

    Steg 6. Sätt tröskelvärden för hållbarhetsfrågorna

    Enligt ESRS ska företag tillämpa kriterierna för väsentlig konsekvens och finansiella risker och möjligheter, med hjälp av lämpliga kvantitativa och/eller kvalitativa tröskelvärden. Lämpliga tröskelvärden är nödvändiga för att fastställa vilka konsekvenser, risker och möjligheter som företaget identifierar som väsentliga.

    För att fastställa tröskelvärden för väsentliga konsekvenser och finansiella risker och möjligheter, se fråga:

    1. Hur sätts trösklar för väsentliga konsekvenser och de finansiella riskerna och möjligheterna?
      • Denna fråga besvarar hur det görs enligt Mentcon modellen för ESRS.

    För att förstå varför tolkningarna av väsentliga trösklar är så vitt skilda mellan olika konsult- och redovisningsbyråer, läs följande fråga, (det är roligt, men viktigt att förstå för att göra det rätt):

    1. Vår revisionsbyrå kan inte ge tydliga riktlinjer för att fastställa väsentliga trösklar. Varför är materialtrösklar så förvirrande?

     

    Steg 7. Utför väsentlighetsbedömningen

    Utifrån intressentanalysen och de intressenter som bjuds in att utföra väsentlighetsanalysen har de fått information om hur de ska genomföra sina frågor att besvara.  Intressenten kan välja önskat språk för att göra bedömningen lättare att förstå.

    I web-appen beskrivs varje potentiell väsentlig fråga med hjälp av definitioner från ESRS för att göra bedömningen lättare att förstå och utföra. Klicka på frågetecknet för att se definitionerna.

    Bedömningen görs genom det dubbla väsentlighetsperspektivet och bedömer påverkan och finansiell väsentlighet.

    Bedömning av konsekvensers väsentlighet

    Negativ påverkan

    Allvarlighetsgraden baseras på följande faktorer:

    • Skala,
    • tillämpningsområde, och
    • återställbarhet. I händelse av potentiella negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter beaktas konsekvensens allvarlighetsgrad före dess sannolikhet.

    Positiva konsekvenser

    För positiva effekter bygger väsentligheten på:

    • konsekvensens skala och omfattning, för faktiska konsekvenser, och
    • konsekvensens skala, omfattning och sannolikhet, för potentiella konsekvenser.

     

    Bedömning av finansiell väsentlighet

    • Riskers och möjligheters väsentlighet bedöms utifrån en kombination av hur sannolikt det är att de inträffar och de finansiella effekternas potentiella omfattning.

    Bedömningen görs genom en väldefinierad skala 1-5 för varje del som ska bedömas. Klicka på frågetecknet för att se definitionerna som illustreras i bilden nedan:

    How to perform Double materiality assessment Mentcon model

    Steg 8. Vikt och besluta om företagets väsentliga frågor

    Detta är en komplext att genomföra. Det finns många saker att ta hänsyn till och fragment av detta beskrivs på olika ställen i ESRS och nyckelfrågor som tröskel eller tröskelvärden knappt beskrivs över huvud taget.

    Här följer några saker att tänka på och efter det lösningen hur det görs i Mentcon modellen för ESRS.

    Frågor att överväga:

    • Brist på tydliga kriterier: ESRS saknar specifika tröskelvärden eller detaljerade kriterier för att fastställa väsentlighet. Detta kan leda till inkonsekvenser i hur olika företag bedömer och rapporterar om väsentliga frågor.
    • Kvalitativa och/eller kvantitativa tröskelvärden: Väsentlighetsbedömningar måste innehålla kvalitativa bedömningar och/eller kvantitativa data, men de exakta tröskelvärdena eller kriterierna för dessa bedömningar anges inte i ESRS.
    • Intressentengagemang: Bedömningen måste ta hänsyn till intressenternas syn på väsentlighet (som görs i väsentlighetsbedömningen).
    • Kvalitativa kontra kvantitativa trösklar: Vad är kvantitativa trösklar? Är det subjektiva åsikter från vissa intressenter i värdekedjan och hur ska det viktas i helhetsbilden? När vi gjorde en väsentlighetsbedömning fick vi siffror, är inte det kvantitativa data? Vi har några kvantitativa trösklar i vårt företag, hur kan vi veta om de är låga eller höga och hur ska vi vikta dem mot intressenternas åsikter?
    • Konsekvens kontra finansiell väsentlighet: En hållbarhetsfråga uppfyller kriteriet om dubbel väsentlighet om den är väsentlig ur ett konsekvensperspektiv eller ur den finansiella perspektivet eller bådadera.
    • Tidshorisonter: Detta bör beaktas vid bedömning och beslut om de väsentliga frågorna. Dessutom är hållbarhetsfrågor dynamiska, och vad som anses vara väsentligt kan förändras över tid i takt med att kundernas krav, innovation, samhällets förväntningar och regulatoriska krav utvecklas. ESRS tillhandahåller inte en tydlig process för kontinuerlig uppdatering av väsentlighetsbedömningar för att återspegla dessa förändringar.

     

    Så här värderar och beslutas om företagets väsentliga frågor:

    I Mentcon-modellen kommer processen för att genomföra den dubbla väsentlighetsbedömningen att infogas i hållbarhetsredovisningen automatiskt när man följer processen i Mentcons modellapp.

    Efter att ha gjort den dubbla väsentlighetsbedömningen i Mentcon-modellen med intressenter i värdekedjan kommer ett resultat att presenteras.

    Resultatet kommer att visas i både grafiska matriser och lista:

    • Negativ konsekvens
    • Positiv konsekvens
    • Total konsekvens
    • Finansiell risk
    • Ekonomiska möjligheter
    • Total finansiell väsentlighet
    • Total väsentlighet
    • Resultatet delas även upp i resultatet från extern respektive intern intressent i värdekedjan.

    Intressentbedömningen i Mentcons modellapp ska mot fördefinierade kvantitativa tröskelvärden i det tidigare steget av denna process. (De kvantitativa trösklarna kan vara trösklar för ekonomiskt material och/eller trösklar för ekologisk påverkan baserade på ramverk som till exempel Science-Based Targets Initiative for Nature (SBTN) eller andra ramverk/initiativ).

    Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen ska sedan granskas av interna experter som en del av förfarandet för tillbörlig aktsamhet.

    Nästa steg är att gå igenom de väsentliga frågorna med hela koncern/företagsledningen. Baserat på de väsentliga frågorna är företagsledningen ansvarig för att vidta åtgärder på de väsentliga hållbarhetsfrågorna, sätta mål och rapportera enligt ESRS.

    I enlighet med Mentcon-modellen är det Bolagets styrelse som slutligt beslutar om Bolagets väsentliga frågor.

    Steg 9. Generera strukturen för hållbarhetsredovisningen

    När beslut är fattat om företagets väsentliga hållbarhetsfrågor i Mentcons modellens web-app, genereras strukturen för hållbarhetsförklaringen och alla dess datapunkter att rapportera på automatiskt, för just ditt företag!

    Alla beskrivningar av processen för att genomföra den dubbla väsentlighetsbedömningen, inklusive beskrivning av företagets affärsmodell, värdekedja, due diligence etc. kommer automatiskt att infogas i motsvarande datapunkter i hållbarhetsförklaringen.

    Vissa datapunkter måste beskrivas företagsspecifikt, och för dessa datapunkter finns mallar tillgängliga. För alla datapunkter finns exempel från andra företag på hur de redovisar, vilket gör det enkelt att förstå vad som ska redovisas och agera och upplysa enligt kraven i ESRS.

     

     

    Hur vet vi vad som ska rapporteras i hållbarhetsrapporten baserat på väsentlighetsbedömningen?

    Fastställa vilka upplysningar som ska ingå:

    • Identifiera upplysningar som ska rapporteras: De hållbarhetsfrågor som identifierats som väsentliga ska inkluderas i hållbarhetsförklaringen. D.v.s. alla datapunkter som har relaterar till de väsentliga hållbarhetsfrågorna. Det är i ca 700 datapunkter i genomsnitt. Det här är ett riktigt detektivjobb och tar tid. Planera för det. Ta hjälp av en tex er hållbarhetrevisor, om möjligt, redan i tidigt skede, för att inte hamna i problem i senare skeden på grund av rapportering av felaktiga datapunkter.
      • Eventuella företagsspecifika upplysningar: Om vissa väsentliga aspekter inte omfattas eller inte täcks i tillräcklig utsträckning av befintliga ESRS-rapporter för ett företag, ska företagsspecifika upplysningar finnas för att säkerställa en heltäckande rapportering om dessa frågor.

    Om du använder Mentcon-modellen och dess web-app:

    Dispositionen av hållbarhetsredovisningen och alla datapunkter att redovisa genereras automatiskt baserat på den dubbla väsentlighetsbedömningen.

    Dessutom genereras dokumentation av väsentlighetsbedömningsprocessen, de kriterier som används, resultaten av intressentengagemanget och motivering för att fastställa väsentliga hållbarhetsfrågorna med mera infogas automatiskt under korrekt datapunkt!

    Ca 300 datapunkter kommer vara förskrivna baserat på de första stegen som vid denna tidpunkt är genomförd enligt Mentcon modellen och dess webapplikation. För resterande datapunkter som företaget ska rapportera på finns det mallar för vilken information som ska ingå under varje datapunkt, inklusive exempeltexter från andra företag som, så att det blir lätt att förstå och rapportera.

     

    Vad är värdekedjan i ESRS och hur används den?

    Begreppet värdekedja i (ESRS) är omfattande och omfattar hela spektrumet av aktiviteter, resurser och relationer som är nödvändiga för ett företags verksamhet.

    Definition av värdekedjan i ESRS (Svenska versionen):

    ”Hela raden med aktiviteter, resurser och förbindelser som har samband med företagets affärsmodell och den externa miljö där det är verksamt.

    En värdekedja innefattar de verksamheter, resurser och förbindelser som företaget använder och förlitar sig på för att skapa sina produkter eller tjänster, från idéstadiet till leverans, konsumtion och avslutad livslängd. Till relevanta verksamheter, resurser och förbindelser hör

    1. de i företagets egna operativa verksamhet, såsom personalresurser,
    2. de i dess leverans-, marknadsförings- och distributionskanaler, såsom källor till material och tjänster och försäljning och leverans av produkter och tjänster, och

    iii. de finansiella, geografiska, geopolitiska och regleringsmässiga miljöer där företaget är verksamt.

    Värdekedjan innefattar aktörer i tidigare och senare led än företaget. Aktörer i tidigare led än företaget (t.ex. leverantörer) tillhandahåller produkter eller tjänster som används för att utveckla företagets produkter eller tjänster. Enheter i senare led än företaget (t.ex. distributörer, kunder) tar emot produkter eller tjänster från företaget.

    I ESRS används begreppet värdekedja i singularis, även om det medges att företag kan ha flera värdekedjor.”

    Kortfattad beskrivning av hur värdekedjan kan användas i ESRS

    1. Hållbarhetsbedömning och rapportering
    • Identifiera väsentlig påverkan: Förstå och bedöma hur olika segment i värdekedjan bidrar till konsekvenser, risker och möjligheter avseende hållbarhtersfrågor. Detta är avgörande för att identifiera vilka delar av värdekedjan som kan orsaka hållbarhetsproblem eller erbjuda potential för positiva hållbarhetsbidrag.
    • Due Diligence-processer: Implementera due diligence (kallas tillbörlig aktsamhet i svenska versionen av ESRS) i hela värdekedjan för att identifiera, förebygga, mildra och ta hänsyn till negativa hållbarhetseffekter och öka de positiva effekterna. Detta innebär att samarbeta med olika aktörer i värdekedjan för att säkerställa efterlevnad av hållbarhetsstandarder och processer.
    1. Upplysningar och transparens
    • Hållbarhetsredovisning: Inkludera detaljerad information om värdekedjan i hållbarhetsförklaringen. Detta omfattar bland annat hur företaget hanterar sina förbindelser med leverantörer i tidigare led och kunder i efterföljande led för att minska riskerna och utnyttja möjligheterna till hållbarhet.
    • Rapportering genom hela värdekedjan: Rapportera om de väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna i samband med värdekedjan, och utvidga rapporteringen utöver företagets omedelbara verksamhet till att omfatta leverantörer i tidigare led och kunder i efterföljande led.
    1. Engagemang och samarbete
    • Intressentengagemang: Samverka aktivt med intressenter i hela värdekedjan för att samla in insikter och feedback om företagets hållbarhetsarbete, effekter och förbättringsområden. Detta inkluderar leverantörer, kunder och andra nyckelaktörer som är en del av affärsekosystemet.
    • Samarbetsinitiativ: Delta i eller initiera samarbetsinsatser med partners i värdekedjan för att ta itu med gemensamma hållbarhetsutmaningar som t.ex. att minska utsläppen, säkerställa rättvisa arbetsmetoder och främja cirkulär ekonomi.
    1. Lednings- och strategiintegration
    • Strategiskt beslutsfattande: Integrera överväganden om värdekedjan i strategisk planering och beslutsprocesser. Detta inkluderar att till exempel välja leverantörer baserat på hållbarhetskriterier, designa produkter för lägre miljöpåverkan och välja distributionsmetoder som minimerar koldioxidavtrycket.
    • Riskhantering: Identifiera och hantera risker som uppstår i värdekedjan, till exempel störningar i leveranskedjan, efterlevnadsrisker eller ryktesrisker relaterade till leverantörernas metoder.
    1. Förbättra hållbarhetsarbetet
    • Förbättring och innovation: Använd insikter från analys av värdekedjan för att driva innovationer och förbättringar inom hållbarhet. Det kan handla om att utveckla nya, mer hållbara produktlinjer, förbättra resurseffektiviteten eller implementera mer hållbara logistiklösningar.
    • Prestationsmått och mål: Sätt upp specifika, mätbara mål för hållbarhetsprestanda i hela värdekedjan och övervaka framstegen genom fastställda mätvärden.

    Sammanfattningsvis används värdekedjekonceptet i ESRS för att bredda omfattningen av hållbarhetsrapportering och hållbarhetshantering, vilket säkerställer att ett företag inte bara tittar på sin direkta verksamhet utan också tar hänsyn till det bredare nätverket av aktiviteter och relationer som påverkar dess hållbarhetsavtryck. Genom att göra det kan företag bättre hantera sin hållbarhetspåverkan och anpassa sig närmare de globala hållbarhetsmålen.

     

    Hur ska värdekedjan beskrivas i ESRS?

    Beskrivningen av värdekedjan bör inriktas på viktiga värdeskapande aktiviteter i värdekedjan. (Värdekedjan går hand i hand med Affärsmodellen (Se Affärsmodell) och båda ska beskrivas och analyseras för att kunna genomföra den Dubbla väsentlighetsbedömningen och rapportera om olika upplysningskrav i ESRS).

    För varje del i värdekedjan ska aktiviteter, resurser och relationer beskrivas samt företagets position i värdekedjan.

    Nedan beskrivs värdekedjan i en sammanfattad version baserad på mallen i Mentconsmodellen web-app. Mallen är gjord utifrån definitionen av värdekedja enligt CSRD och ESRS och är utformad för att kunna svara på olika upplysningskrav i hela ESRS. I Mentconmodellens web-app infogas informationen om värdekedjan automatiskt i rätt datapunkter när hållbarhetsredovisningen genereras.

    Använd gärna Mentcons värdekedjemall för ESRS även om du inte använder Mentcon modellen, se bara till att nämna källan: Mentcons Värdekedjesmall för ESRS © Copyright Mentcon AB. Fullständig version finns även på 10 olika språk i Mentcon modellens web-app.

    (I nästa fråga finns ett exempel på en beskriven värdekedja från ett företag).

    Mentcons mall för värdekedjan, ESRS-version

    1. Uppströms (input och Leverantörsrelationer)
    • Hantering av leverantörskedjan:
      • Aktiviteter: Beskriv inköp av råvaror och tjänster.
      • Resurser: Identifiera nyckelleverantörer och logistiksystem.
      • Relationer: Förklara karaktären av avtal, samarbeten och beroenden med leverantörer.
    • Finansiering:
      • Aktiviteter: Beskriv hur företaget finansieras (t.ex. lån, finansiering med eget kapital).
      • Resurser: Lista större finansiella partners eller investerare.
      • Relationer: Förklara relationer med banker, finansinstitut eller investerare.
    1. Egen verksamhet (interna processer)
    • Företagets position i värdekedjan:
      • Beskriv företagets roll och strategiska betydelse i värdekedjan. Detta bör lyfta fram företagets roll när det gäller att skapa mervärde, dess konkurrensfördelar.
    • Personal:
      • Aktiviteter: Viktiga HR-processer som rekrytering, utbildning och utveckling.
      • Resurser: Beskriv det humankapital och den expertis som finns tillgängligt.
      • Relationer: Förklara interna relationer och organisationskultur.
    • Forskning och utveckling:
      • Aktiviteter: Ange nyckelprocesser för produktutveckling, innovation och förbättring.
      • Resurser: Ange teknik, anläggningar och immateriella rättigheter som används.
      • Relationer: Beskriv samarbeten med utbildningsinstitutioner eller teknikpartners.
    • Produktion/Tjänster:
      • Aktiviteter: Förklara de produktions- och/eller serviceprocesser som används för att skapa produkter eller tjänster.
      • Resurser: Lista viktig utrustning, teknik, anläggningar och personalresurser.
      • Relationer: Detaljera interaktioner mellan olika produktionsteam och avdelningar.
    • Andra operativa funktioner: (Specificera andra relevanta verksamhetsområden som IT, ekonomi, etc. uppdelat i Aktiviteter, Resurser och Relationer.)
      • Verksamhet:
      • Resurser:
      • Relationer:
    • Andra operativa funktioner: (Specificera andra relevanta verksamhetsområden som IT, ekonomi, etc. uppdelat i Aktiviteter, Resurser och Relationer.)
      • Verksamhet:
      • Resurser:
      • Relationer:
    1. Nedströms
    • Marknadsföring och försäljning:
      • Aktiviteter: Redogör strategier för marknadsundersökningar, reklam och försäljning.
      • Resurser: Beskriv de verktyg och plattformar som används (t.ex. verktyg för digital marknadsföring, CRM-system).
      • Relationer: Beskriv partnerskap med marknadsföringsbyråer eller andra externa enheter.
    • Distrubition:
      • Aktiviteter: Förklara distributionsmetoder och logistik.
      • Resurser: Identifiera distributionscenter och transportsätt.
      • Relationer: Detaljera relationer med logistikpartners och distributörer.
    • Kunder/slutanvändare:
      • Aktiviteter: Beskriv kundtjänstverksamhet och/eller strategier för slutanvändarengagemang.
      • Resurser: Nämn verktyg och tekniker som används för att stödja kundinteraktioner och tjänster.
      • Relationer: Beskriv karaktären på relationen med slutanvändare och feedbackmekanismer för att öka kundnöjdheten.
    1. Geografiska, geopolitiska och regulatoriska miljöer som påverkar värdekedjan
    • Geografiska och geopolitiska överväganden:
      • Aktiviteter: Beskriv hur platsen påverkar verksamheten, inklusive geopolitiska risker.
      • Resurser: Nämn viktiga regionala tillgångar eller infrastrukturer där aktörer i värdekedjan är verksamma.
      • Relationer: Förklara eventuella tillsynsorgan eller regionala organisationer som företaget interagerar med.
    • Regleringar och lagstiftning:
      • Aktiviteter: Beskriv efterlevnadsprocesser och regulatoriska åtaganden.
      • Resurser: Ange avdelningar/funktioner inom företaget eller verktyg som är dedikerade till att hantera efterlevnad i värdekedjan.
      • Relationer: Beskriv viktiga interaktioner med tillsynsmyndigheter och branschorganisationer.

    © Copyright Mentcon AB 2024.

    Ge ett exempel på en beskrivning av en värdekedja och dess huvuddrag för en hållbarhetsförklaring enligt ESRS paragraf 42c?

    Här är ett exempel på en beskrivning av en värdekedja när du använder Mentcon-modellen. (Observera att detta exempel är översatt från sitt originalspråk engelska):

    Huvuddragen i värdekedjan

    Som ett multinationellt företag inom vitvarubranschen är analysen av vår värdekedja avgörande för att förstå hur vi hanterar verksamheten, skapar värde och interagerar med olika intressenter i olika skeden.

    © Copyright Mentcon AB 2024.

    Uppströms

    Hantering av leverantörskedjan:

    • Aktiviteter: Företag XYZ:s inköpsstrategi omfattar upphandling av högkvalitativa råvaror och komponenter som är nödvändiga för tillverkning av hushållsapparater. Detta inkluderar metaller som stål och aluminium, plast, elektroniska komponenter och förpackningsmaterial. Vi köper också specialiserade tjänster som precisionsteknik och designrådgivning för att förbättra vårt produktutbud. Våra inköpsaktiviteter är globala, med ett betydande fokus på att maximera effektiviteten, minska kostnaderna och säkerställa hållbarhet.
    • Resurser: Våra nyckelleverantörer är strategiskt placerade i olika regioner, inklusive Asien, Europa och Nordamerika, för att dra nytta av lokala marknadsfördelar och minska riskerna i samband med störningar i leveranskedjan. Vi använder avancerade logistiksystem som integrerar just-in-time-tillverkning och RFID-spårning för att optimera lagernivåerna och säkerställa snabb leverans av material.
    • Relationer: Våra avtal med leverantörer är långa avtal som ger stabilitet och leveranssäkerhet till förhandlade priser. Dessa avtal innehåller ofta klausuler som tvingar oss att följa våra kvalitets- och etiska standarder. Vi upprätthåller samarbetsrelationer genom regelbundna möten med leverantörsengagemang, gemensamma utvecklingsinitiativ och prestationsincitament som anpassar leverantörernas verksamhet till våra strategiska mål.

    Finansiering: 

    • Aktiviteter: Företag XYZ finansieras genom en kombination av eget kapital och lån. Detta inkluderar publika aktier från vår notering på flera börser och skulder som förvärvats genom företagsobligationer och banklån. Dessa finansiella aktiviteter är utformade för att stödja våra investeringar, främst inom produktion och FoU, och för att säkerställa likviditet för operativa behov.
    • Resurser: Våra viktigaste finansiella partners inkluderar globala banker och värdepappersföretag samt institutionella investerare och aktieägare. Dessa enheter ger det finansiella stöd som krävs för att upprätthålla och växa vår verksamhet.
    • Relationer: Vi upprätthåller starka relationer med ett konsortium av banker som förser oss med nödvändiga kapitalfaciliteter, inklusive revolverande krediter och tidsbundna lån. Våra relationer med finansinstitut kännetecknas av ömsesidigt förtroende och styrs av avtal som fastställer finansieringsvillkor, räntor och återbetalningsplaner. Regelbunden kommunikation och regelbundna möten säkerställer att dessa finansiella partners är välinformerade om vår finansiella hälsa och strategiska inriktning.

     

    Egen verksamhet (interna processer)

    Företagets position i värdekedjan:

    • Beskrivning: Företaget XYZ är positionerat som en viktig innovatör och tillverkare inom hushållsapparatindustrin. Vi tillför värde genom vårt engagemang för kvalitet, hållbarhet och banbrytande teknik. Vår konkurrensfördel ligger i vår förmåga att integrera smart teknik med miljövänliga funktioner och möta konsumenternas krav på produkter som ökar bekvämligheten och minskar miljöpåverkan.

    Personal:

    • Aktiviteter: Våra viktigaste HR-processer inkluderar strategisk rekrytering som syftar till att attrahera kvalificerade talanger inom teknik, design och drift. Vi fokuserar mycket på utbildnings- och utvecklingsprogram för att kontinuerligt förbättra kompetensen hos vår personal, främja innovation och ledarskap på alla nivåer.
    • Resurser: Vårt humankapital består av ett mångsidigt, globalt team med över 65 000 anställda, inklusive erfarna branschexperter, innovativa ingenjörer och dynamiska ledningsproffs.
    • Relationer: Internt odlar vi en kultur av samarbete, integritet och ständiga förbättringar. Regelbundna teammöten, tvärfunktionella projekt och en transparent kommunikationspolicy underlättar effektiva relationer och en sammanhållen organisationskultur.

    Forskning och utveckling:

    • Aktiviteter: Vår forskning och utveckling är inriktad på att utveckla avancerade, konsumentcentrerade produkter. Detta inkluderar pågående forskning om energieffektivitet, förbättringar av användargränssnitt och integration av IoT-funktioner.
    • Resurser: Vi använder toppmoderna FoU-anläggningar i stora tekniknav runt om i världen, utrustade med det senaste inom produkttestning och prototypteknik. Immateriella rättigheter, inklusive patent och varumärken, utgör en viktig resurs för att skydda våra innovationer.
    • Relationer: Vi samarbetar med ledande universitet, tekniska startups och forskningsinstitut för att ligga i framkant av tekniska framsteg, och utvecklar ofta tillsammans lösningar som tänjer på gränserna för vad hushållsapparater kan åstadkomma.

    Produktion/Tjänster:

    • Aktiviteter: Våra produktionsprocesser involverar avancerade tillverkningstekniker inklusive automation och robotik. Kvalitetskontrollen är rigorös, vilket säkerställer att varje produkt uppfyller våra höga standarder innan den når konsumenten.
    • Resurser: Produktionsanläggningarna är utrustade med högprecisionsmaskiner och automationssystem, strategiskt placerade nära stora marknader för att minimera logistikkostnaderna och maximera effektiviteten.
    • Relationer: Produktionsteam har ett nära samarbete med chefer för leveranskedjan och FoU-personal för att säkerställa smidig drift och integration av ny teknik i produktlinjer.

    Informationsteknik (IT):

    • Aktiviteter: Hantering av IT-infrastruktur, datasäkerhet och utveckling av mjukvarulösningar för företag för att stödja olika affärsfunktioner.
    • Resurser: Toppmoderna datacenter och en uppsättning avancerade mjukvaruapplikationer som underlättar allt från CRM till supply chain management.
    • Relationer: IT-avdelningen har ett nära samarbete med alla affärsenheter för att säkerställa att de har den tekniska support som behövs för att arbeta effektivt.

    Finansiera:

    • Aktiviteter: Finansiell planering, riskhantering och efterlevnadsoperationer, säkerställande av finansiell stabilitet och efterlevnad av internationella finansiella rapporteringsstandarder.
    • Resurser: Ett skickligt ekonomiteam som stöds av avancerade verktyg och system för finansiell analys.
    • Relationer: Regelbunden interaktion med externa revisorer, investerare och tillsynsorgan för att upprätthålla transparens och investerarnas förtroende.

    Nedströmsåtgärder

    Marknadsföring och försäljning:

    • Aktiviteter: Vår marknadsföringsstrategi integrerar omfattande marknadsundersökningar för att förstå konsumenternas preferenser och marknadstrender. Denna forskning ligger till grund för våra reklamkampanjer, som använder en blandning av traditionella medier och digital marknadsföring för att nå en bred publik på ett effektivt sätt. Försäljningsstrategier skräddarsys för olika marknader, med stark betoning på kampanjer både online och i butik för att öka försäljningen.
    • Resurser: Vi använder avancerade digitala marknadsföringsverktyg, inklusive SEO, PPC och sociala medieplattformar, tillsammans med sofistikerade CRM-system för att hantera kundrelationer och anpassa marknadsföringsinsatser.
    • Relationer: Företaget XYZ samarbetar med en mängd olika marknadsföringsbyråer och konsulter globalt för att förbättra våra marknadsföringskampanjer. Dessa partnerskap gör det möjligt för oss att dra nytta av lokal marknadsexpertis och innovativa annonseringstekniker.

    Fördelning:

    • Aktiviteter: Vårt distributionsnätverk är utformat för att säkerställa effektiv och snabb leverans av produkter till olika marknader. Detta inkluderar hantering av lagernivåer, samordning med tillverkningsanläggningar och organisering av logistik för att minimera förseningar.
    • Resurser: Vi driver flera viktiga distributionscenter som är strategiskt placerade runt om i världen för att optimera vår leveranskedja. Dessa centra är utrustade med modern logistikteknik för att hantera och skicka produkter effektivt. Våra transportsätt inkluderar lastbils-, järnvägs-, sjö- och flygfrakt, beroende på geografiska behov och produktkrav.
    • Relationer: Vi upprätthåller starka relationer med logistikpartners och tredjepartsdistributörer som hjälper oss att hantera den fysiska förflyttningen av varor. Dessa partners är avgörande för att övervinna logistiska utmaningar och se till att våra produkter når återförsäljare och konsumenter utan problem.

    Kunder/slutanvändare:

    • Aktiviteter: Kundservice är en hörnsten i vår strategi för slutanvändarengagemang. Vi tillhandahåller omfattande support via olika kanaler, inklusive callcenter, onlinechattsupport och e-post. Våra engagemangsstrategier är utformade för att förbättra kundupplevelsen, med proaktiv kommunikation, support efter försäljning och lojalitetsprogram.
    • Resurser: För att stödja dessa aktiviteter använder vi toppmoderna teknikplattformar för kundtjänst som inkluderar CRM-system, automatiserade svarssystem och verktyg för kundfeedback som hjälper oss att spåra tillfredsställelse och svara på kundernas behov effektivt.
    • Relationer: Relationen med våra slutanvändare bygger på förtroende och tillförlitlighet. Vi uppmuntrar kontinuerlig feedback genom undersökningar, produktrecensioner och direkta kundinteraktioner, vilket hjälper oss att förstå deras behov och förbättra våra erbjudanden. Våra kundtjänstteam är utbildade för att bygga positiva relationer med kunder och ta itu med deras problem snabbt och effektivt.
    1. Geografiska, geopolitiska och regulatoriska miljöer

    För företag XYZ kräver verksamhet på den globala marknaden för hushållsapparater noggrann hantering av de geografiska, geopolitiska och regulatoriska miljöer som påverkar vår värdekedja.

    Geografiska och geopolitiska överväganden

    • Aktiviteter: Vår verksamhet är strategiskt belägen för att optimera tillgången till nyckelmarknader och hantera kostnader. Geopolitiska risker, såsom handelsspänningar, tullar och regional instabilitet, utvärderas kontinuerligt för att mildra potentiella effekter på vår leveranskedja och försäljning. Till exempel är våra tillverkningsanläggningar i Asien positionerade för att dra nytta av lägre arbetskraftskostnader och närhet till råvarukällor, samtidigt som vi tar hänsyn till riskerna förknippade med regionala geopolitiska spänningar.
    • Resurser: Viktiga regionala tillgångar inkluderar tillverkningsanläggningar i Europa, Asien och Nordamerika, tillsammans med FoU-centra och regionala huvudkontor som stöder lokal verksamhet. Dessa tillgångar är avgörande för att upprätthålla flexibiliteten och motståndskraften i vår verksamhet.
    • Relationer: Vi samarbetar med regionala organisationer och statliga organ för att hålla oss informerade och följa lokala bestämmelser och för att delta i diskussioner som kan påverka vår bransch. Detta inbegriper branschorganisationer och handelskammare som tillhandahåller plattformar för dialog och inflytande över beslutsfattandet.

    Lagstiftningen

    • Aktiviteter: Regelefterlevnad är en hörnsten i vår verksamhet. Vi upprätthåller rigorösa processer för att säkerställa att våra produkter uppfyller internationella och lokala standarder relaterade till säkerhet, miljöpåverkan och konsumenträttigheter. Våra regulatoriska åtaganden inkluderar att övervaka förändringar i lagstiftning, delta i branschkonsultationer och skicka in produkter för certifiering på nya marknader.
    • Resurser: Compliance-funktionen inom företaget stöds av dedikerade avdelningar, inklusive juridiska team och efterlevnadsteam som arbetar i hela vår värdekedja. Vi använder avancerade system för efterlevnadshantering för att spåra lagändringar, hantera risker och se till att alla aspekter av vår verksamhet uppfyller lagkrav.
    • Relationer: Relationer med tillsynsmyndigheter hanteras genom kontinuerligt engagemang och samarbete. Vi samarbetar regelbundet med enheter som U.S. Consumer Product Safety Commission (CPSC), European Committee for Standardization (CEN) och andra tillsynsorgan på marknader där vi är verksamma. Dessutom är vi aktiva medlemmar i olika branschorganisationer som hjälper till att utforma standarder och bästa praxis.

    © Copyright Mentcon AB 2024.

    Var kommer affärsmodellen in i bilden i ESRS och hur ska den användas?

    ”Affärsmodell” (Business model på engelska) nämns 144 gånger i ESRS och affärsmodellen är ett grundläggande begrepp i de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), särskilt beskriven i ESRS 1, som omfattar de allmänna kraven för hållbarhetsrapportering.

    Affärsmodellens roll i ESRS

    1. Integrering i hållbarhetsrapporteringen:
    • Grundläggande element: Ett företags affärsmodell anses vara ett grundläggande element som formar hur hållbarhetskonsekvenser, risker och möjligheter identifieras, bedöms och hanteras. Det ger sammanhang för att förstå alla hållbarhetsrelaterade aktiviteter.
    • Upplysningskrav: ESRS kräver att företagen redovisar hur deras affärsmodell samverkar med deras strategi och effekterna av detta. I detta ingår att förklara hur affärsmodellen påverkar, och påverkas av, hållbarhetsfaktorer.
    1. Strategisk anpassning:
    • Anpassning till hållbarhetsmål: Affärsmodellen måste vara i linje med hållbarhetsmålen, vilket säkerställer att hållbarhetsöverväganden är inbäddade i kärnverksamhetens strategier. Denna anpassning hjälper till att identifiera områden där affärsmodellen kan anpassas för att förbättra hållbarhetsresultaten.
    • Informera om strategi- och affärsmodellsjusteringar: Hållbarhetsaspekter som identifieras genom väsentlighetsbedömningsprocessen (som inkluderar beskrivning och analys av affärsmodellen) bör ligga till grund för strategiska justeringar för att optimera hållbarhetsåtaganden.

    Nyttjande av affärsmodellen i ESRS

    1. Väsentlighetsbedömning:
    • Identifiera effekter, risker och möjligheter: Affärsmodellen hjälper till att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är potentiellt väsentliga baserat på företagets aktiviteter, resurser och relationer. Detta är avgörande för att fokusera insatserna på de viktigaste hållbarhetsutmaningarna och möjligheterna.
    • Drivande av rapporteringens omfattning: Omfattningen av hållbarhetsrapportering formas i hög grad av affärsmodellen, eftersom den definierar vad företaget gör, hur det skapar värde, vidtar åtgärder och vilka resurser det förlitar sig på, vilket i sin tur påverkar vilka hållbarhetsfrågor som ska rapporteras.
    1. Styrning och strategiutveckling:
    • Vägledning för styrning: Att förstå affärsmodellen hjälper till att utforma styrningsstrukturer som kan hantera hållbarhetsfrågor på ett effektivt sätt. Detta inkluderar beslut om tillsyn, ansvar och integrering av hållbarhet i bolagsstyrningen.
    • Strategiformulering och genomförande: Insikter från affärsmodellen används för att skapa hållbarhetsstrategier som är samstämmiga med verksamhetens kärnverksamhet och framtida mål.
    1. Risk- och möjlighetshantering:
    • Bedömning av hållbarhetsrisker: Affärsmodellsanalysen hjälper till att identifiera potentiella risker och sårbarhet relaterade till hållbarhet som företaget kan ställas inför, vilket gör det möjligt att utveckla strategier för att till exempel minska utsläppen.
    • Ta vara på möjligheter: På samma sätt kan en tydlig förståelse för affärsmodellen avslöja möjligheter till hållbarhetsinnovationer och förbättringar som är i linje med affärsverksamheten och marknadspositioneringen.
    1. Rapportering och upplysningar:
    • Omfattande upplysningar: Företag är skyldiga att beskriva sin affärsmodell ur olika aspekter i sin hållbarhetsförklaring, vilket ger intressenterna en tydlig förståelse för hur hållbarhet integreras i kärnverksamheten.
    • Ökad transparens: Rapportering om hur affärsmodellen interagerar med hållbarhetsfrågor ökar transparensen och hjälper intressenterna att förstå företagets hållbarhetsresa och åtaganden.

    Sammanfattningsvis fungerar affärsmodellen i ESRS som en kritisk lins genom vilken företag bedömer och rapporterar sina hållbarhetskonsekvenser, risker och möjligheter. Den vägleder strategiska beslut, formar styrningsprocesser och informerar om omfattande och transparenta hållbarhetsupplysningar, vilket säkerställer att hållbarhetsöverväganden är en integrerad del av företagets kärnverksamhet och strategiska planer.

     

    Hur definierar och analyserar företag affärsmodellen och använder den genom hela hållbarhetsrapporten i ESRS?

    Hur affärsmodellen eller affärsmodellerna ska definieras beskrivs inte i ESRS. Som beskrivits i det föregående svar återkommer affärsmodellen och dess relation till olika aspekter om och om igen i upplysningskraven i ESRS.

    Att analysera och använda affärsmodellen genom hela hållbarhetsförklaringen är omöjligt att svara generellt på. Så här löser Mentcon det för våra kunder när de använder Mentcon-modellen:

    I Mentcon-modellen ingår hur man beskriver och analyserar affärsmodellen. Den läggs automatiskt in under Data punkt 42 i hållbarhetsförklaringen.

    Förklaringar av hur företag lämnar relevant information om affärsmodellen i de andra över hundra datapunkterna med koppling till affärsmodellen är en del av Mentconmodellens process. Dessa beskrivs med hjälp av mallar som fångar de specifika kraven för varje Datapunkt, med exempel från andra företag, för att göra det lätt att förstå, förbättra företaget och beskriva i hållbarhetsförklaringen.

    Om du inte använder Mentcon-modellen är Osterwalders Business Model Canvas lämplig för att beskriva affärsmodellen/affärsmodellerna som en bas för ESRS-upplysningar.

    Vår revisionsbyrå kan inte ge tydliga riktlinjer för att fastställa väsentliga trösklar. Varför är tröskel för väsentlighet så förvirrande?

    För det första är det viktigt att konstatera, hur trösklar sätt för vad som är väsentligt är inte väldefinierat i ESRS. Många företag och dess konsulter som ska hjälpa dem har blivit förvirrade och gör allvarliga misstag. Det är inte konstigt. Vi kommer att förklara varför det är förvirrande och information att använda för att förstå varför det är förvirrande att hjälpa till att resonera med konsulter som ska stötta er.

    Faktorer till förvirringen om ”tröskeln”

    Definition av väsentlig tröskel

    Finns inte i ESRS, men är sedan länge definierad i andra sammanhang som GHG-protokollet och betyder då något helt annat. I GHG-protokollet: ”Ett begrepp som används i verifieringsprocessen. Det används ofta för att avgöra om ett fel eller en utelämnande är en väsentlig avvikelse eller inte. Det bör inte ses som en minimum för att definiera en fullständig inventering”.

    Måltröskeln

    Måltröskeln (Target threshold på engelska) är något annat. Det kan användas för att hjälpa ett företag att sätta ett mål när de redan vet vad som är väsentligt för företaget. I ESRS nämns måltrösklar i ESRS E2 till E5 och hänvisar främst till Science-Based Targets Initiative for Nature (SBTN) men även andra ramverk/initiativ. Många konsult- och även stora revisionsbyråer har tyvärr blandat ihop måltrösklar med väsentliga trösklar.

    Förvirrande text/fel i ESRS

    Ett exempel på fel skrivet i ESRS 1 § 42: I vissa befintliga standarder och ramar används termen ”mest betydande konsekvenser” vid hänvisning till det tröskelvärde som används för att identifiera de konsekvenser som i ESRS beskrivs som ”väsentliga effekter”.

    Vi på Mentcon känner inte till någon standard eller ramverk som använder termen ” mest betydande konsekvenser” (most significant impacts, på engelska).

    I det här fallet kanske ESRS hänvisar till ”Signifikant tröskel” som används i GHG-protokoll och ekologiska ramverk. Men definitionen av signifikant tröskel är något helt annat: https://ghgprotocol.org/sites/default/files/standards/ghg-protocol-revised.pdf.

    Kvalitativa och/eller kvantitativa tröskelvärden

    Väsentlighetsbedömningar måste innehålla kvalitativa bedömningar och/eller kvantitativa data, men de exakta tröskelvärdena eller kriterierna för dessa bedömningar anges inte alls.

    Brist på tydliga kriterier

    ESRS saknar specifika tröskelvärden eller detaljerade kriterier för att fastställa väsentlighet. Detta kan leda till inkonsekvenser i hur olika företag bedömer och rapporterar om väsentliga frågor.

    Brett spektrum av överväganden

    ESRS kräver att företagen tar hänsyn till ett brett spektrum av potentiella konsekvenser och intressenter, vilket kan vara överväldigande och öppet för tolkning. Det breda omfånget gör det svårt att sätta fingret på vilka frågor som ska prioriteras.

    Subjektiva bedömningar

    Att förlita sig på kvalitativa bedömningar innebär att olika företag kan komma fram till olika slutsatser om vad som är väsentligt, även när de står inför liknande omständigheter. Denna subjektivitet kan minska jämförbarheten och tillförlitligheten mellan olika företags hållbarhetsförklaringar.

    Dubbel väsentlighet och dess komplexitet

    Det dubbla fokuset på finansiell och konsekvensväsentlighet kräver att företag utvärderar frågor ur flera perspektiv, vilket kan vara komplext och tidskrävande. Det blir helt enkelt otroligt många tröskelvärden som ska tas fram. Det innebär också att en fråga kan vara väsentlig ur ett konsekvensperspektiv men inte ur ett finansiellt, eller vice versa, vilket lägger till ytterligare ett lager av komplexitet.

    Dynamiska och föränderliga förutsättningar

    Hållbarhetsfrågor är dynamiska, och vad som anses vara väsentligt kan förändras över tid i takt med att kundernas krav, innovation, samhällets förväntningar och regulatoriska krav utvecklas. ESRS tillhandahåller inte en tydlig process för kontinuerlig uppdatering av väsentlighetsbedömningar för att återspegla dessa förändringar.

     

    Hur sätts trösklar för väsentliga konsekvenser och de finansiella riskerna och möjligheterna?

    Att fastställa tröskelvärden för väsentliga konsekvenser och finansiella risker och möjligheter enligt de allmänna kraven i ESRS E1 kan göras på olika sätt beroende på typen av potentiell väsentlig konsekvens och finansiella risker och möjligheter.

    Här är ett mer generellt exempel sammanfattat, om ditt företag inte har tillgång till det systematiska tillvägagångssättet i Mentcon-modellen för att bestämma tröskelvärdena för olika hållbarhetsfrågor för offentliggörande:

    Steg 1: Definiera utvärderingens omfattning

    • Identifiera alla hållbarhetsfrågor som kan påverka företaget eller påverkas av företagets verksamhet i hela värdekedjan. Detta inkluderar miljö-, sociala- och bolagsstyrningsfaktorer (ESG).
    • Fastställ gränserna för utvärderingen, som kan omfatta direkta åtgärder, leverantörer, kunder och bredare samhällsinteraktioner.

    Steg 2: Kriterier för prioritering

    • Utveckla kriterier för att prioritera dessa frågor baserat på deras potentiella konsekvens på miljön och samhället (väsentlighet) och deras potential att påverka företagets finansiella ställning (finansiell väsentlighet).
    • Väsentliga Konsekvenser bedöms på
      • Allvarlighetsgraden för konsekvenser baseras på följande faktorer:
        • skala,
        • tillämpningsområde och
        • återställbarhet.
      • För positiva konsekvenser bygger väsentligheten på
        • konsekvensens skala och omfattning, för faktiska konsekvenser, och
        • konsekvensens skala, omfattning och sannolikhet, för potentiella konsekvenser.

    I händelse av potentiella negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter beaktas konsekvensens allvarlighetsgrad före dess sannolikhet.

    • Finansiella risker och möjligheters väsentlighet bedöms utifrån en kombination av hur sannolikt det är att de inträffar och de finansiella effekternas potentiella omfattning.

    Steg 3: Intressentengagemang

    • Samverka med relevanta intressenter för att förstå deras farhågor och perspektiv på vad de anser vara viktiga hållbarhetsfrågor.
    • Införliva feedback från intressenter för att anpassa väsentlighetströsklarna till både intressenternas förväntningar och affärsprioriteringar.

    Steg 4: Strategisk analys

    • Analysera hur identifierade hållbarhetsfrågor kan påverka företaget.
    • Beakta både kortsiktiga och långsiktiga effekter, med beaktande av företagets strategiska inriktning och operativa sammanhang.

    Steg 5: Kvantitativa och kvalitativa trösklar

    • Fastställa kvantitativa tröskelvärden där och om möjligt, t.ex. procentuella förändringar av intäkter eller kostnader, eller specifika åtgärder för miljöpåverkan (t.ex. ton CO2-utsläpp).
    • Definiera kvalitativa tröskelvärden baserat på effektens eller riskens art, t.ex. förändringar i regelverket, förändringar i konsumenternas preferenser eller påverkan på de anställdas välfärd.

    Steg 6: Finansiella väsentlighetsöverväganden

    • Bedöm de potentiella ekonomiska effekterna av varje hållbarhetsfråga och överväg hur de kan påverka investeringsbeslut, finansieringskostnader eller driftskostnader.
    • Ta hänsyn till beroenden av miljö-, human-l och socialt kapital, vilket kan påverka företagets förmåga att generera framtida ekonomiska fördelar.

    Steg 7: Dokumentation och granskning

    • Dokumentera logiken bakom varje tröskelsättning och se till att den är motiverad och begriplig för externa parter.
    • Se regelbundet över och uppdatera tröskelvärdena när ny information blir tillgänglig eller när affärs- och miljöförhållandena förändras.

    Steg 8: Integrering i rapporteringen

    • Integrera resultaten av väsentlighetsbedömningen, metodik som använts och de fastställda tröskelvärdena i företagets hållbarhetsförklaring.
    • Säkerställ tydlig redovisning av hur tröskelvärden fastställdes och hur de påverkar rapporteringen av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

    Formulärets överkant

    Detta är fortfarande inte lätt. Väsentlighetströskeln i ESRS anses ofta vara vag och förvirrande eftersom den saknar de tydliga, konkreta kriterier. Tydligare riktlinjer och mer specifika kriterier skulle hjälpa företagen att mer konsekvent och korrekt fastställa väsentliga hållbarhetsfrågor.

    Därför har Mentcon gjort det mycket enklare att sätta trösklar som en integrerad funktion i Mentcon-modellens web-app, vilket minskar subjektiviteten, tar hänsyn till intressenter och sätter tydliga trösklar för företagens väsentliga frågor.

    Och ja, naturligtvis, i Mentcon modellen web-app läggs upplysningar in om metodiken för hur detta har gått till in automatiskt under de datapunkter som kräver information om väsentliga trösklar.

    Vad är Due diligence (tillbörlig aktsamhet) enligt ESRS 1 och hur genomför man den?

    Due diligence enligt ESRS 1 är en systematisk process som företag använder för att identifiera, förebygga, mildra och redogöra för hur de hanterar faktiska och potentiella negativa effekter på miljön och människor som är kopplade till deras verksamhet. Denna process är avgörande för att fastställa de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som ska redovisas i hållbarhetsförklaringen.

    Översikt över hur due diligence definieras och ska genomföras enligt ESRS 1:

    Definition av Due Diligence

    • Due diligence processen: ESRS definierar tillbörlig aktsamhet som den pågående praxisen att bedöma och hantera de faktiska och potentiella negativa konsekvenserna av ett företags verksamhet, produkter, tjänster och affärsrelationer, inklusive både uppströms och nedströms i värdekedjan.
    • Anpassning till ramverk: Processen återspeglar de principer som beskrivs i internationella ramverk som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

    Hur man genomför due diligence enligt ESRS 1

    Steg 1: Integrera due diligence i styrning och strategi

    • Integrering av styrning: Säkerställa att hållbarhetsfrågor integreras i styrningsstrukturerna. Information om hållbarhetsfrågor bör regelbundet lämnas till och behandlas av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.
    • Inkludering av strategier: Införliva överväganden om hållbarhetsrisker och konsekvenser i företagets planering av strategi och affärsmodeller. Detta innefattar hur företaget planerar att hantera dessa risker och konsekvenser.

    Steg 2: Samverka med intressenter

    • Identifiera intressenter: Bestäm vem som kan påverka eller påverkas av företagets verksamhet – detta inkluderar anställda, samhällen, leverantörer, konsumenter med mera.
    • Samråd med intressenter: Samarverka med intressenter för att förstå deras oro över enhetens inverkan på människor och miljö. Använd dessa insikter för att informera due diligence-processen.

    Steg 3: Identifiera och bedöma effekter

    • Konsekvensbedömning: Identifiera både faktiska och potentiella negativa konsekvenser som är kopplade till företagets egen verksamhet och dess värdekedja. Prioritera effekter baserat på deras allvarlighetsgrad och sannolikhet.
    • Risk- och möjlighetsbedömning: Bedöm hur dessa effekter översätts till risker och möjligheter för företaget, både på kort, medel och lång sikt.

    Steg 4: Vidta åtgärder

    • Minska negativa effekter: Utveckla och implementera åtgärder för att förhindra eller mildra identifierade negativa konsekvenser. Det kan handla om att ändra operativa rutiner, förbättra arbetsmiljömässiga säkerhetsrutiner eller ändra hanteringen av leveranskedjan.
    • Åtgärdsplaner: Upprätta processer för att avhjälpa eventuella skador som orsakas av företagets verksamhet eller affärsrelationer.

    Steg 5: Spåra effektivitet

    • Övervaka och granska: Övervaka kontinuerligt effektiviteten av de åtgärder som vidtas för att hantera hållbarhetseffekter och justera strategier vid behov.
    • Rapportering och transparens: Regelbundet rapportera om framstegen och effektiviteten i åtgärderna för tillbörlig aktsamhet i hållbarhetsredovisningen.

    Steg 6: Offentlig rapportering och ansvarsskyldighet

    • Upplysningar: Redovisa processer, resultat och åtgärder för tillbörlig aktsamhet i hållbarhetsfrklaringen. Detta inkluderar att beskriva hur negativa effekter hanteras och hur intressenternas engagemang har påverkat due diligence-processen.

    Införliva Due Diligence i hållbarhetsförklaringen/redovisningen

    • Omfattande rapportering: Säkerställa att hållbarhetsredovisningen återspeglar den omfattande due diligence-processen. Detta bör omfatta en diskussion om styrningspraxis, resultat av intressenternas engagemang, konsekvensbedömningar, vidtagna åtgärder och åtgärdernas effektivitet.

    Due diligence är inkorporerat i Mentconmodellen för ESRS och hur den har genomförts ska dokumenteras i många Datapunkter i hållbarhetsredovisningen. När du följer Mentcon-modellen kommer rätt information infogas automatiskt under rätt datapunkter.

     

     

    Jag förstår inte införlivande genom hänvisning som beskrivs i ESRS 1 avsnitt 9.1. Förklara med exempel.

    I BP-2 – Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter, Datapunkt 16 ska en förteckning över införlivande genom hänvisningar redovisas.

    Eftersom information som affärsmodell och värdekedja kanske redan finns på annan plats (t.ex. i förvaltningsberättelsen) kan hänvisningar bidra till att undvika överflödig rapportering.

    Nedan följer ett exempel på en sådan lista med typiska upplysningar som kan införlivas genom hänvisning:

    Förteckning över upplysningar om ESRS som införlivats genom hänvisning

    ESRS 2, Allmänt utlämnande av uppgifter SBM-1:

    Källa: Förvaltningsberättelse.

    Specifika datapunkter: Beskrivning av affärsmodell och värdekedja. ESRS 2 SBM-1 Datapunkt 42 och 42c.

    ESRS E1, Klimatförändringar ESRS 2 SBM-3 E1:

    Refererad källa: Universellt registreringsdokument, artikel om miljöstrategi.

    Specifika datapunkter: Uppgifter om resiliensplanering för klimatrelaterade risker: ESRS E1 SBM-3 Datapunkt 19b–c.

    ESRS S1:

    Källa: Finansiella rapport.

    Specifika uppgifter: Uppgifter om sysselsättningssiffror i den finansiella översikten: ESRS 2 SBM-1 Datapunkt 40a iii, ESRS S1, S1–6, 50a och 50c.

    ESRS Egen arbetskraft S1-4:

    Källa: Bolagsstyrningsrapport.

    Specifika datapunkter: Information om initiativ för anställdas hälsa och säkerhet, stödprogram för psykisk hälsa och ergonomi på arbetsplatsen: ESRS S1 Datapunkt 37, 38 a-d.

    ESRS Uppförande G1:

    Källa: Ersättningsrapport som krävs enligt direktiv 2007/36/EG.

    Specifika datapunkter: Upplysningar om ledningens ersättningspolicy kopplad till etiska affärsmetoder och åtgärder mot korruption: ESRS S1 datapunkt 97b, ESRS 2 GOV-3 datapunkt 29 och 29c.

    ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem:

    Källa: Emas-rapporten.

    Specifika datapunkter: Information om markanvändning med hjälp av vägledning från EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas): ESRS E4 Datapunkt AR 3 a–d.

     

    ESRS 2 Allmänna upplysningar

    Svar på vanligt förekommande frågor om ESRS 2 Allmänna upplysningar.

    ESRS 2 General disclosures FAQ
    Vad är syftet med ESRS 2 Allmänna upplysningar?

    Syftet med ESRS 2 Allmänna upplysningar är att tillhandahålla ett ramverk för alla företag att offentliggöra hållbarhetsinformation som är sektors-agnostisk och tillämplig inom olika hållbarhetsfrågor. Denna standard är utformad för att säkerställa att organisationer rapporterar om hållbarhetsfrågor på ett heltäckande sätt och täcker de övergripande standarder och rapporteringsområden som definieras i ESRS 1 Allmänna krav.

    ESRS 2 Allmänna upplysningar anger de upplysningskrav som varje företag måste följa när de upprättar sina hållbarhetsrapporter, oavsett deras specifika sektor eller de unika hållbarhetsutmaningar de står inför. Detta inkluderar tillämpning av de allmänna upplysningskraven och deras tillhörande datapunkter från aktuella ESRS som specificeras i bilaga C till standarden:

    Upplysningskrav i ESRS 2

    Motsvarande punkt i ESRS

    GOV–1 – Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll

    ESRS G1 Affärsetik (punkt 5)

    GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

    ESRS E1 Klimatförändringar (punkt 13)

    SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter

    ESRS S1 Den egna arbetskraften (punkt 12)

    ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan (punkt 9)

    ESRS S3 Berörda samhällen (punkt 7)

    ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare (punkt 8)

    SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

    ESRS S1 Klimatförändringar (punkterna 18–19)

    ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem (punkt 16)

    ESRS S1 Den egna arbetskraften (punkterna 13–16)

    ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan (punkterna 10–13)

    ESRS S3 Påverkade samhällen (punkterna 8–11)

    ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare (punkterna 9–12)

    IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

    ESRS S1 Klimatförändringar (punkterna 20–21)

    ESRS E2 Förorening (punkt 11)

    ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser (punkt 8)

    ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem (punkterna 17–19)

    ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi (punkt 11)

    ESRS G1 Affärsetik (punkt 6)

     

    Dessa krav är obligatoriska för beskrivningar av processerna för att identifiera och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (IRO-1) och gäller för andra krav endast om den relaterade hållbarhetsfrågan bedöms vara väsentlig enligt företagets väsentlighetsbedömning, som är förankrad i principen om dubbel väsentlighet enligt ESRS 1.

    Detta tillvägagångssätt säkerställer att upplysningarna är både relevanta och heltäckande, vilket ger intressenterna en tydlig förståelse för hur företaget hanterar sina viktigaste hållbarhetsutmaningar och möjligheter, vilket ökar transparensen och ansvarsskyldigheten i organisationens hållbarhetspraxis.

    Vilka utmaningar kan företag ställas inför när de sammanställer allmänna upplysningar enligt ESRS 2?

    Företag kan ställas inför flera utmaningar när de sammanställer allmänna upplysningar enligt ESRS 2, bland annat följande:

    1. Kravens komplexitet: ESRS 2 innehåller ett brett spektrum av upplysningskrav som spänner över styrning, strategi, riskhantering och mått. Dessa ska redovisas med beaktande av de allmänna kraven i ESRS 1. Bredden och djupet av dessa krav kräver betydande förståelse och integration mellan olika organisatoriska funktioner, vilket kan vara särskilt utmanande för alla organisationer som inte har en process som Mentcon-modellen för detta.
    2. Datainsamling och kvalitet: Att samla in högkvalitativa, relevanta och omfattande data över hela värdekedjan – inklusive både uppströms- och nedströmsaktiviteter – utgör en betydande utmaning. Detta innebär hantering av data från olika källor, ofta över olika geografiska platser och regelverk, som kan variera i tillgänglighet och tillförlitlighet.
    3. Resursfördelning: Tillräckliga resurser, både när det gäller ekonomi och kvalificerad personal, är nödvändiga för att utveckla, hantera och rapportera hållbarhetsinitiativ på ett effektivt sätt. Organisationer kan ha svårt att allokera tillräckliga resurser eller kan tycka att det är svårt att motivera investeringen i omfattande hållbarhetsrapportering.
    4. Integrering av hållbarhet i företagsstrategin: ESRS 2 kräver upplysningar som visar hur hållbarhet är integrerat i företagsstrategin och affärsmodellen. Detta kan vara en utmaning för företag som ännu inte helt har integrerat hållbarhet i sina strategiska planeringsprocesser som Mentcon-modellen.
    5. Uppskattning och hantering av osäkerhet: Upplysningar kräver inte bara rapportering om aktuella effekter och risker utan även om framtida prognoser och osäkerheter. Att uppskatta dessa faktorer innebär komplexa modeller och antaganden, vilket kan vara svårt att hantera och förklara på ett transparent sätt.
    6. Konsekvens och jämförbarhet: Det kan vara en utmaning att upprätthålla konsekvens i rapporteringspraxis över tid och säkerställa jämförbarhet med andra organisationer, särskilt med tanke på att hållbarhetsstandarder och praxis utvecklas.
    7. Hålla jämna steg med regulatoriska förändringar: Det regulatoriska landskapet för hållbarhetsrapportering utvecklas snabbt. Företag måste hålla sig informerade om dessa förändringar för att säkerställa efterlevnad, vilket kan vara resurskrävande.
    8. Intressentengagemang: Att effektivt samarbeta med ett brett spektrum av intressenter för att samla in deras synpunkter och återspegla dessa i hållbarhetsstrategier och upplysningar kan vara komplext och tidskrävande.
    9. Balansera transparens med konkurrenskraft: Företag kan tycka att det är svårt att balansera behovet av transparens med oro för att avslöja för mycket information som potentiellt kan vara känslig eller ge bort konkurrensfördelar.
    10. Genomförande och övervakning av åtgärder: Rapportering om genomförandet och effektiviteten av hållbarhetsåtgärder kräver robusta system för att spåra resultat och framsteg mot målen. Att utveckla och underhålla dessa system kan vara komplext och kostsamt.

    Mentcon-modellen hanterar dessa utmaningar men kräver en samlad insats från företag med högsta ledningens ”buy-in” och allokerar resurser på lämpligt sätt för att säkerställa korrekt och effektiv rapportering.

    Finns det några mallar och verktyg eller ramverk för ESRS 2 Allmänna upplysningar?

    Från och med de senaste uppdateringarna har specifika mallar eller ramverk direkt från tillsynsorganen för ESRS 2 Allmänna upplysningar inte detaljerats. Det finns dock två till riktlinjer (guidance) som offentliggjorts av Efrag (den EU-stödda organisation som har utvecklat ESRS):

    Dessa har dock kritiserats för att ge fler frågor än svar och nya versioner av dem kommer ej att publiceras. Tills vidare uppmanas företagen att följa de riktlinjer som beskrivs i ESRS-dokumenten, som ger en struktur för vilken information som ska ingå.

    Företag kan också vända sig till branschgrupper, konsulter eller hållbarhetsorganisationer som kan erbjuda mallar eller programvaruverktyg som är utformade för att anpassas till ESRS och andra ramverk för hållbarhetsrapportering för att hjälpa till med efterlevnaden.

    Ett ramverk som har tolkat alla upplysningskrav för att bli kompatibelt med ESRS 2 är Mentcon-modellen. Den innehåller steg-för-steg-process för att upplysa om ESRS 2 med en stödjande webbapplikation, inklusive:

    • Affärsmodell
    • Värdekedja
    • Intressentanalyser
      • Leder till att intressenter i värdekedjan inkluderas i den dubbla väsentlighetsbedömningen
    • Dubbel väsentlighetsbedömning
    • Tillbörlig aktsamhet (Due diligence)
    • Riskhantering och intern kontroll
    • Intressenternas intresse och synpunkter
    • Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter
    • Generering av hållbarhetsförklaringen och de datapunkter som ska redovisas baserat på väsentlighetsbedömningen
    • Färdiga automatiskt genererade upplysningar om hur företaget har genomfört steg i processen för datapunkter som kräver sådana upplysningar i ESRS (när Mentcon-modellprocessen följs)
    • Mallar, tabeller med exempel på hur och vad som ska upplysas på alla datapunkter som företaget måste rapportera på, inklusive de frivilliga datapunkterna

     

     

    Vilka är upplysningskraven enligt ESRS 2 Allmänna upplysningar?

    Här är en innehållsförteckning över upplysningskraven enligt ESRS 2 Allmänna upplysningar.

    Alla dessa upplysningar förklaras på ett enkelt sätt, var och en behandlas separat i följande frågor.

    Grund för utarbetande        

    BP-1 – Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna

    BP-2 – Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter

    Styrning

    GOV-1 – Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll                       

    GOV-2 – Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan     

    GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem              

    GOV-4 – Förklaring om tillbörlig aktsamhet                       

    GOV-5 – Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering                     

    Strategi           

    SBM–1 Strategi, affärsmodell och värdekedja                 

    SBM-2 – Intressenters intressen och synpunkter                

    SBM-3 – Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt deras förhållande till strategi och affärsmodell  

    Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter       

    IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

    IRO-2 – Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring

    Minimikrav på upplysningar om policyer och åtgärder

    Minimikrav på upplysningsinnehåll – Policyer MDR-P – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras                        

    Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder MDR-A – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor                      

    Mått och mål

    Minimikrav på upplysningar – Mått MDR-M – Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor

    Minimikrav på upplysningar – Mål MDR-T – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål

    Grund för utarbetande

    ”Grunden för utarbetande ” i ESRS 2 avser de grundläggande kraven och riktlinjerna för hur företag ska utarbeta sina hållbarhetsförklaringar, vilket säkerställer tydlighet, konsekvens och begriplighet för alla intressenter. Viktiga aspekter i Grund för beredning i ESRS inkluderar:

    BP-1 – Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna

    Upplysningskrav BP-1 – Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen fastställer att företag ska upplysa om de övergripande principerna och grunderna för hur deras hållbarhetsförklaringar utarbetas. Detta inkluderar omfattningen av konsolidering, hur information om värdekedjan hanteras, samt eventuella utelämnanden av känslig information.

    Syftet med detta upplysningskrav är att ge insikt i hur företaget utvecklar sin hållbarhetsförklaring, inklusive om det använder undantag för att utelämna viss information, såsom immateriella rättigheter och pågående förhandlingar.

    Företaget ska lämna följande upplysningar:

    1. Konsoliderad eller individuell grund: Ange om hållbarhetsförklaringen är baserad på en konsoliderad eller individuell grund.
    2. För konsoliderade hållbarhetsförklaringar:
      • Bekräftelse på att konsolideringen är densamma som för de finansiella rapporterna, eller en förklaring om företaget inte behöver upprätta finansiella rapporter eller när konsoliderad hållbarhetsrapportering enligt artikel 481 i direktiv 2013/34/EG tillämpas.
      • Information om vilka dotterföretag som är undantagna från individuell eller konsoliderad hållbarhetsrapportering enligt artiklarna 19a.9 eller 29a.8 i direktiv 2013/34/EU.
    3. Värdekedja: Beskrivning av i vilken grad hållbarhetsförklaringen omfattar företagets värdekedja i tidigare och senare led.
    4. Utelämnande av känslig information: Ange om företaget har valt att utelämna information som rör immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation på grund av sekretess.
    5. Undantag för förestående utveckling eller förhandlingar: För företag i EU-medlemsstater som tillåter undantag för att inte avslöja information om förestående utveckling eller pågående förhandlingar, ange om företaget har utnyttjat detta undantag.

     

    BP-2 – Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter

    Översikt: Företag ska ge upplysningar om särskilda omständigheter som påverkar utarbetandet av hållbarhetsförklaringen. Syftet är att klargöra hur dessa omständigheter påverkar rapporteringen.

    Tidshorisonter:

    • Om företaget avviker från de definierade tidshorisonterna (medellång och lång sikt) i ESRS 1, ska det beskriva:
      • Hur det definierar dessa tidshorisonter.
      • Anledningarna till att dessa definitioner används.

    Uppskattning av värdekedjan:

    • När måtten innehåller uppgifter från värdekedjan som uppskattas med indirekta källor (t.ex. sektorgenomsnitt):
      • Identifiera måtten.
      • Beskriva grunden för utarbetandet.
      • Beskriva graden av noggrannhet.
      • Vid behov, beskriva planerade åtgärder för att förbättra noggrannheten.

    Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall:

    • Enligt ESRS 1 ska företaget:
      • Identifiera mått och monetära belopp med hög mätosäkerhet.
      • För varje mått och belopp:
        • Ge information om mätosäkerhetens källor.
        • Redogöra för antaganden, approximationer och bedömningar vid värderingen.
    • Vid framåtblickande uppgifter kan företaget ange osäkerhet.

    Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras:

    • Vid ändringar i utarbetandet eller presentationen av hållbarhetsinformation jämfört med tidigare perioder:
      • Förklara ändringarna och skälen.
      • Lämna omräknade jämförande siffror om möjligt, eller upplysa om varför detta inte är praktiskt möjligt.
      • Uppge skillnader mellan tidigare och ändrade jämförande siffror.

    Rapportering av fel under tidigare perioder:

    • Vid identifiering av väsentliga fel för tidigare perioder:
      • Ange karaktären på felet.
      • Korrigera varje tidigare period om möjligt, eller förklara varför det inte är möjligt.

    Upplysningar från annan lagstiftning eller standarder:

    • Om hållbarhetsförklaringen innehåller information från annan lagstiftning eller standarder:
      • Upplys om detta faktum.
      • Ge noggranna hänvisningar till de tillämpade punkterna i standarderna eller ramarna.

    Införlivande genom hänvisning:

    • När information införlivas genom hänvisning:
      • Lämna en förteckning över de ESRS-krav eller datapunkter som införlivats.

    Användning av bestämmelser för infasning:

    • För företag med färre än 750 anställda som utelämnar information enligt ESRS E4, ESRS S1, ESRS S2, ESRS S3 eller ESRS S4:
      • Upplys om huruvida dessa hållbarhetsfrågor bedömts vara väsentliga.
      • För varje väsentlig fråga, uppge:
        • Förteckning över bedömda väsentliga frågor.
        • Beskrivning av tidsbundna mål och framsteg.
        • Policyer och åtgärder för att hantera negativa konsekvenser.
        • Relevanta mått för frågorna.
    Styrning

    I ESRS 2 beskrivs styrningen utförligt för att säkerställa att organisationer redogör för de strukturer, processer och strategier som används för att effektivt övervaka och hantera hållbarhetsrelaterade frågor. Här är en sammanfattning av Styrning i ESRS 2.

    GOV-1 - Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll

    Översikt: Företag ska ge detaljerade upplysningar om sammansättningen, rollerna och ansvarsområdena för deras förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan samt deras tillgång till hållbarhetsexpertis och kompetens.

    Syfte:

    • Förstå sammansättning och mångfald i organen.
    • Klargöra roller och ansvar i att övervaka hanteringen av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, inklusive ledningens roll.
    • Beskriva organens expertis och kompetens inom hållbarhetsfrågor eller deras tillgång till sådan.

    Sammansättning och mångfald: Företaget ska upplysa om:

    • Antalet verkställande och icke-verkställande ledamöter.
    • Representation av anställda och andra arbetstagare.
    • Relevanta erfarenheter för företagets sektorer, produkter och geografiska områden.
    • Procentandel efter kön och andra mångfaldsaspekter.
    • Andel oberoende styrelseledamöter.

    Roller och ansvarsområden: Företaget ska beskriva:

    • Identifieringen av de organ eller individer som ansvarar för tillsyn av konsekvenser, risker och möjligheter.
    • Hur ansvarsområden för dessa frågor återspeglas i direktiv, styrelsemandat och policyer.
    • Ledningens roll i styrningsprocesser, kontroller och förfaranden för övervakning och hantering, inklusive:
      • Om rollen delegeras till en särskild befattning eller kommitté och hur tillsynen utövas.
      • Information om rapporteringsvägar till organen.
      • Särskilda kontroller och förfaranden för hantering av dessa frågor och deras integration med andra funktioner.
    • Hur organen och högsta ledningen övervakar uppsättning av mål kopplade till konsekvenser, risker och möjligheter samt framstegen mot dessa mål.

    Kompetens och expertis: Företaget ska beskriva hur det säkerställer att lämplig hållbarhetskompetens och expertis finns eller utvecklas för att övervaka hållbarhetsfrågor, inklusive:

    • Hållbarhetsrelaterad expertis som organen besitter eller har tillgång till, exempelvis genom experter eller utbildning.
    • Hur denna kompetens och expertis relaterar till företagets väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

     

    GOV-2 - Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan

    Översikt: Företag ska ge detaljerade upplysningar om hur deras förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan blir informerade om hållbarhetsfrågor och hur dessa frågor hanterades under redovisningsperioden.

    Syfte:

    • Förstå hur dessa organ informeras om hållbarhetsfrågor.
    • Klargöra vilken information och vilka frågor som behandlats under perioden.
    • Säkerställa att ledamöterna får tillräcklig information för att kunna fullfölja sina roller.

    Upplysningskrav:

    1. Informationsöverföring och frekvens:
      • Huruvida, av vem, och hur ofta förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen, inklusive deras relevanta kommittéer, blir informerade om:
        • Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (enligt upplysningskrav IRO–1).
        • Genomförandet av tillbörlig aktsamhet.
        • Resultaten av och ändamålsenligheten hos policyer, åtgärder, mått och mål som antas för att hantera dessa.
    2. Beaktande av konsekvenser, risker och möjligheter:
      • Hur dessa organ tar hänsyn till konsekvenser, risker och möjligheter vid:
        • Övervakning av företagets strategi.
        • Beslut om större transaktioner.
        • Riskhanteringsprocesser.
      • Huruvida kompromisser i samband med dessa aspekter beaktas.
    3. Förteckning över behandlade frågor:
      • En förteckning över de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som behandlades av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen eller deras relevanta kommittéer under redovisningsperioden.

     

    GOV-3 - Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

    Översikt: Företag ska ge detaljerade upplysningar om hur deras hållbarhetsrelaterade resultat integreras i incitamentssystemen för ledamöter i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan.

    Syfte:

    • Ge en förståelse för om incitamentssystem erbjuds till organens ledamöter i relation till hållbarhetsfrågor.

    Upplysningskrav:

    1. Beskrivning av incitamentssystem:
      • En beskrivning av de viktigaste särdragen i incitamentssystemen kopplade till hållbarhetsfrågor.
    2. Bedömning mot hållbarhetsmål:
      • Om resultat bedöms mot specifika hållbarhetsrelaterade mål och/eller konsekvenser.
      • Vilka specifika hållbarhetsmål och konsekvenser som bedöms.
    3. Hållbarhetsmått som resultatreferens:
      • Om och hur mått på hållbarhetsrelaterade resultat används som referensvärden eller ingår i ersättningspolicyer.
    4. Andel rörlig ersättning:
      • Andelen av rörlig ersättning som är beroende av att hållbarhetsrelaterade mål och/eller konsekvenser uppnås.
    5. Godkännande och uppdatering av villkor:
      • Den nivå i företaget där villkoren för incitamentssystemen godkänns och uppdateras.

     

    GOV-4 - Förklaring om tillbörlig aktsamhet

    Översikt: Företag ska tillhandahålla en kartläggning av informationen om deras process för tillbörlig aktsamhet i hållbarhetsförklaringen.

    Syfte:

    • Ge en tydlig bild av företagets process för tillbörlig aktsamhet med avseende på hållbarhetsfrågor.

    Upplysningskrav:

    1. Kartläggning av tillbörlig aktsamhet:
      • Företaget ska kartlägga hur och var det beskriver huvudaspekterna och huvudstegen i sin process för tillbörlig aktsamhet i hållbarhetsförklaringen.
    2. Huvudaspekter och huvudsteg:
      • Huvudaspekter och huvudsteg för tillbörlig aktsamhet enligt ESRS 1 kapitel 4 är anknutna till olika övergripande och tematiska upplysningskrav i ESRS.
      • Kartläggningen ska förklara hur företagets tillämpning av dessa aspekter och steg återspeglas i hållbarhetsförklaringen, vilket ger en beskrivning av företagets faktiska metoder för tillbörlig aktsamhet.
    3. Ingen ändring av roller:
      • Upplysningskravet föreskriver inte specifika uppförandekrav för tillbörlig aktsamhet.
      • Det ändrar inte rollerna för förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan som föreskrivs i andra lagar eller regelverk.

     

    GOV-5 - Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering

    Översikt: Företaget ska ge detaljerad information om sitt system för riskhantering och intern kontroll relaterat till hållbarhetsrapportering.

    Syfte:

    • Att ge en klar bild av företagets processer för riskhantering och intern kontroll inom hållbarhetsrapportering.

    Upplysningskrav:

    1. Omfattning och huvudinslag:
      • Företaget ska beskriva omfattningen och de huvudsakliga inslagen och komponenterna i sina processer och system för riskhantering och intern kontroll avseende hållbarhetsrapportering.
    2. Riskbedömningsmetod:
      • Beskrivning av den metod som används för riskbedömning, inklusive metodiken för att prioritera risker.
    3. Huvudsakliga risker och strategier:
      • Identifiera de huvudsakliga riskerna som upptäckts och strategierna för att hantera och begränsa dessa risker, inklusive tillhörande kontroller.
    4. Integration i interna funktioner:
      • Förklara hur företaget integrerar resultaten från sin riskbedömning och interna kontroll av hållbarhetsrapporteringen i relevanta interna funktioner och processer.
    5. Rapportering till organen:
      • Beskriv hur resultaten från riskbedömningen och den interna kontrollen regelbundet rapporteras till förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.

    När företag följer Mentcon-modellen läggs all denna information in av GOV 5 i motsvarande datapunkt och kan justeras företagsspecifikt vid behov.

     

    Strategi

    I ESRS 2 är strategiavsnittet avgörande för att belysa hur en organisation integrerar hållbarhet i sin strategiska planering, affärsmodell och värdekedja. Detta avsnitt innehåller flera upplysningskrav, som vart och ett syftar till att ge en djup förståelse för kopplingarna mellan organisationens verksamhet och dess hållbarhetsåtaganden och konsekvenser.

    SBM-1 – Strategi, affärsmodell och värdekedja

    Översikt: Företaget ska upplysa om strategier, affärsmodeller och värdekedjor kopplade till hållbarhetsfrågor.

    Syfte:

    • Att beskriva företagets övergripande strategi, affärsmodell och värdekedja med fokus på hållbarhetsfrågor, för att förstå företagets exponering för konsekvenser, risker och möjligheter.

    Upplysningskrav:

    1. Huvudinslag i företagets strategi kopplat till hållbarhetsfrågor:
      • Betydande produktgrupper och tjänster: Beskrivning av de viktigaste produktgrupperna och tjänsterna samt förändringar under redovisningsperioden (nya eller borttagna).
      • Marknader och kundgrupper: Beskrivning av de viktigaste marknaderna och kundgrupperna samt förändringar under redovisningsperioden (nya eller borttagna).
      • Antal anställda: Fördelning av anställda efter geografiskt område.
      • Förbjudna produkter och tjänster: Om tillämpligt, lista produkter och tjänster förbjudna på vissa marknader.
    2. Intäktsuppdelning:
      • Totala intäkter: Uppdelning av intäkterna efter betydande sektorer enligt ESRS-standarderna. Informationen ska avstämmas med segmentrapportering enligt IFRS 8 där det är möjligt.
      • Ytterligare sektorer: Lista över ytterligare betydande sektorer där företaget har verksamhet eller kan bli kopplat till väsentliga konsekvenser, i enlighet med företagets väsentlighetsbedömning.
    3. Särskilda sektorer:
      • Förklaring av företagets aktivitet i sektorer som fossila bränslen, kemikalieproduktion, kontroversiella vapen och tobak, inklusive uppdelning av intäkter från dessa sektorer.
    4. Hållbarhetsrelaterade mål:
      • Beskrivning av hållbarhetsmål för betydande produktgrupper, kundkategorier, geografiska områden och intressentrelationer.
      • Bedömning av nuvarande produkter, tjänster, marknader och kundgrupper i förhållande till hållbarhetsmål.
      • Strategiska inslag och utmaningar, kritiska lösningar eller projekt relaterade till hållbarhetsfrågor.
    5. Affärsmodell och värdekedja:
      • Underlag och strategi: Företagets strategi för att samla in, utveckla och säkra sina underlag.
      • Utgång och utfall: Aktuella och förväntade fördelar för kunder, investerare och andra intressenter.
      • Värdekedjan: Beskrivning av företagets position i värdekedjan, de främsta affärsaktörerna (huvudleverantörer, distributionskanaler, slutanvändare) och deras relation till företaget. Om flera värdekedjor finns, ska de viktigaste beskrivas.

    Undantag:

    • Om företaget är i en EU-medlemsstat som medger undantag från offentliggörande av viss information (enligt artikel 18.1 a i direktiv 2013/34/EU), och företaget utnyttjar detta undantag, får det utelämna uppdelningen av intäkterna efter sektorer, men måste ändå lista betydande ESRS-sektorer.

     

    SBM-2 – Intressenternas intressen och synpunkter

    Översikt: Företaget ska redogöra för hur intressenternas intressen och synpunkter beaktas i företagets strategi och affärsmodell.

    Syfte:

    • Att ge en tydlig bild av hur intressenternas åsikter och intressen används för att forma företagets strategi och affärsmodell.

    Upplysningskrav:

    1. Intressentkontakter:
      • Viktigaste intressenterna: Identifiering av de viktigaste intressenterna för företaget.
      • Samarbete: Information om samarbetet med olika kategorier av intressenter.
      • Organisation: Hur samarbetet med intressenterna är organiserat.
      • Syfte: Syftet med intressentkontakterna.
      • Beaktande av resultat: Hur företaget beaktar resultatet från intressentdialogen i sin verksamhet.
    2. Intressenternas intressen och synpunkter i strategin:
      • Beskrivning av hur intressenternas intressen och synpunkter relaterar till företagets strategi och affärsmodell. Detta ska ske utifrån analyser genom företagets process för tillbörlig aktsamhet och/eller väsentlighetsbedömning.
    3. Ändringar av strategi och affärsmodell:
      • Strategi- och affärsmodelländringar: Beskrivning av hur företaget har ändrat eller planerar att ändra sin strategi och affärsmodell baserat på intressenternas intressen och synpunkter.
      • Planerade steg och tidsramar: Information om eventuella ytterligare steg som planeras och inom vilken tidsram dessa kommer att genomföras.
      • Påverkan på förhållandet till intressenter: Bedömning av om och hur dessa steg sannolikt kommer att förändra företagets relation till intressenterna och deras synpunkter.
    4. Informering av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan:
      • Beskrivning av om och hur företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan informeras om intressenternas synpunkter och intressen rörande företagets hållbarhetsrelaterade konsekvenser.
    SBM-3 – Väsentliga effekter, risker och möjligheter och deras interaktion med strategi och affärsmodell

    Översikt: Företaget ska redogöra för sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, samt hur dessa påverkar och integreras i företagets strategi och affärsmodell.

    Syfte:

    • Att ge en tydlig bild av de väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna som identifieras genom företagets väsentlighetsbedömning.
    • Att visa hur dessa faktorer påverkar företagets strategi och affärsmodell, inklusive resursfördelning och anpassningar.

    Upplysningskrav:

    1. Beskrivning av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter:
      • Väsentlighetsbedömning: En kortfattad beskrivning av de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som identifierats, samt var dessa är koncentrerade inom affärsmodellen, företagets verksamhet och värdekedjan (uppströms och nedströms).
    2. Effekter på affärsmodell och strategi:
      • Nuvarande och förväntade effekter: Beskriv hur de identifierade konsekvenserna, riskerna och möjligheterna påverkar företagets affärsmodell, värdekedja, strategi och beslutsfattande. Inkludera eventuella strategiska eller affärsmodellsändringar som genomförts eller planeras som svar på dessa faktorer.
    3. Väsentliga konsekvenser:
      • Påverkan på människor och miljö: Kort beskrivning av hur företagets väsentliga negativa eller positiva konsekvenser påverkar (eller sannolikt kommer att påverka) människor eller miljön.
      • Anknytning till strategi och affärsmodell: Beskriv om och hur konsekvenserna är kopplade till företagets strategi och affärsmodell.
      • Tidshorisonter: Angiv rimliga förväntade tidshorisonter för dessa konsekvenser.
      • Inblandning i konsekvenser: Klargör om företaget är inblandat i konsekvenserna genom egen verksamhet eller affärsförbindelser, och beskriv arten av de berörda verksamheterna eller förbindelserna.
    4. Finansiella konsekvenser av risker och möjligheter:
      • Nuvarande finansiella konsekvenser: Beskriv de nuvarande finansiella effekterna av företagets väsentliga risker och möjligheter på dess finansiella ställning, resultat och kassaflöden.
      • Förväntade finansiella konsekvenser: Beskriv de förväntade finansiella konsekvenserna av dessa risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt. Inkludera information om investerings- och avyttringsplaner, samt finansieringskällor för att genomföra strategin.
    5. Resiliens i strategi och affärsmodell:
      • Kapacitet att hantera konsekvenser och risker: Ge en kvalitativ och i tillämpliga fall kvantitativ analys av företagets förmåga att hantera sina väsentliga konsekvenser och risker, samt utnyttja sina väsentliga möjligheter. Beskriv hur analysen utfördes och de tidshorisonter som tillämpades.
    6. Ändringar jämfört med föregående period:
      • Ändringar i väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter: Redogör för eventuella förändringar i de identifierade väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna jämfört med föregående rapporteringsperiod.
    7. Specifikationer och upplysningskrav:
      • Upplysningskrav i ESRS: Klargör vilka konsekvenser, risker och möjligheter som omfattas av upplysningskraven i ESRS, samt vilka som redovisas genom ytterligare företagsspecifika upplysningar.

    Integration med tematiska ESRS:

    • Företaget kan välja att redovisa den beskrivande informationen som krävs enligt SBM-3 tillsammans med de upplysningar som tillhandahålls enligt motsvarande tematiska ESRS-standarder. Om detta görs, ska företaget säkerställa att det tydligt framgår hur dess väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter behandlas.

     

    Hantering av konsekvens, risk och möjlighet

    Konsekvens-, risk- och möjlighetshantering i ESRS 2 fokuserar på att säkerställa att organisationer på ett heltäckande sätt utvärderar sina hållbarhetsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter. Detta innebär en detaljerad väsentlighetsbedömning som påverkar vad som ingår i hållbarhetsredovisningen. De relaterade upplysningarna beskrivs i två huvudavsnitt: IRO-1 och IRO-2, som syftar till att ge transparens och klarhet om hur dessa bedömningar genomförs och deras resultat integreras i organisationens rapportering.

    IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

    Översikt: Företaget ska redovisa sin process för att identifiera och bedöma vilka konsekvenser, risker och möjligheter som är väsentliga för verksamheten.

    Syfte:

    • Att ge en tydlig förståelse för hur företaget identifierar och bedömer väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.
    • Att säkerställa transparens i de metoder och antaganden som ligger till grund för hållbarhetsredovisningen enligt principen om dubbel väsentlighet.

    Upplysningskrav:

    1. Metoder och antaganden:
      • Beskrivning: En detaljerad redogörelse för de metoder och antaganden som används i processen.
    2. Process för identifiering och bedömning:
      • Översikt: En sammanfattning av hur företaget identifierar, bedömer, prioriterar och övervakar potentiella och faktiska konsekvenser för människor och miljön, baserat på företagets tillbörliga aktsamhetsprocesser. Inkluderar förklaringar om processen:
        • Specifika fokusområden: Hur den fokuserar på specifika verksamheter, affärsförbindelser, geografiska områden eller andra riskfaktorer.
        • Affärsförbindelser: Hur den tar hänsyn till konsekvenser från företagets verksamhet och affärsförbindelser.
        • Samråd med intressenter: Omfattar samråd med påverkade intressenter och externa experter för att förstå hur de påverkas.
        • Prioritering: Hur negativa effekter prioriteras utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet, samt positiva effekter utifrån skala, omfattning och sannolikhet.
    3. Process för risker och möjligheter:
      • Översikt: Beskrivning av hur företaget identifierar, bedömer, prioriterar och övervakar risker och möjligheter med potentiella finansiella effekter, inklusive:
        • Kopplingar och beroenden: Hur konsekvenser och beroenden beaktas vid bedömningen av risker och möjligheter.
        • Bedömningskriterier: Hur sannolikheten och omfattningen av identifierade risker och möjligheter bedöms.
        • Prioritering av risker: Hur hållbarhetsrelaterade risker prioriteras jämfört med andra risker, inklusive användningen av riskbedömningsverktyg.
    4. Beslutsprocess och intern kontroll:
      • Beskrivning: En redogörelse för beslutsprocessen och de tillhörande interna kontrollförfarandena.
    5. Integration i övergripande riskhantering:
      • Integration: Beskrivning av hur processen för att identifiera, bedöma och hantera konsekvenser och risker integreras i företagets övergripande riskhanteringsprocesser.
    6. Integration av möjligheter:
      • Ledningsprocess: Hur processen för att identifiera, bedöma och hantera möjligheter integreras i företagets övergripande ledningsprocess, om tillämpligt.
    7. Underlagsparametrar:
      • Parametrar: De datakällor och åtgärder som omfattas, samt detaljnivån på antagandena som används i processen.
    8. Ändringar i processen:
      • Ändringar: Beskrivning av eventuella förändringar i processen jämfört med föregående rapporteringsperiod, när processen senast ändrades, och framtida revideringsdatum för väsentlighetsbedömningen.

     

    IRO-2 – Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring

    Översikt: Företaget ska rapportera om de specifika upplysningskrav som det följer inom sina hållbarhetsförklaringar. Detta inkluderar en förteckning över relevanta upplysningskrav, var dessa upplysningar finns i dokumentationen, och de ämnen som har bedömts som icke-väsentliga.

    Syfte:

    • Att ge en tydlig bild av vilka upplysningskrav som inkluderas i hållbarhetsförklaringen och vilka ämnen som utelämnats som icke-väsentliga baserat på väsentlighetsbedömningen.

    Upplysningskrav:

    1. Förteckning över upplysningskrav:
      • Beskrivning: En lista över alla upplysningskrav som företaget följer när det utarbetar hållbarhetsförklaringen, inklusive sidnummer och/eller punkter där dessa upplysningar finns. Detta kan presenteras som ett innehållsindex.

    I Mentcons modellapp genereras detta automatiskt när man följer Mentcons modell.

     

      • Datapunkter från EU-lagstiftning: En tabell över alla datapunkter från annan EU-lagstiftning som omfattas, inklusive deras placering i hållbarhetsförklaringen och notering av vilka som bedömts som icke-väsentliga.

    När du använder Mentcons modellapp genereras denna tabell automatiskt med hänvisning till var alla datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning tas upp i hållbarhetsförklaringen. 

     

    1. Klimatförändringar:
      • Väsentlighetsbedömning: Om klimatförändringar bedöms som icke-väsentliga och upplysningskraven i ESRS E1 utelämnas, ska företaget detaljerat förklara slutsatserna från väsentlighetsbedömningen samt inkludera en framåtblickande analys om potentiella framtida förändringar som kan leda till att klimatförändringar blir väsentliga.
    2. Andra ämnen än klimatförändringar:
      • Väsentlighetsbedömning: Om något annat ämne än klimatförändringar bedöms som icke-väsentligt och upplysningskraven utelämnas, kan företaget kortfattat förklara slutsatserna från väsentlighetsbedömningen.
    3. Fastställande av väsentlig information:
      • Bedömning: En redogörelse för hur företaget har fastställt vilken information som är väsentlig, inklusive användning av tröskelvärden och kriterier enligt avsnitt 3.2 i ESRS.

    Vid användning av Mentcon-modellen infogas förklaringen av bestämning av väsentlig information automatiskt i hållbarhetsredovisningen som utförs i Mentcon-modellprocessen.

     

    Minimikrav på upplysningar om policyer och åtgärder:

    1. Beskrivning av policyer:
      • Huvudsakligt innehåll: En beskrivning av policyernas syften och vilka väsentliga konsekvenser, risker eller möjligheter de är kopplade till, inklusive övervakningsprocessen.
      • Omfattning: Vad policyn omfattar eller inte omfattar i relation till verksamheter, värdekedja, geografi och påverkade intressenter.
      • Ansvar: Den högsta nivån i organisationen som ansvarar för att genomföra policyn.
      • Standarder och initiativ: Hänvisningar till standarder eller initiativ från tredje part som företaget följer.
      • Intressenters intressen: Hur företaget beaktat intressenters intressen vid fastställandet av policyn.
      • Tillgänglighet: Hur policyn görs tillgänglig för påverkade intressenter och de som hjälper till att genomföra den.
    2. Placering av upplysningar:
      • Samlade upplysningar: Upplysningarna ska placeras tillsammans med de som föreskrivs i relevant ESRS. Om en policy eller åtgärd behandlar flera hållbarhetsfrågor kan företaget lämna dessa upplysningar inom en tematisk ESRS och hänvisa till dem i andra relevanta ESRS.
    3. Skäl till frånvaro av policyer och åtgärder:
      • Redogörelse: Om företaget inte har antagit policyer och/eller åtgärder för en specifik hållbarhetsfråga, ska det redovisa detta och tillhandahålla skäl samt en tidsram inom vilken de planerar att anta dessa.

     

     

    MDR-P – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras Syfte och tillämpningsområde

    Översikt: Företaget ska tillämpa minimikrav på upplysningar när de rapporterar om policyer som har antagits för att hantera väsentliga hållbarhetsfrågor.

    Syfte:

    • Att ge en tydlig förståelse för de policyer som företaget har infört för att förebygga, mildra och avhjälpa faktiska och potentiella konsekvenser, hantera risker och utnyttja möjligheter.

    Detaljerade krav:

    1. Beskrivning av policyinnehåll:
      • Huvudsakligt innehåll: En detaljerad beskrivning av policyns syften och vilka väsentliga konsekvenser, risker eller möjligheter policyn är kopplad till. Inkludera övervakningsprocessen för att säkerställa att policyn följs.
    2. Omfattning av policyn:
      • Verksamheter och värdekedja: Beskrivning av vad policyn omfattar eller inte omfattar i relation till företagets verksamheter, värdekedja (både uppströms och nedströms), geografi och påverkade intressenter.
    3. Ansvarsnivå:
      • Ansvarig nivå: Identifiering av den högsta nivån i företagets organisation som ansvarar för att genomföra och övervaka policyn.
    4. Standarder och initiativ:
      • Hänvisningar: I relevanta fall, en hänvisning till de standarder eller initiativ från tredje part som företaget förbinder sig att respektera genom sitt genomförande av policyn.
    5. Beaktande av intressenters intressen:
      • Intressenthänsyn: Beskrivning av hur företaget har beaktat viktiga intressenters intressen när policyn fastställdes.
    6. Tillgänglighet av policyn:
      • Tillgänglighet: I relevanta fall, en beskrivning av om och hur företaget gör policyn tillgänglig för potentiellt påverkade intressenter och de som behöver hjälpa till att genomföra den.

     

    MDR-A – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor

    Översikt: Företaget ska tillämpa specificerade upplysningskrav när de beskriver de åtgärder de vidtar för att hantera väsentliga hållbarhetsfrågor, inklusive planerade åtgärder och resurser som är anslagna eller planerade.

    Syfte:

    • Att ge en tydlig förståelse för de nyckelåtgärder som vidtagits eller planeras för att förebygga, mildra och avhjälpa faktiska och potentiella konsekvenser, hantera risker och utnyttja möjligheter, och i vissa fall uppnå målen för relaterade policyer.

    Detaljerade krav:

    1. Beskrivning av åtgärder:
      • Nyckelåtgärder: En förteckning över nyckelåtgärder som vidtagits under rapporteringsåret och som planeras för framtiden, deras förväntade utfall, och hur genomförandet bidrar till att uppnå policyernas syften och mål.
    2. Omfattning av åtgärder:
      • Täckning: Beskrivning av omfattningen av nyckelåtgärderna i relation till verksamheter, värdekedjan (både uppströms och nedströms), geografi och påverkade intressentgrupper.
    3. Tidsramar:
      • Genomförandetid: Tidsramarna för när företaget avser att slutföra respektive nyckelåtgärd.
    4. Rättsmedel:
      • Tillhandahållande av rättsmedel: Beskrivning av nyckelåtgärder som vidtagits (tillsammans med resultaten) för att tillhandahålla och samarbeta kring eller stödja tillhandahållandet av rättsmedel för dem som skadats av faktiska väsentliga konsekvenser.
    5. Framstegsrapportering:
      • Kvantitativ och kvalitativ information: I tillämpliga fall, tillhandahållande av kvantitativ och kvalitativ information om framstegen med de åtgärder eller åtgärdsplaner som rapporterats om under föregående perioder.
    6. Finansiella och övriga resurser:
      • Beskrivning av resurser: Beskrivning av typen av nuvarande och framtida finansiella och övriga resurser som anslagits till åtgärdsplanen, inklusive hållbara finansieringsinstrument (som gröna obligationer, sociala obligationer och gröna lån), miljömässiga eller sociala mål, och huruvida genomförandet av åtgärderna är beroende av särskilda förutsättningar, såsom ekonomiskt stöd, offentlig politik och marknadsutveckling.
    7. Storlek på resurser:
      • Nuvarande finansiella resurser: Specificering av storleken på nuvarande finansiella resurser och hur dessa relaterar till de mest relevanta beloppen i boksluten.
      • Framtida finansiella resurser: Tillhandahållande av beloppet för framtida finansiella resurser.
    Mått och mål

    Syfte och tillämpningsområde

    I detta avsnitt beskrivs kraven för att redovisa mått och mål som företag måste följa, under ledning av ESRS. Dessa krav hjälper till att utvärdera effektiviteten hos de strategier som används för att hantera väsentlig hållbarhetspåverkan och finansiella risker och möjligheter.

     

    Integration med andra krav

    Upplysningarna om mått och mål måste integreras med andra relevanta upplysningar om de europeiska hållbarhetsredovisningarna och placeras vanligtvis vid sidan av dem. Dessa mått och mål är avgörande både för efterlevnaden av sektorsspecifika standarder och för att stödja företagsspecifika upplysningar.

    Upplysningar av mål

    Om ett företag inte har satt upp mål för en viss hållbarhetsfråga som bedöms vara betydelsefull, ska det öppet redovisa detta och förklara varför dessa mål inte har fastställts. Dessutom bör den innehålla en tidslinje eller motivering för att eventuellt fastställa dessa mål i framtiden.

    MDR-M –Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor

    Översikt: Företaget ska tillämpa specificerade upplysningskrav när de lämnar upplysningar om de mått som används för varje väsentlig hållbarhetsfråga.

    Syfte:

    • Att ge en tydlig förståelse för de mått företaget använder för att följa upp och bedöma ändamålsenligheten av sina åtgärder för att hantera väsentliga hållbarhetsfrågor.

    Detaljerade krav:

    1. Redovisning av mått:
      • Identifiering av mått: Företaget ska lämna upplysningar om alla mått som används för att bedöma resultat och ändamålsenlighet i relation till en väsentlig konsekvens, risk eller möjlighet.
    2. Inkludering av mått från olika källor:
      • ESRS och enhetsspecifika mått: Måtten ska inkludera både de som definieras i ESRS och de som identifieras på enhetsspecifik grund, oavsett om de tas från andra källor eller har utvecklats av företaget självt.
    3. Redovisning av metodik och antaganden:
      • Metoder och antaganden: För varje mått ska företaget redovisa de metoder och viktiga antaganden som ligger till grund för måttet, inklusive metodernas begränsningar.
    4. Extern validering:
      • Validering av mått: Företaget ska lämna upplysningar om huruvida mätningen efter måttet valideras av ett externt organ annat än försäkringsgivaren, och i så fall vilket organ.
    5. Namn och beskrivningar:
      • Beteckning och definition: Måtten ska betecknas och definieras med meningsfulla, tydliga och exakta namn och beskrivningar.
    6. Användning av valuta:
      • Valutaenhet: När valuta används som måttenhet ska företaget använda den valuta som dess bokslut presenteras i.
    MDR-T – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål

    Översikt: Företaget ska tillämpa specificerade upplysningskrav när de lämnar upplysningar om de mål de har för varje väsentlig hållbarhetsfråga.

    Syfte:

    • Att ge en förståelse för hur företaget följer upp och bedömer ändamålsenligheten av sina åtgärder för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

    Detaljerade krav:

    1. Uppföljning av ändamålsenlighet:
      • Företaget ska redovisa om och hur de följer upp ändamålsenligheten av sina åtgärder, inklusive vilka mått de använder.
    2. Mätbara mål:
      • Företaget ska fastställa mätbara, tidsbundna och utfallsinriktade mål för att uppfylla syftena med sina policyer, samt beskriva förväntade resultat för människor, miljön eller företaget.
    3. Framsteg mot mål:
      • Redovisning av allmänna framsteg mot målen över tid.
    4. Om inga mål finns:
      • Om företaget inte har fastställt mätbara mål, ska de beskriva hur de ändå spårar ändamålsenligheten av sina åtgärder och mäter framstegen mot att uppnå policyernas syften.
    5. Intressentdeltagande:
      • Beskriv hur intressenter har deltagit i att fastställa målen för varje väsentlig hållbarhetsfråga.

    Specifika upplysningskrav för mål:

    1. Beskrivning av målets koppling till policy:
      • För varje mål ska företaget beskriva dess koppling till policyernas syften.
    2. Förväntad målnivå:
      • Den förväntade målnivå som ska uppnås, inklusive om målet är absolut eller relativt och vilken enhet det mäts i.
    3. Målets omfattning:
      • Omfattningen av målet, inklusive företagets verksamheter och/eller dess värdekedja samt geografiska gränser.
    4. Baslinjevärde och basår:
      • Baslinjevärdet och basåret som framstegen mäts från.
    5. Tidsperiod för målet:
      • Perioden som målet gäller för och eventuella delmål.
    6. Metoder och antaganden:
      • De metoder och betydande antaganden som används för att fastställa mål, inklusive datakällor, politiska mål och hållbar utveckling.
    7. Vetenskaplig grund för miljömål:
      • Om miljömål baseras på vetenskaplig bevisning.
    8. Intressentdeltagande:
      • Hur intressenter har deltagit i att fastställa målen.
    9. Ändringar av mål:
      • Eventuella ändringar av mål, mått, metodik eller antaganden, inklusive grunden för förändringarna och deras effekt på jämförbarheten.
    10. Resultat i förhållande till mål:
      • Resultaten i förhållande till målen, inklusive hur målet övervakas och granskas, mått som används och en analys av tendenser eller betydande förändringar i prestation mot målet.

    Om inga mätbara mål finns:

    1. Plan för framtida mål:
      • Om inga mätbara mål finns, upplys om de kommer att fastställas och tidsramen för detta, eller anledningarna till att inga mål planeras.
    2. Uppföljning av policyers och åtgärders ändamålsenlighet:
      • Upplys om företaget följer upp ändamålsenligheten av sina policyer och åtgärder och beskriv eventuella processer för detta, inklusive den definierade ambitionsnivån och indikatorer för att bedöma framsteg.

     

     

    ESRS E1 Klimatförändringar

    Svar på vanligt förekommande frågor om ESRS E1 Klimatförändringar.

    A and Q ESRS E1_Climate change
    Vad är ESRS E1 Klimatförändringar och dess syfte?
    1. Företagets påverkan på klimatförändringar:
      • Detaljer om väsentliga positiva och negativa, faktiska och potentiella konsekvenser av företagets verksamhet på klimatförändringarna.
    2. Begränsningsinsatser:
      • Företagets historiska, nuvarande och framtida insatser för att begränsa klimatförändringarna i linje med Parisavtalet och målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C.
    3. Strategisk anpassning:
      • Företagets planer och kapacitet att anpassa sin strategi och affärsmodell för att stödja omställningen till en hållbar ekonomi och bidra till att begränsa den globala uppvärmningen.
    4. Förebyggande och åtgärdande åtgärder:
      • Andra åtgärder företaget har vidtagit för att förebygga, begränsa eller avhjälpa negativa konsekvenser, samt hantera risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar.
    5. Klimatrelaterade risker och möjligheter:
      • Identifiering av väsentliga risker och möjligheter som uppstår från företagets påverkan på klimatförändringarna eller dess beroende av dem, och hur dessa hanteras.
    6. Finansiella effekter:
      • De finansiella effekterna av väsentliga klimatrelaterade risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt.

    Anpassning till EU-lagstiftning: Standardens upplysningskrav tar hänsyn till krav i tillhörande EU-lagstiftning och regelverk, såsom EU:s klimatlag, förordningen om referensvärden för klimatomställning, förordningen om hållbarhetsupplysningar, EU-taxonomin och upplysningskraven i EBA:s tredje pelare.

    Fokusområden:

    1. Begränsning av klimatförändringarna:
      • Omfattar företagets ansträngningar att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C över förindustriell nivå enligt Parisavtalet.
      • Inkluderar upplysningskrav om de sju växthusgaserna och hur företaget hanterar sina växthusgasutsläpp samt associerade omställningsrisker.
    2. Anpassning till klimatförändringarna:
      • Omfattar företagets process för att anpassa sig till faktiska och förväntade klimatförändringar.
      • Inkluderar upplysningskrav om klimatrelaterade risker och anpassningslösningar för att minska dessa risker, samt omställningsrisker som uppstår genom anpassning.
    3. Energi:
      • Upplysningskraven täcker alla typer av energiproduktion och energiförbrukning.
    Hur samverkar ESRS E1 Klimatförändringar med andra standarder inom ESRS?

    Förhållande till andra ESRS-standarder:

    1. Koppling till andra miljöstandarder (ESRS E2, E3, E4):
      • Luftutsläpp som bryter ned ozonskiktet samt utsläpp av kväveoxider och svaveloxider, vilka har samband med klimatförändringar, omfattas av rapporteringskraven i ESRS E2.
      • Klimatförändringar påverkar även vattenresurser och marina resurser (ESRS E3) samt biologisk mångfald och ekosystem (ESRS E4). Klimatrelaterade faror som påverkar vatten och hav, inklusive akuta och kroniska fysiska risker, hanteras under ESRS E3, medan förlust av biologisk mångfald och ekosystemförstörelse orsakade av klimatförändringar behandlas i ESRS E4.
    2. Sociala standarder (ESRS S1, S2, S3, S4):
      • Konsekvenserna av omställningen till en klimatneutral ekonomi för människor omfattas av olika sociala standarder: ESRS S1 (Den egna arbetskraften), ESRS S2 (Arbetstagare i värdekedjan), ESRS S3 (Berörda samhällen) och ESRS S4 (Konsumenter och slutanvändare).
    3. Allmänna krav och upplysningar (ESRS 1, ESRS 2):
      • ESRS E1 bör tillämpas tillsammans med ESRS 1 (Allmänna krav) och ESRS 2 (Allmänna upplysningar).
      • Specifika krav i ESRS E1 ska läsas och tillämpas parallellt med upplysningskraven i ESRS 2 kapitel 2 (Styrning), kapitel 3 (Strategi) och kapitel 4 (Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter). Resultaten av dessa upplysningar ska presenteras tillsammans med de allmänna upplysningarna som krävs i ESRS 2, med möjlighet att kombinera presentationen av vissa upplysningar enligt ESRS 2 punkt 46.

    Sammanfattning: ESRS E1 samverkar med andra ESRS-standarder genom att integrera klimatrelaterade frågor med bredare miljö-, social- och styrningskrav. Detta säkerställer en omfattande och koherent rapportering av hållbarhetsaspekter som påverkar företagets verksamhet och dess intressenter.

    Vilka är upplysningskraven enligt ESRS E1 Klimatförändringar sammanfattade?

    Styrning

    Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

    • Företaget ska redogöra för hur klimatrelaterade överväganden påverkar ersättningen till ledningen, inklusive specifika klimatmål och andel av ersättning kopplad till klimatprestationer.

    Strategi

    Upplysningskrav E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna

    • Företaget ska beskriva sin omställningsplan för att begränsa klimatförändringar och hur den överensstämmer med Parisavtalets mål att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C.
    • Informationen ska omfatta mål för minskning av växthusgasutsläpp, nyckelåtgärder för att fasa ut fossila bränslen, investeringar och finansiering för omställning, samt potentiella inlåsta utsläpp och hantering av växthusgasintensiva tillgångar.

    Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

    • För varje klimatrelaterad risk ska företaget förklara om det är en fysisk risk eller en omställningsrisk.
    • Beskrivning av resiliensen i företagets strategi och affärsmodell samt resultaten av klimatscenarioanalysen.

    Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

    Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter

    • Företaget ska beskriva metoderna för att identifiera och bedöma klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter, inklusive användning av klimatscenarioanalys.

    Upplysningskrav E1-2 – Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

    • Företaget ska redogöra för policyer som hanterar klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter, inklusive begränsning av klimatförändringar, anpassning, energieffektivitet och förnybar energi.

    Upplysningskrav E1-3 – Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer

    • Beskrivning av nyckelåtgärder och resurser som vidtagits och planeras för att stödja klimatrelaterade policyer, inklusive investeringar och operativa utgifter.

    Mått och mål

    Upplysningskrav E1-4 – Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

    • Företaget ska redogöra för sina klimatrelaterade mål, inklusive mål för minskning av växthusgasutsläpp, och hur dessa mål stödjer klimatrelaterade policyer.

    Upplysningskrav E1-5 – Energianvändning och energimix

    • Redovisning av företagets energianvändning och energimix, inklusive andelen förnybar energi och energieffektivitet.

    Upplysningskrav E1-6 – Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp

    • Företaget ska redogöra för sina bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2 och 3 samt totala utsläpp.

    Upplysningskrav E1-7 – Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter

    • Information om växthusgasupptag och lagring samt koldioxidkrediter som företaget har köpt eller planerar att köpa.

    Upplysningskrav E1-8 – Intern koldioxidprissättning

    • Företaget ska beskriva om och hur interna system för koldioxidprissättning används för att stödja klimatrelaterade beslut och mål.

    Upplysningskrav E1-9 – Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter

    • Redogörelse för de förväntade finansiella effekterna av klimatrelaterade fysiska risker, omställningsrisker och möjligheter.
    Vilka typer av åtgärder, mål och mått kan företag använda för ESRS E1 Klimatförändringar?
    1. Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1:
      • Direkta utsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av företaget. Detta inkluderar utsläpp från företaget själv, exempelvis från produktionsanläggningar, tjänstefordon och annan direkt energianvändning.
    2. Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 2:
      • Indirekta utsläpp från förbrukning av inköpt elektricitet, värme, ånga och kyla. Dessa utsläpp uppstår hos energileverantören, men är ett resultat av företagets energiförbrukning.
      • Platsbaserade utsläpp: Baseras på den genomsnittliga utsläppsintensiteten för elnätet på den plats där energin används.
      • Marknadsbaserade utsläpp: Baserade på specifika utsläppsfaktorer för de energikällor som företaget har valt att köpa.
    3. Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 3:
      • Andra indirekta utsläpp som sker i företagets värdekedja i tidigare eller senare led. Scope 3 omfattar alla andra utsläpp som inte ingår i Scope 1 och 2, inklusive utsläpp från leverantörer, transporter, avfallshantering, och användningen av företagets produkter och tjänster.
      • Uppdelning efter betydande kategorier: Företaget ska specificera utsläpp från varje betydande kategori i Scope 3.
    4. Totala växthusgasutsläpp:
      • Sammanställning av Scope 1, Scope 2 och Scope 3 utsläpp. Företaget ska ge en övergripande bild av sina totala växthusgasutsläpp, uppdelat efter de olika scopes.

    Specifika krav för rapporteringen

    • Förändringar över tid: Företaget ska beskriva förändringarna i utsläppsmängder över tid.
    • Mätmetoder: Företaget ska ange de mätmetoder som använts för att kvantifiera utsläppen.
    • Datainsamling: Företaget ska beskriva processen för insamling av data för rapportering av växthusgasutsläpp.
    • Osäkerhet och uppskattningar: Om uppskattningar används istället för direkta mätningar, ska företaget ange skälen till detta samt beskriva möjliga osäkerhetsgrader och använda standarder eller källor för uppskattningarna.
    Ge exempel på åtgärder, mål och mått som företag kan använda för ESRS E1 Klimatförändringar?

    Not! Tänk på tidshorisonterna på kort, medellång och lång sikt när du vidtar företagsspecifika åtgärder och sätter upp mål.

    Åtgärder

    1. Begränsningsåtgärder
      • Energieffektivisering: Implementera energieffektiva processer och teknologier i produktion och drift för att minska energiförbrukningen.
      • Förnybar energi: Investera i förnybara energikällor som sol, vind eller vattenkraft för att minska beroendet av fossila bränslen.
      • Fossilbränsleutfasning: Fasa ut användningen av kol, olja och naturgas till förmån för renare alternativ.
      • Transportoptimering: Förbättra logistik och transportkedjor för att minska utsläpp från fordon och transporter.
      • Cirkulär ekonomi: Implementera återvinnings- och återanvändningsstrategier för att minska avfall och resursanvändning.
    2. Anpassningsåtgärder
      • Klimatanpassningsplaner: Utveckla och implementera planer för att anpassa verksamheten till förändrade klimatförhållanden, inklusive extremväderhändelser.
      • Säkerhet och infrastruktur: Förstärka byggnader, infrastruktur och andra tillgångar för att motstå klimatpåverkan.
      • Vattensparande åtgärder: Implementera teknologier och metoder för att minska vattenanvändningen och öka vatteneffektiviteten.

    Mål

    1. Minskning av växthusgasutsläpp
      • Kortsiktiga mål: Minska scope 1 och scope 2 utsläpp med 25% inom de närmaste fem åren.
      • Långsiktiga mål: Uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser (scope 1, 2 och 3) senast 2050.
    2. Energieffektivitetsmål
      • Energiminskning: Minska energiförbrukningen per produktionsenhet med 15% inom tre år.
      • Förnybar energikapacitet: Öka andelen förnybar energi i energimixen till 50% inom fem år.
    3. Resiliensmål
      • Anpassning till klimatförändringar: Implementera klimatanpassningsåtgärder för alla kritiska anläggningar senast 2030.
      • Riskminskning: Minska riskexponeringen för klimatrelaterade händelser med 20% inom tio år.

    Mått

    1. Växthusgasutsläpp
      • Scope 1 utsläpp: Totala direkta växthusgasutsläpp (ton CO2e).
      • Scope 2 utsläpp: Totala indirekta växthusgasutsläpp från inköpt energi (ton CO2e).
      • Scope 3 utsläpp: Totala andra indirekta växthusgasutsläpp i värdekedjan (ton CO2e).
    2. Energiförbrukning
      • Total energiförbrukning: Mätt i MWh, uppdelat efter energikällor (fossila, förnybara, kärnenergi).
      • Energimix: Andel av energiförbrukningen från förnybara energikällor (%).
    3. Energieffektivitet
      • Energiintensitet: Energianvändning per nettoinkomst (MWh per miljon euro i nettoinkomst).
      • Växthusgasintensitet: Totala växthusgasutsläpp per nettoinkomst (ton CO2e per miljon euro i nettoinkomst).
    4. Anpassningsåtgärder
      • Resilienstest: Resultat av klimatscenarioanalyser och resiliensbedömningar.
      • Investeringar i anpassning: Totala kapitalutgifter för klimatanpassningsåtgärder (euro).

    Exempel på upplysningskrav

    • Policyer för begränsning och anpassning: Företaget ska beskriva sina policyer för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar.
    • Omställningsplan: Företaget ska lämna upplysningar om sin omställningsplan för att begränsa klimatförändringar i linje med Parisavtalet och målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050.
    • Finansiella effekter: Företaget ska redogöra för de förväntade finansiella effekterna av väsentliga fysiska och omställningsrelaterade klimatrisker samt potentiella klimatrelaterade möjligheter.
    Hur stämmer ESRS E1 Klimatförändringar överens med globala ramverk för klimatrapportering som TCFD?
    1. Styrning och ledarskap
    • ESRS E1: Kräver upplysningar om hur klimatrelaterade överväganden beaktas i ersättningen till ledningen och hur omställningsplaner godkänns av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan.
    • TCFD: Rekommenderar att företag beskriver styrelsens roll i att övervaka klimatrelaterade risker och möjligheter samt ledningens roll i att bedöma och hantera dessa risker och möjligheter.
    1. Strategi
    • ESRS E1: Företag ska lämna upplysningar om sina omställningsplaner för att begränsa klimatförändringar och beskriva resiliensen i sina strategier och affärsmodeller genom klimatscenarioanalys.
    • TCFD: Föreslår att företag beskriver klimatrelaterade risker och möjligheter som identifierats på kort, medellång och lång sikt samt hur dessa kan påverka verksamheten, strategin och finansiell planering.
    1. Riskhantering
    • ESRS E1: Företag ska beskriva sina metoder för att identifiera och bedöma klimatrelaterade risker och möjligheter, inklusive användning av klimatscenarioanalys.
    • TCFD: Rekommenderar att företag beskriver processerna för att identifiera och bedöma klimatrelaterade risker samt hur dessa processer integreras i företagets övergripande riskhantering.
    1. Mål och mätetal
    • ESRS E1: Företag ska rapportera om mål för minskning av växthusgasutsläpp och andra klimatrelaterade mål samt de mått som används för att mäta framsteg mot dessa mål.
    • TCFD: Föreslår att företag redovisar de mått som används för att bedöma klimatrelaterade risker och möjligheter i linje med sin strategi och riskhanteringsprocess samt de mål som satts för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter.

    Specifika Krav och Rekommendationer

    • Växthusgasutsläpp (GHG Emissions)
      • ESRS E1: Kräver rapportering av bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2 och 3 samt totala växthusgasutsläpp.
      • TCFD: Rekommenderar att företag redovisar scope 1, 2 och, om relevant, scope 3 växthusgasutsläpp.
    • Klimatscenarioanalys
      • ESRS E1: Företag ska förklara hur de har använt klimatscenarioanalys för att identifiera och bedöma fysiska och omställningsrelaterade risker och möjligheter.
      • TCFD: Rekommenderar att företag beskriver hur klimatscenarioanalys har använts för att bedöma påverkan på verksamheten och strategi.

    Finansiella Effekter

    • ESRS E1: Företag ska redogöra för de förväntade finansiella effekterna av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker samt potentiella klimatrelaterade möjligheter.
    • TCFD: Rekommenderar att företag beskriver hur klimatrelaterade risker och möjligheter påverkar företagets intäkter, kostnader, tillgångar och skulder.

     

    Vilka typer av utsläpp av växthusgaser ska rapporteras enligt ESRS E1?

    Scope 1 Utsläpp

    Direkta växthusgasutsläpp från företagets egna verksamheter.

    • Dessa utsläpp kommer från källor som ägs eller kontrolleras av företaget, till exempel utsläpp från förbränning i pannor, fordon och industriella processer.
    1. Scope 2 Utsläpp

    Indirekta växthusgasutsläpp från förbrukad energi.

    • Dessa utsläpp är kopplade till produktionen av inköpt elektricitet, värme, ånga och kyla som förbrukas av företaget.
    • Företaget ska rapportera både platsbaserade och marknadsbaserade utsläpp inom scope 2.
    1. Scope 3 Utsläpp

    Indirekta växthusgasutsläpp som sker i företagets värdekedja i tidigare eller senare led.

    • Scope 3-utsläpp omfattar alla andra indirekta utsläpp som uppstår i värdekedjan, både uppströms och nedströms, utöver de direkta (scope 1) och energirelaterade (scope 2) utsläppen. Detta inkluderar utsläpp från inköp av varor och tjänster, kapitalvaror, avfallshantering, transporter och distribution, användning av sålda produkter, anställdas pendling, samt affärsresor.
    1. Totala växthusgasutsläpp

    Summan av scope 1, 2 och 3 utsläpp.

    • Företaget ska redovisa sina totala växthusgasutsläpp genom att sammanställa scope 1, 2 och 3 utsläppen. Det ska också särskiljas mellan de totala växthusgasutsläpp som härrör från de platsbaserade och marknadsbaserade metoderna inom scope 2.

    Rapporteringskrav

    • Mängd och typ: Företaget ska specificera mängden växthusgasutsläpp i ton koldioxidekvivalenter (CO2e) för varje scope.
    • Metod och standarder: Företaget ska använda etablerade standarder och riktlinjer för att mäta och rapportera sina växthusgasutsläpp. Vid användning av uppskattningar eller mindre exakta metoder än direkt mätning, ska företaget ange skälen för detta och den möjliga osäkerhetsgraden.

    Exempel på Växthusgaser att Rapportera

    • Koldioxid (CO2)
    • Metan (CH4)
    • Kväveoxid (N2O)
    • Fluorkolväten (HFC)
    • Perfluorkolväten (PFC)
    • Svavelhexafluorid (SF6)
    • Kvävetrifluorid (NF3)
    Sammanfatta hur företag ska beräkna och rapportera sitt koldioxidavtryck för ESRS E1-efterlevnad

    Identifiering av utsläppskällor

    Scope 1 (Direkta utsläpp):

    • Utsläpp från företagets egna källor, t.ex. fabriker, fordon, maskiner, etc.

    Scope 2 (Indirekta utsläpp från energi):

    • Utsläpp från produktionen av inköpt elektricitet, värme, ånga och kyla som företaget använder.

    Scope 3 (Indirekta utsläpp i värdekedjan):

    • Utsläpp från hela värdekedjan, inklusive inköp av varor och tjänster, avfallshantering, transport, affärsresor, användning av sålda produkter, etc.
    1. Mätning och datainsamling
    • Direkt mätning: Företaget bör använda direkt mätning av utsläpp där det är möjligt.
    • Uppskattningar: När direkt mätning inte är möjlig, ska företaget använda uppskattningar baserade på standardiserade metoder och sektorsspecifika studier.
    • Källor och metoder: Företaget ska dokumentera och ange vilka standarder, metoder och verktyg som använts för att mäta och beräkna utsläppen. Detta kan inkludera användning av internationella standarder som GHG Protocol eller ISO 14064.
    1. Konsolidering och rapportering
    • Konsolidering av utsläpp: Utsläppen ska konsolideras och rapporteras baserat på företagets finansiella och operativa kontroll över utsläppskällorna.
    • Scope-specifik rapportering: Företaget ska rapportera utsläpp separat för scope 1, scope 2 och scope 3.
      • För scope 2 ska både platsbaserade och marknadsbaserade utsläpp rapporteras.
    1. Presentation och transparens
    • Årlig rapportering: Utsläpp ska rapporteras årligen, med detaljerad redovisning för varje scope.
    • Förändringar över tid: Företaget ska beskriva förändringar i utsläpp över tid och förklara eventuella betydande förändringar.
    • Kvalitativa och kvantitativa data: Företaget ska inkludera både kvalitativa och kvantitativa data för att ge en komplett bild av koldioxidavtrycket.
    • Metodologisk transparens: Om uppskattningar används, ska företaget ange de standarder och källor som ligger till grund för uppskattningarna, samt graden av osäkerhet i dessa uppskattningar.
    1. Specifika rapporteringskrav
    • Växthusgaser som omfattas: Rapportering ska inkludera alla relevanta växthusgaser, som koldioxid (CO2), metan (CH4), kväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC), svavelhexafluorid (SF6) och kvävetrifluorid (NF3).
    • Totala växthusgasutsläpp: Företaget ska summera de totala växthusgasutsläppen för scope 1, 2 och 3.
    • Växthusgasintensitet: Företaget kan rapportera växthusgasintensitet, t.ex. växthusgasutsläpp per nettoinkomst, för att ge kontext till utsläppsnivåerna.
    • Intern koldioxidprissättning: Om tillämpligt, ska företaget lämna upplysningar om användning av interna system för koldioxidprissättning, inklusive vilken typ av system, geografisk omfattning och tillämpade koldioxidpriser.

    Exempel på rapporterade data

    • Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3: Specifika mängder i ton koldioxidekvivalenter (CO2e).
    • Plats- och marknadsbaserade utsläpp inom scope 2: Skillnad mellan platsbaserade och marknadsbaserade metoder.
    • Energiintensitet: Energianvändning per nettoinkomst och dess källor (fossil, kärnenergi, förnybar energi).
    Hur hanterar ESRS E1 Klimatförändringar anpassning och resiliens?

    Anpassningsplaner och Strategier

    Företag ska beskriva sina planer och strategier för att anpassa sig till både aktuella och förväntade klimatförändringar. Detta inkluderar:

    • Beskrivning av Anpassningsåtgärder: Företaget ska redogöra för de specifika åtgärder som vidtagits eller planeras för att hantera klimatförändringarnas effekter på dess verksamhet.
    • Integration i Affärsstrategin: Företaget ska förklara hur anpassningsåtgärder integreras i den övergripande affärsstrategin och den finansiella planeringen.
    1. Resiliensanalys

    Företag ska genomföra analyser för att bedöma hur klimatförändringar kan påverka deras verksamhet och hur motståndskraftiga deras strategier och affärsmodeller är mot dessa förändringar. Detta inkluderar:

    • Omfattning och Metoder: Företaget ska beskriva omfattningen av resiliensanalysen och de metoder som används för att genomföra den, inklusive användningen av klimatscenarier.
    • Klimatscenarioanalys: Företaget ska använda en rad olika klimatscenarier för att identifiera och bedöma fysiska och omställningsrelaterade risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt.
    • Resultat av Analysen: Företaget ska redovisa resultaten av resiliensanalysen, inklusive hur olika klimatscenarier påverkar dess verksamhet och hur företaget planerar att hantera dessa utmaningar.
    1. Hantering av Klimatrelaterade Risker och Möjligheter

    Företag ska beskriva hur de identifierar, bedömer och hanterar klimatrelaterade risker och möjligheter. Detta inkluderar:

    • Fysiska Risker: Bedömning av hur företagets tillgångar och verksamheter kan exponeras för och påverkas av akuta och kroniska fysiska risker, såsom extrema väderhändelser eller långsiktiga klimatförändringar.
    • Omställningsrisker: Identifiering och bedömning av risker som uppstår från omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, inklusive regleringsförändringar och marknadsutveckling.
    • Möjligheter: Beskrivning av hur företaget kan dra nytta av klimatrelaterade möjligheter, såsom utveckling av nya produkter eller marknader som svar på klimatförändringar.
    1. Policyer för Begränsning och Anpassning

    Företag ska redovisa sina policyer för att hantera klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter, inklusive:

    • Begränsning av Klimatförändringar: Policyer och åtgärder för att minska växthusgasutsläppen.
    • Anpassning till Klimatförändringar: Policyer och åtgärder för att öka företagets motståndskraft och anpassningsförmåga till klimatförändringar.
    • Energieffektivitet och Förnybar Energi: Strategier för att förbättra energieffektiviteten och öka användningen av förnybar energi.
    1. Mål och Mått

    Företag ska sätta upp och rapportera mål och mått för både begränsning av och anpassning till klimatförändringar, inklusive:

    • Mål för Växthusgasutsläpp: Företaget ska ange sina mål för minskning av växthusgasutsläpp, hur dessa mål är förenliga med internationella klimatmål, och hur de planerar att uppnå dem.
    • Övriga Mål: Företaget kan också sätta upp mål för energieffektivitet, förnybar energi, och andra relevanta områden.
    1. Rapportering och Transparens

    Företaget ska säkerställa att all relevant information om anpassning och resiliens är transparent och tillgänglig för intressenter. Detta inkluderar:

    • Kvantitativa och Kvalitativa Upplysningar: Företaget ska tillhandahålla både kvantitativa data och kvalitativa beskrivningar för att ge en helhetsbild av dess klimatarbete.
    • Jämförbarhet över Tid: Företaget ska sträva efter att rapportera data på ett sätt som möjliggör jämförelser över tid och med andra företag.

    Sammanfattningsvis hanterar ESRS E1 Klimatförändringar anpassning och resiliens genom att kräva att företag utvecklar och rapporterar detaljerade planer, analyser och policyer för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter samt integrerar dessa i deras affärsstrategier och finansiella planering.

    Vilka verktyg eller resurser finns tillgängliga för att hjälpa företag att följa ESRS E1 Klimatförändringar?
    1. Anpassning till klimatförändringar
      • Definition och Syfte: Anpassning avser företagets process för att anpassa sig till faktiska och förväntade klimatförändringar för att minska sårbarhet och öka motståndskraft mot klimatrelaterade risker.
      • Upplysningskrav E1-2: Företaget ska lämna upplysningar om policyer och strategier för anpassning till klimatförändringar. Detta inkluderar hur företaget identifierar, bedömer och hanterar väsentliga risker och möjligheter kopplade till klimatförändringar.
    2. Resiliensanalys
      • Definition och Syfte: Resiliensanalys innebär att företaget bedömer sin strategi och affärsmodells motståndskraft mot klimatförändringar och klimatrelaterade risker.
      • Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Företaget ska beskriva resiliensen i sin strategi och affärsmodell i förhållande till klimatförändringar. Detta inkluderar en resiliensanalys som omfattar:
        • Omfattningen av resiliensanalysen.
        • Metoder och tidpunkt för analysen, inklusive användning av klimatscenarioanalys.
        • Resultaten av resiliensanalysen, med fokus på klimatrelaterade fysiska och omställningsrisker.
    3. Klimatscenarioanalys
      • Användning och Syfte: Klimatscenarioanalys används för att identifiera och bedöma potentiella fysiska och omställningsrelaterade risker och möjligheter över kort, medellång och lång sikt.
      • Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1: Företaget ska beskriva hur klimatscenarioanalys används för att stödja identifiering och bedömning av klimatrelaterade risker och möjligheter. Detta inkluderar användning av olika klimatscenarier, inklusive höga utsläppsscenarier och scenarier i linje med begränsning av global uppvärmning till 1,5 °C.
    4. Hantering av Klimatrelaterade Risker och Möjligheter
      • Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1: Företaget ska beskriva de metoder som används för att identifiera och bedöma klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter. Detta inkluderar:
        • Identifiering av klimatrelaterade fysiska risker i företagets verksamhet och värdekedja.
        • Bedömning av exponering och sårbarhet för dessa risker.
        • Identifiering och bedömning av klimatrelaterade omställningsrisker och möjligheter i verksamheten och värdekedjan.
    5. Rapportering av Anpassningsåtgärder och Resurser
      • Upplysningskrav E1-3: Företaget ska lämna upplysningar om de åtgärder och resurser som anslås för att genomföra policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Detta inkluderar beskrivning av:
        • Nyckelåtgärder som vidtagits och planeras för att uppnå målen i företagets klimatpolicyer.
        • Resurser som anslagits till dessa åtgärder.
        • De uppnådda och förväntade resultaten av dessa åtgärder.
    6. Kvantifiering och Uppföljning
      • Upplysningskrav E1-4 och E1-6: Företaget ska fastställa och rapportera mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Detta inkluderar mål för minskning av växthusgasutsläpp och andra klimatrelaterade mål. Företaget ska också rapportera om växthusgasutsläpp inom scope 1, 2 och 3, samt totala växthusgasutsläpp.
    Vilka är de ledande verktygen för att samla in och beräkna GHG-utsläpp?

    Det är en splittrad marknad och nya företag och verktyg dyker upp. De flesta av dem är bara tillgängliga på ett eller två språk. Listan är baserad på de vanligaste verktygen som används av Mentcons kunder för att importera växthusgasdata till Mentcons model App. Listan är inte en rangordning av funktioner och kvalitet på dessa verktyg. Beskrivningarna har sammanfattats av AI baserat på beskrivningar från deras webbplatser och har sedan översatts till svenska.

    Sammanfattning av verktyg för att samla in och beräkna GHG-utsläpp:

    Plan A: En SaaS-plattform för utfasning av fossila bränslen och ESG-optimering. Den kombinerar teknik, vetenskapliga standarder och metoder för att hjälpa organisationer att anpassa sig till hållbarhetsmålen. Företag kan hantera hela sin nettonollresa – från datainsamling och bearbetning till utsläppsrapportering och minskning – inom denna plattform.

    Webben: https://plana.earth/

     

    SmartTrackers: En multifunktionell hållbarhetsplattform som hjälper företag att mäta och bedöma hållbarhet, säkerhet och CO2. Det ger organisationer insikter om sina miljökonsekvenser, effektiviserar ansvarsskyldigheten och säkerställer efterlevnad av bästa praxis, standarder och föreskrifter. Verktyget prioriterar anpassningsbarhet och manuell datainmatning för maximal flexibilitet.

    www.smarttrackers.nl/

     

    Normativ: En lösning för industriföretag att exakt mäta sina utsläpp. I likhet med traditionell redovisning kombinerar Normatives koldioxidredovisning hårda data och rigorösa beräkningar, vilket säkerställer tillförlitliga resultat. Normatives klimatstrateger identifierar möjligheter till utsläppsminskningar, minskar klimatrisker och utforskar tillväxtmöjligheter i en ekonomi med nettonollutsläpp. Företagets fokus ligger på att synliggöra koldioxidutsläpp, ge företag möjlighet att planera minskningar och uppnå netto noll.

    www.normative.io/

     

    SINAI: En plattform för minskade koldioxidutsläpp som gör det möjligt för företag att gå bortom koldioxidredovisning. Deras företagsprogramvara möjliggör kostnadseffektiva strategier för att minska koldioxidutsläppen och utnyttjar vetenskapsbaserade mål. Viktiga funktioner inkluderar beräkning av scope 1-3-utsläpp, prognostisering av framtida utsläpp, identifiering av minskningsmöjligheter och implementering av koldioxidprissättning.

    www.sinai.com/

     

    Greenly: En plattform för koldioxidredovisning som förenklar bedömning och hantering av koldioxid. Det gör det möjligt för företag att mäta, övervaka, minska och kompensera sina koldioxidavtryck enligt internationella standarder som GHG-protokollet. Dessutom underlättar det engagemanget med deras ekosystem, från anställda till leverantörer, på deras klimatresa.

    Läs mer på www.greenly.earth/

     

    Salesforces Net Zero Cloud: Hjälper företag att uppnå koldioxidneutralitet. Den erbjuder verktyg för att spåra och analysera koldioxidutsläpp inom alla områden, vilket gör det möjligt att skapa klimathandlingsplaner. Fokus ligger på att hjälpa företag att bli koldioxidneutrala snabbare genom att tillhandahålla praktiska steg för utsläppsminskningar.

    www.salesforce.com/eu/products/net-zero-cloud

     

    Watershed: En klimatplattform för företag som hjälper stora företag att mäta, rapportera och minska koldioxidutsläppen. Det gör det möjligt för företag att kartlägga sitt koldioxidavtryck, skapa kompatibla rapporter, sätta upp minskningsmål och spåra framsteg. Dessutom säkerställer Watershed granskningsbara utsläppsdata för affärsvärdeskapande, regelefterlevnad och global klimatpåverkan.

    www.watershed.com/

     

    Sweep: En fransk koldioxid- och ESG-dataplattform för stora företag. Det underlättar spårning, avslöjande och åtgärder mot koldioxidutsläpp. Den datadrivna plattformen förenklar utsläppsmätningen, stöder minskning av koldioxidavtrycket och främjar samarbete med partners i leveranskedjan för att driva mätbara förändringar.

    www.sweep.net/

     

    Microsoft Sustainability Manager Premium: En rad kraftfulla funktioner för att förbättra hållbarhetsarbetet och främja ansvarsfulla affärsmetoder. Den innehåller funktioner för hantering av koldioxidhållbarhet med fördefinierade beräkningsmodeller som täcker Scope 1, Scope 2 och alla 15 kategorier av Scope 3-utsläpp. Dessutom tillhandahåller den verktyg för effektiv vatten- och avfallshantering och stöder hållbara metoder i hela värdekedjan. Användare kan utnyttja datadrivna insikter för välgrundat beslutsfattande och dra nytta av effektiva frågor och rapportskapande via Microsoft Copilot. Med förmågan att bearbeta upp till 25 000 krediter (cirka 50 sidor) ger denna plattform organisationer möjlighet att ta meningsfulla steg mot sina hållbarhetsmål.

    https://www.microsoft.com/en-us/sustainability/microsoft-sustainability-manager

     

    Sustain Life: Erbjuder hållbarhetsprogramvara för företag för att mäta, hantera och rapportera koldioxidutsläpp. Det samarbetar med konsult- och redovisningspartners för att betjäna globala kunder. Från användbara insikter till minskningsplaner och strömlinjeformad rapportering – det hjälper företag på deras väg mot nettonollutsläpp.

    www.sustain.life/

     

    Emitwise: Erbjuder en plattform för koldioxidhantering för företag. Det hjälper till att mäta, spåra, rapportera och minska koldioxidavtryck, med fokus på komplexa Scope 3-utsläpp. Emitwise utnyttjar maskininlärning för automatiserad databehandling och tillhandahåller användbara data för smartare upphandlingsbeslut. Deras uppdrag är att ge tillverkare möjlighet att driva sin egen koldioxidagenda som svar på klimatkrisen.

    www.emitwise.com/

     

    Persefoni: En AI-driven plattform för mätning och rapportering av koldioxid som hjälper företag att mäta, rapportera och minska koldioxidutsläppen. Den är idealisk för stora företag och finansinstitut och ger utsläppsrapportering av säkerhetsklass i linje med viktiga klimatupplysningsregler. Dessutom stöder den inställning av nettonollmål och erbjuder avancerade verktyg för att minska koldioxidutsläppen.

    www.persefoni.com/

     

    ESRS E2 Förorening

    Svar på vanligt förekommande frågor om ESRS E2 Förorening.

    ESRS E2 Pollution
    Vad är ESRS E2 Förorening och dess syfte?

    ESRS E2 Förorening är en standard som specificerar upplysningskrav för att säkerställa att användare av hållbarhetsförklaringar förstår företagets påverkan på miljön genom föroreningar av luft, vatten och mark. Standardens syfte inkluderar att:

    1. Klargöra företagets påverkan på föroreningar, inklusive både positiva och negativa, faktiska och potentiella konsekvenser.
    2. Informera om åtgärder som vidtagits för att förebygga eller begränsa negativa konsekvenser samt hantera risker och möjligheter.
    3. Visa företagets planer och kapacitet att anpassa sin strategi och affärsmodell för att stödja en hållbar ekonomi och skapa en giftfri miljö med nollförorening, i linje med EU:s handlingsplan för nollförorening.
    4. Redogöra för företagets väsentliga risker och möjligheter i samband med föroreningsrelaterade konsekvenser och hur dessa hanteras.
    5. Beskriva de finansiella effekterna av dessa risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt.

    Standardens upplysningskrav omfattar följande hållbarhetsfrågor:

    • Förorening av luft: Företagets utsläpp i luften, både inomhus och utomhus, samt åtgärder för att förebygga, begränsa och minska dessa utsläpp.
    • Förorening av vatten: Företagets utsläpp i vatten samt åtgärder för att förebygga, begränsa och minska dessa utsläpp.
    • Förorening av mark: Företagets utsläpp i mark samt åtgärder för att förebygga, begränsa och minska dessa utsläpp.
    • Ämnen som inger betänkligheter: Företagets produktion, användning, distribution och kommersialisering av ämnen som inger betänkligheter, inklusive ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Upplysningskrav syftar till att ge en förståelse för de faktiska eller potentiella effekterna av dessa ämnen och eventuella begränsningar av deras användning och distribution.

     

    Hur samverkar ESRS E2 Förorening med andra standarder inom ESRS?

    ESRS E2 har nära samband med andra miljörelaterade standarder inom ESRS för att ge en omfattande översikt av företagets föroreningsrelaterade påverkan och åtgärder. Nedan beskrivs hur ESRS E2 interagerar med dessa standarder:

    • ESRS E1 Klimatförändringar: ESRS E2 relaterar till ESRS E1 genom hanteringen av växthusgaser som också bidrar till luftföroreningar. ESRS E1 täcker växthusgaser såsom koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC), svavelhexafluorid (SF6) och kvävetrifluorid (NF3).
    • ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser: Denna standard hanterar vattenförbrukning, vattenåtervinning, och ansvarsfull hantering av marina resurser. ESRS E3 omfattar negativa konsekvenser av vattenföroreningar, inklusive mikroplaster, vilket kompletterar ESRS E2:s fokus på vattenföroreningar.
    • ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem: ESRS E4 adresserar hur föroreningar påverkar biologisk mångfald och ekosystem, vilket är en direkt drivkraft för förlust av biologisk mångfald. Detta standardområde täcker föroreningskonsekvenser som kan leda till förluster av biologisk mångfald.
    • ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi: ESRS E5 fokuserar på omställning till en cirkulär ekonomi och hantering av resurser utan att generera avfall, vilket inkluderar att minska föroreningar som orsakas av avfall.
    • ESRS S3 Berörda samhällen: Föroreningsrelaterade konsekvenser kan ha betydande negativa effekter på samhällen. ESRS S3 behandlar dessa konsekvenser och deras påverkan på berörda samhällen.

    Dessutom bör ESRS E2 jämföras med och redovisas tillsammans med de allmänna kraven och upplysningarna i ESRS 1 Allmänna krav och ESRS 2 Allmänna upplysningar, särskilt med avseende på hantering av konsekvenser, risker och möjligheter.

    Vilka är upplysningskraven enligt ESRS E2 Förorening sammanfattningsvis?
    1. Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter (IRO-1)
      • Företaget ska beskriva hur det identifierar och bedömer väsentliga föroreningsrelaterade effekter, risker och möjligheter.
      • Uppgifter ska omfatta om företaget har granskat sina verksamhetsställen för föroreningsrelaterade effekter och vilka metoder och verktyg som använts.
      • Företaget ska också ange hur samråd, särskilt med berörda samhällen, har genomförts.
    2. Policyer relaterade till förorening (E2-1)
      • Beskrivning av företagets strategier och policyer för att hantera föroreningsrelaterade inverkan, risker och möjligheter.
      • Policyerna ska omfatta förebyggande och begränsning av luft-, vatten- och markförorening, hantering av ämnen som inger betänkligheter, samt beredskap och åtgärder vid incidenter och nödsituationer.
    3. Åtgärder och resurser relaterade till förorening (E2-2)
      • Uppgifter om företagets föroreningsrelaterade åtgärder och de resurser som avsatts för att genomföra dessa.
      • Åtgärderna ska specificeras i förhållande till undvikande, minskning och återställande av förorening.
    4. Mål relaterade till förorening (E2-3)
      • Företaget ska redogöra för sina mål relaterade till förorening och hur dessa stödjer företagets policyer.
      • Målen ska inkludera förebyggande och begränsning av specifika föroreningar i luft, vatten och mark samt hantering av ämnen som inger betänkligheter.
    5. Förorening av luft, vatten och mark (E2-4)
      • Information om utsläpp av föroreningar, inklusive mikroplaster, som företaget orsakar.
      • Upplysningar ska omfatta mängder av specifika föroreningar enligt EU-regelverket och förändringar över tid samt mätmetoder och datainsamlingsprocesser.
    6. Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter (E2-5)
      • Uppgifter om företagets hantering av ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter, inklusive deras produktion, användning och distribution.
      • Redovisning av totala mängder av dessa ämnen samt deras huvudsakliga faroklasser.
    7. Förväntade finansiella effekter av väsentliga föroreningsrelaterade risker och möjligheter (E2-6)
      • Information om förväntade finansiella effekter på grund av föroreningsrelaterade risker och möjligheter.
      • Uppgifter ska omfatta en kvantifiering av dessa effekter, kritiska antaganden och osäkerhetsnivåer, samt en beskrivning av väsentliga incidenter och deras påverkan på företagets finansiella ställning och resultat.
    Vilka typer av åtgärder, mål och mått kan företag använda för ESRS E2 Förorening?

    Åtgärder

    1. Föroreningsrelaterade åtgärder (E2-2)
      • Undvikande av förorening: Företag kan anslå resurser för att undvika förorening vid källan genom att fasa ut material eller sammansättningar som har negativa konsekvenser.
      • Minskning av förorening: Åtgärder för att minska förorening kan inkludera uppfyllande av krav på bästa tillgängliga teknik och arbete med kriterier för att inte orsaka betydande skada enligt EU:s taxonomiförordning.
      • Återställande av ekosystem: Åtgärder för att återställa, återskapa och omvandla ekosystem där förorening har inträffat.

    Mål

    1. Föroreningsrelaterade mål (E2-3)
      • Luftföroreningar: Mål kan sättas för att minska specifika belastningar på luftkvaliteten.
      • Utsläpp till vatten: Mål för att begränsa utsläpp till vatten och dess specifika belastningar.
      • Förorening av mark: Mål för att minska markförorening och hantera specifika belastningar.
      • Ämnen som inger betänkligheter: Mål för att ersätta och minimera användningen av ämnen som inger betänkligheter, särskilt de som inger mycket stora betänkligheter.

    Mått

    1. Föroreningsrelaterade mätvärden (E2-4 och E2-5)
      • Utsläppsmängder: Mått inkluderar mängder av föroreningar som släpps ut i luft, vatten och mark, i enlighet med bilaga II till förordning (EG) nr 166/2006, exklusive växthusgaser som redovisas enligt ESRS E1.
      • Mikroplaster: Mått för mängden mikroplaster som företaget genererar eller använder.
      • Ämnen som inger betänkligheter: Totala mängder av dessa ämnen som skapas eller används vid produktionen, och som lämnar företagets anläggningar som utsläpp eller i produkter.
      • Specifika faroklasser: Mängder uppdelade i huvudsakliga faroklasser för ämnen som inger betänkligheter.
    2. Finansiella effekter (E2-6)
      • Förväntade finansiella effekter: Kvantifiering av förväntade finansiella effekter av väsentliga föroreningsrelaterade risker och möjligheter i monetära termer.
      • Drifts- och kapitalutgifter: Uppgifter om drifts- och kapitalutgifter i samband med större incidenter och deposition, samt villkor för miljöskydds- och saneringskostnader.
      • Nettoinkomster: Andel nettoinkomster för produkter och tjänster som är eller innehåller ämnen som inger betänkligheter.
    Ge exempel på åtgärder, mål och mått som företag kan använda för ESRS E2 Förorening?

    Åtgärder

    1. Begränsning av negativa konsekvenser (E2-2)
      • Implementera filtreringssystem för att minska utsläpp av luftföroreningar.
      • Införa vattenreningsanläggningar för att behandla utsläpp innan de når naturliga vattenkällor.
      • Använda markskyddsåtgärder för att förebygga och kontrollera markförorening.
    2. Ersättning och minimering av farliga ämnen (E2-2)
      • Fasa ut användningen av farliga kemikalier och ersätta dem med säkrare alternativ.
      • Implementera program för att minimera användningen av mikroplaster i produktionen.
    3. Förebyggande och hantering av incidenter (E2-2)
      • Utveckla och genomföra nödlägesplaner för att hantera föroreningsincidenter effektivt.
      • Träna personalen regelbundet i att hantera miljörelaterade nödsituationer.

    Mål

    1. Mål för luftföroreningar (E2-3)
      • Minska utsläppen av kväveoxider (NOx) med 20% över de närmaste fem åren.
      • Uppnå en 50% minskning av flyktiga organiska föreningar (VOC) inom tre år.
    2. Mål för utsläpp till vatten (E2-3)
      • Halvera mängden fosfater som släpps ut i vattenkällor inom två år.
      • Reducera koncentrationen av tungmetaller i avloppsvatten med 30% inom fyra år.
    3. Mål för markförorening (E2-3)
      • Eliminera användningen av specifika bekämpningsmedel som orsakar markförorening inom ett år.
      • Återställa 100 hektar kontaminerad mark till odlingsbar status inom tio år.
    4. Mål för farliga ämnen (E2-3)
      • Minska användningen av ämnen som inger mycket stora betänkligheter med 40% inom tre år.
      • Ersätta alla ämnen som inger betänkligheter i konsumentprodukter med säkrare alternativ inom fem år.

    Mått

    1. Utsläppsmängder (E2-4)
      • Årlig mängd utsläpp av svaveldioxid (SO2) i ton.
      • Total mängd mikroplaster som genereras eller används per år.
    2. Mikroplaster (E2-4)
      • Mängden mikroplaster som används i produktionen per produktionsenhet.
      • Volym mikroplaster som släpps ut i vatten per år.
    3. Farliga ämnen (E2-5)
      • Totala mängder av ämnen som inger betänkligheter som skapas eller används i produktionen (i ton).
      • Andel produkter som innehåller ämnen som inger mycket stora betänkligheter (procent av total produktion).
    4. Finansiella effekter (E2-6)
      • Förväntade kostnader för att åtgärda föroreningsincidenter (i miljoner euro).
      • Investeringsbelopp i ny teknik för att minska utsläpp (i miljoner euro).
      • Nettoinkomster från produkter och tjänster som är eller innehåller ämnen som inger betänkligheter (procent av total nettoinkomst).

     

    Hur integreras ESRS E2 Förorening med andra rapporteringsstandarder/ramverk som GRI, SASB och TCFD?

    Integrering med internationella rapporteringsramverk

    • Global Reporting Initiative (GRI):
      • ESRS E2 kan integreras med GRI-standarder, särskilt de som är relaterade till miljöefterlevnad, utsläpp, avloppsvatten och avfall. GRI ger detaljerad vägledning om specifika miljömått som kan öka djupet i föroreningsrelaterad rapportering enligt ESRS E2.
    • Sustainability Accounting Standards Board (SASB):
      • SASB:s standarder fokuserar på branschspecifika hållbarhetsfrågor, inklusive föroreningar. Genom att integrera ESRS E2 med SASB-standarder kan företag skräddarsy sin rapportering om föroreningar till branschspecifika risker och möjligheter, vilket ger mer relevant och väsentlig information till investerare.
    • Arbetsgruppen för klimatrelaterade finansiella upplysningar (TCFD):
      • Även om TCFD främst är inriktad på klimatförändringar är dess rekommendationer om riskhantering och styrning tillämpliga på strategier för föroreningskontroll. Att integrera TCFD:s ramverk med ESRS E2 kan hjälpa företag att formulera hur hantering av föroreningsrelaterade risker är en integrerad del av deras övergripande strategi för att mildra konsekvenserna av klimatförändringarna.

    Efterlevnad av föreskrifter

    • Europeiska unionens förordningar:
      • ESRS E2 är utformat för att anpassas till EU:s miljöbestämmelser och säkerställa att företag följer regionala standarder för föroreningskontroll. Detta inkluderar bestämmelser som EU:s industriutsläppsdirektiv och registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH).
    Vilka metoder rekommenderas för mätning av föroreningar enligt ESRS E2?

    Direkta mätningar

    • Direkta mätningar av utsläpp: Företaget bör prioritera att använda direkta mätmetoder för att kvantifiera utsläpp av föroreningar. Detta inkluderar användning av mätinstrument och sensorer som direkt mäter koncentrationen och mängden av föroreningar som släpps ut i luft, vatten och mark.

    Indirekta mätningar och uppskattningar

    • Uppskattningar baserade på standarder och sektoriella studier: När direkta mätningar inte är möjliga eller praktiska, kan uppskattningar användas. Företaget bör då basera sina uppskattningar på erkända standarder, sektoriella studier och tillförlitliga källor som ger vägledning för att uppskatta utsläppsnivåer. Detta kan inkludera modellering och beräkningar utifrån verksamhetsdata.

    Val av metoder

    • Val av mätmetod: Om en metod som är mindre exakt än direkta mätningar väljs, ska företaget ange skälen till detta val och den möjliga osäkerhetsgraden i mätningen. Företaget bör förklara varför den valda metoden är mest lämplig med hänsyn till praktiska, ekonomiska eller tekniska begränsningar.

    Konsolidering av data

    • Konsolidering av utsläppsdata: Företaget ska konsolidera mängden utsläpp från de anläggningar som det har finansiell respektive operativ kontroll över. Detta innebär att samla och sammanställa data från olika anläggningar och verksamhetsställen för att ge en helhetsbild av företagets totala utsläpp.

    Kontextualisering av uppgifter

    • Beskrivning av förändringar över tid: Företaget ska sätta sin upplysning i ett sammanhang genom att beskriva förändringarna i utsläppsnivåer över tid. Detta inkluderar att redovisa trender och jämföra nuvarande data med tidigare år för att visa framsteg eller försämringar.
    • Metoder för datainsamling: Företaget ska beskriva de metoder som används för att samla in data, inklusive de specifika processerna och de typer av data som behövs. Detta ger en förståelse för hur företaget säkerställer noggrannhet och tillförlitlighet i sin mätning av föroreningar.

    Hantering av osäkerhet

    • Källor till och osäkerhetsgrad i uppskattningar: När uppskattningar används, ska företaget uppge de standarder, sektoriella studier eller andra källor som ligger till grund för uppskattningarna, samt den möjliga osäkerhetsgraden. Detta hjälper till att bedöma noggrannheten och tillförlitligheten i de rapporterade uppgifterna.
    Hur ska företag rapportera om förebyggande och hantering av föroreningar?
    1. Beskrivning av Policyer:
      • Företaget ska beskriva sina strategier för att hantera väsentliga effekter, risker och möjligheter relaterade till föroreningar. Detta inkluderar att upptäcka, bedöma, hantera och åtgärda föroreningsrelaterade konsekvenser.
      • Specifika policyområden som bör täckas:
        • Begränsning av negativa effekter på luft, vatten och mark inklusive förebyggande och kontrollåtgärder.
        • Ersättning och minimering av användning av ämnen som inger betänkligheter samt utfasning av ämnen som inger mycket stora betänkligheter, särskilt för icke-nödvändig användning i samhället och i konsumentprodukter.
        • Åtgärder för att undvika incidenter och nödsituationer samt kontroll och begränsning av deras konsekvenser för människor och miljön.
    2. Omfattning av Policyer:
      • Företaget ska ange om och hur dess policyer omfattar företagets egen verksamhet och värdekedja både uppströms och nedströms.

    Åtgärder och Resurser Relaterade till Förorening (E2-2)

    1. Beskrivning av Åtgärder och Resurser:
      • Företaget ska lämna upplysningar om sina åtgärder för att hantera föroreningar samt vilka resurser som anslås för dessa åtgärder.
      • Beskrivningen ska innefatta nyckelåtgärder som vidtas och planeras för att uppnå målen i företagets policyer för föroreningar.
    2. Specifika Åtgärder:
      • Åtgärder för att undvika förorening (inklusive utfasning av material eller sammansättningar som har negativa konsekvenser).
      • Åtgärder för att minska föroreningar (inklusive uppfyllande av krav på bästa tillgängliga teknik och uppfyllande av kriterierna för att inte orsaka betydande skada enligt EU:s taxonomiförordning).
      • Åtgärder för att återställa, återskapa och omvandla ekosystem där förorening har inträffat.

    Mål Relaterade till Förorening (E2-3)

    1. Beskrivning av Mål:
      • Företaget ska rapportera om de föroreningsrelaterade mål som har fastställts, inklusive målens syfte och hur de stödjer företagets policyer.
      • Specifika mål ska omfatta:
        • Luftföroreningar och specifika belastningar.
        • Utsläpp till vatten och specifika belastningar.
        • Förorening av mark och specifika belastningar.
        • Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter.
    2. Uppföljning och Kontexualisering:
      • Företaget ska beskriva om ekologiska trösklar och enhetsspecifika tilldelningar har beaktats vid fastställande av målen.
      • Angivande av om målen är obligatoriska (enligt lagstiftning) eller frivilliga.
    Vilken information ska rapporteras om ämnen som inger betänkligheter?
    1. Produktion och Användning:
      • Företaget ska lämna upplysningar om produktion, användning, distribution, kommersialisering och import/export av ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter.
    2. Mängd och Faroklasser:
      • Rapportering av totala mängder av ämnen som inger betänkligheter som skapas, används vid produktionen eller anskaffas, samt som lämnar företagets anläggningar som utsläpp, produkter eller delar av produkter.
      • Mängderna ska redovisas uppdelade i de huvudsakliga faroklasserna för ämnen som inger betänkligheter.
    3. Specifik Information om Mycket Stora Betänkligheter:
      • Företaget ska separat presentera information gällande ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

    Allmän Rapportering

    För all rapportering gäller att företag ska:

    • Tillhandahålla kontextuell information och beskriva förändringar över tid.
    • Ange mätmetoder och processer för datainsamling.
    • Hantera osäkerheter i uppskattningar.
    • Offentliggöra relevant information om incidenter och insättningar där föroreningar hade negativa effekter på miljön och/eller förväntas ha negativa effekter på företagets finansiella kassaflöden, finansiella ställning och finansiella resultat på kort, medellång och lång sikt.

     

    Vilka är utmaningarna med att följa ESRS E2 Förorening?
    1. Identifiering och Bedömning av Föroreningsrelaterade Effekter:
      • Företag måste noggrant identifiera både faktiska och potentiella föroreningsrelaterade effekter, risker och möjligheter i hela sin verksamhet och värdekedja. Detta innebär att genomföra omfattande granskningar av alla verksamhetsställen och affärsaktiviteter, vilket kan vara resurskrävande och komplext.
      • Användningen av specifika metoder, antaganden och verktyg för att identifiera dessa effekter kräver expertis och noggrannhet, vilket kan vara en utmaning för företag som saknar tillräckliga resurser eller kompetens inom området.
    2. Samråd med Berörda Parter:
      • Företag måste genomföra samråd med berörda samhällen och andra intressenter för att få en fullständig bild av de föroreningsrelaterade effekterna. Detta kräver att företag har etablerade kommunikationskanaler och förtroende hos dessa intressenter, vilket kan vara en utmaning att bygga och upprätthålla.
    3. Utveckling och Implementering av Policyer:
      • Utveckling av effektiva policyer för att hantera föroreningar kräver en djup förståelse för både de tekniska aspekterna av föroreningskontroll och de regulatoriska kraven. Företag måste säkerställa att deras policyer är omfattande och täcker alla relevanta områden, inklusive förebyggande, kontroll och åtgärder vid incidenter.
      • Implementering av dessa policyer i hela verksamheten och värdekedjan kan vara komplex och kräva betydande förändringar i befintliga processer och rutiner.
    4. Åtgärder och Resurser:
      • Företag måste inte bara utveckla åtgärder för att hantera föroreningar, utan också säkerställa att tillräckliga resurser tilldelas för att genomföra dessa åtgärder. Detta inkluderar finansiella resurser, teknisk expertis och operativ kapacitet, vilket kan vara en betydande belastning, särskilt för mindre företag.
      • Att följa en hierarki av begränsningsåtgärder från förebyggande till återställande kräver en strukturerad och långsiktig strategi, vilket kan vara svårt att genomföra konsekvent över tid.
    5. Mål och Mått:
      • Företag måste fastställa specifika, tidsbundna och mätbara mål för att minska föroreningar och rapportera om framstegen mot dessa mål. Detta kräver noggrann planering och uppföljning, samt förmågan att anpassa målen baserat på förändrade förhållanden och nya insikter.
      • Mätning av föroreningsnivåer och relaterade effekter kan vara tekniskt utmanande och kräva avancerade mätmetoder och datainsamlingsprocesser. Att säkerställa noggrannhet och tillförlitlighet i dessa mätningar är avgörande, men kan vara svårt att uppnå.
    6. Hantering av Ämnen som Inger Betänkligheter:
      • Företag måste hantera produktion, användning, distribution och kommersialisering av ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter. Detta innebär att ha en tydlig strategi för att fasa ut eller minska användningen av sådana ämnen, vilket kan innebära att hitta ersättningar och omställning av produktionsprocesser.
      • Att följa regelverk och säkerställa att all användning och hantering av dessa ämnen uppfyller både nuvarande och framtida lagkrav kan vara utmanande, särskilt i en global kontext med varierande regler och standarder.
    7. Rapportering och Transparens:
      • Företag måste rapportera omfattande och detaljerad information om sina föroreningsrelaterade effekter, policyer, åtgärder och resultat. Detta kräver att företag har robusta rapporteringssystem och processer på plats för att samla in, analysera och rapportera data.
      • Att säkerställa transparens och trovärdighet i rapporteringen är avgörande för att bygga förtroende hos intressenter, men kan vara svårt att upprätthålla, särskilt i fall där det finns negativa konsekvenser eller incidenter som måste rapporteras.

    ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser

    Svar på vanligt förekommande frågor om ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser.

    ESRS E3 Water and marine resources
    Vad är ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser och dess syfte?
    1. Förståelse av Konsekvenser:
      • Förstå både positiva och negativa konsekvenser, faktiska och potentiella, som företaget har på vattenresurser och marina resurser.
    2. Åtgärder och Resultat:
      • Rapportera åtgärder som vidtagits för att förhindra eller minska negativa konsekvenser på vatten- och marina resurser samt resultaten av dessa åtgärder.
    3. Bidrag till EU:s Mål och Globala Initiativ:
      • Redogöra för hur företaget bidrar till den europeiska gröna given och hållbarhetsmålen, inklusive EU:s olika direktiv och FN:s mål för hållbar utveckling (mål 6 och 14).
    4. Strategi och Affärsmodell:
      • Beskriva företagets planer och kapacitet att anpassa sin strategi och affärsmodell för hållbar användning och skydd av vattenresurser samt återställande av akvatiska ekosystem.
    5. Risker och Möjligheter:
      • Identifiera och hantera väsentliga risker och möjligheter kopplade till företagets påverkan och beroende av vatten- och marina resurser, samt bedöma deras omfattning och finansiella effekter på kort, medellång och lång sikt.
    6. Specifika Upplysningskrav:
      • Inkludera upplysningar om vattenförbrukning, vattenuttag, vattenutsläpp och användning av marina resurser i företagets verksamhet, produkter och tjänster.

     

    Hur samverkar ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser med andra styrningsstandarder inom ESRS?
    1. ESRS E1 Klimatförändringar:
      • ESRS E1 täcker akuta och kroniska fysiska risker som påverkar vatten- och havsrelaterade faror eller förvärras av klimatförändringarna, såsom stigande havsnivåer, förändringar i nederbördsmönster, havsförsurning och översvämningar. Denna standard kompletterar ESRS E3 genom att hantera de klimatrelaterade aspekterna som påverkar vattenresurser och marina resurser.
    2. ESRS E2 Föroreningar:
      • ESRS E2 behandlar utsläpp till vatten, inklusive utsläpp till haven och användning och generering av mikroplaster. Detta kompletterar ESRS E3 genom att specifikt fokusera på föroreningar som påverkar vattenkvaliteten och marina miljöer.
    3. ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem:
      • ESRS E4 fokuserar på bevarande och hållbar användning av akvatiska sötvattenekosystem samt oceaner och hav. Detta samverkar med ESRS E3 genom att belysa den biologiska mångfalden och ekosystemens hälsa i vattenmiljöer.
    4. ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi:
      • ESRS E5 behandlar avfallshantering, inklusive plast och återvinning av avloppsvatten. Denna standard kompletterar ESRS E3 genom att främja en hållbar resursanvändning och minskning av avfall som kan påverka vattenresurser och marina resurser.
    5. ESRS S3 Berörda samhällen:
      • ESRS S3 täcker väsentliga negativa konsekvenser för samhällen som påverkas av företagets användning och påverkan på vattenresurser och marina resurser. Detta säkerställer att sociala aspekter integreras i rapporteringen om vatten- och marina resurser.
    6. ESRS 1 Allmänna krav och ESRS 2 Allmänna upplysningar:
      • ESRS E3 bör jämföras och redovisas tillsammans med de generella krav och upplysningar som anges i ESRS 1 och ESRS 2, särskilt kapitel 4 som handlar om hantering av konsekvenser, risker och möjligheter. Detta säkerställer en enhetlig och övergripande rapporteringsstruktur.
    Vilka är upplysningskraven enligt ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser sammanfattade?

    Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter (relaterat till ESRS 2 IRO-1)

    • Beskrivning av arbetsgången: Företaget ska beskriva hur de identifierar och bedömer väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser. Detta inkluderar:
      • Metoder och verktyg som används för att screena verksamhetsställen och affärsverksamhet.
      • Samråd med berörda samhällen.
    1. Policyer för vattenresurser och marina resurser (E3-1)
    • Strategier: Företaget ska beskriva sina strategier för att hantera väsentlig påverkan samt risker och möjligheter i förhållande till vattenresurser och marina resurser.
    • Innehåll i policyer: Policyer bör omfatta vattenförvaltning, design av produkter och tjänster för vattenbevarande, och åtaganden att minska vattenförbrukning i vattenriskområden.
    • Täckning av vattenstressområden: Om en anläggning ligger i ett område med hög vattenstress och saknar policy, ska detta anges och förklaras.
    1. Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser (E3-2)
    • Beskrivning av åtgärder och resurser: Företaget ska redovisa åtgärder och resurser avsedda för vattenresurser och marina resurser. Detta inkluderar åtgärder för undvikande, minskning, återvinning, och återställande.
    • Specifika områden: Redogörelse för åtgärder i vattenriskområden och områden med hög vattenstress.
    1. Mål för vattenresurser och marina resurser (E3-3)
    • Målsättning: Företaget ska upplysa om mål relaterade till vattenresurser och marina resurser och hur dessa stödjer företagets policyer.
    • Specifika kopplingar: Mål ska adressera hantering av påverkan och risker i vattenriskområden, ansvarsfull förvaltning av marina resurser, och minskad vattenförbrukning.
    1. Vattenförbrukning (E3-4)
    • Vattenförbrukningsdata: Företaget ska rapportera sin totala vattenförbrukning, inklusive förbrukning i vattenriskområden, mängden återvunnet och återanvänt vatten, samt kontextuell information om dessa data.
    • Vattenintensitet: Företaget ska redovisa vattenintensiteten som vattenförbrukning per miljon EUR i nettointäkter.
    1. Förväntade finansiella effekter av väsentliga risker och möjligheter (E3-5)
    • Finansiella effekter: Företaget ska upplysa om förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser.
    • Detaljerad redogörelse: Detta inkluderar kvantifiering av förväntade effekter, beskrivning av relaterade konsekvenser och beroenden, samt kritiska antaganden och osäkerhetsnivåer i beräkningarna.
    1. Allmänna upplysningar (relaterat till ESRS 2)
    • Samverkan med ESRS 2: Kraven i ESRS E3 bör jämföras och redovisas tillsammans med de allmänna upplysningarna som krävs enligt ESRS 2, särskilt kapitel 4 som handlar om hantering av konsekvenser, risker och möjligheter.
    Vilka typer av åtgärder, mål och mått kan företag använda för ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser?

    Åtgärder

    Företag kan vidta flera typer av åtgärder för att hantera sina vattenresurser och marina resurser effektivt. Dessa åtgärder bör följa principerna definierade i ESRS 2 MDR-A och kan delas in i olika nivåer i begränsningshierarkin:

    • Undvikande
      • Implementering av teknologier och processer som minskar eller eliminerar användning av vattenresurser och marina resurser.
      • Användning av alternativa material eller processer som inte kräver vatten eller marina resurser.
    • Minskning
      • Effektivitetsåtgärder för att reducera vattenförbrukning i produktionen.
      • Optimering av processer för att minska vattenavfall och spill.
    • Återvinning och återanvändning
      • Installation av system för att återvinna och återanvända vatten inom produktionscykeln.
      • Användning av gråvatten för icke-kritiska operationer.
    • Återställande och återskapande
      • Restaurering av skadade akvatiska ekosystem.
      • Projektering av initiativ för att återställa marina habitat och våtmarker.
    1. Mål

    Målen bör vara specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbestämda (SMART). Företag kan fastställa mål som:

    • Minskad vattenförbrukning
      • Att minska den totala vattenförbrukningen med en viss procent inom en specificerad tidsram.
      • Specifika mål för att minska vattenförbrukningen i områden med hög vattenstress.
    • Förbättring av vattenkvalitet
      • Att förbättra kvaliteten på utsläppt vatten genom att minska föroreningar till specifika nivåer.
      • Mål för att eliminera användning och utsläpp av mikroplaster.
    • Bevarande av marina resurser
      • Att minska användningen av marina råvaror (t.ex. djuphavsmineraler, fisk och skaldjur) genom substitution och effektiv användning.
      • Mål för att skydda och återställa specifika marina ekosystem.
    • Cirkulär ekonomi och återanvändning
      • Att öka andelen återvunnet och återanvänt vatten med en viss procentandel.
      • Mål för att minska avfall och förbättra hanteringen av avloppsvatten.
    1. Mått

    För att mäta framstegen mot dessa mål, kan företag använda följande mått:

    • Vattenförbrukning
      • Total vattenförbrukning i kubikmeter (m³).
      • Vattenförbrukning per produktionsenhet eller per miljon EUR i nettointäkter.
    • Vattenkvalitet
      • Nivåer av föroreningar i utsläppt vatten, såsom kemikalier, mikroplaster och andra föroreningar.
      • Andelen vatten som återvinns och återanvänds.
    • Vattenriskområden
      • Vattenförbrukning i områden med hög vattenstress (m³).
      • Antal och procent av anläggningar belägna i vattenriskområden som följer specifika policyer.
    • Återvinning och återanvändning
      • Mängd återvunnet och återanvänt vatten i kubikmeter (m³).
      • Andel av total vattenanvändning som kommer från återvunna källor.
    • Finansiella effekter
      • Förväntade och faktiska finansiella effekter av risker och möjligheter kopplade till vattenresurser och marina resurser.
      • Investeringar i vattenhanteringssystem och relaterade kostnadsbesparingar.
    Ge exempel på åtgärder, mål och mått som företag kan använda för ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser?

    Åtgärder

    Företag kan genomföra en rad åtgärder för att hantera vattenresurser och marina resurser. Här är några exempel:

    1. Undvikande
      • Implementering av slutna vattensystem för att minimera behovet av färskt vatten.
      • Byggande av regnvattenuppsamlingssystem för att använda regnvatten i produktionen.
    2. Minskning
      • Installation av vattenbesparande teknik, såsom lågflödesventiler och effektivare kylsystem.
      • Optimering av produktionsprocesser för att minska vattenanvändning och förbättra vatteneffektiviteten.
    3. Återvinning och återanvändning
      • Återanvändning av processvatten inom fabriken.
      • Investering i avancerade vattenreningssystem för att återvinna och återanvända avloppsvatten.
    4. Återställande och återskapande
      • Deltagande i lokala och regionala projekt för restaurering av våtmarker och flodsystem.
      • Plantering av mangroveskogar för att förbättra marina ekosystem och skydda kustområden.

    Mål

    Målen bör vara tydliga och mätbara för att effektivt hantera vattenresurser och marina resurser. Exempel på mål är:

    1. Minskad vattenförbrukning
      • Att minska den totala vattenförbrukningen med 20% inom de kommande fem åren.
      • Specifika mål att reducera vattenanvändningen i områden med hög vattenstress med 30% inom tre år.
    2. Förbättring av vattenkvalitet
      • Att eliminera utsläpp av mikroplaster till vattendrag inom två år.
      • Att minska kemiska föroreningar i avloppsvatten till under 5 ppm (parts per million) inom ett år.
    3. Bevarande av marina resurser
      • Att minska användningen av marina råvaror, såsom fisk och skaldjur, med 15% inom de kommande tre åren.
      • Mål för att skydda och återställa 50 hektar av marina habitat inom fem år.
    4. Cirkulär ekonomi och återanvändning
      • Att öka andelen återvunnet vatten som används i produktionen till 25% inom tre år.
      • Mål att minska plastavfall genom att använda återvunna material i förpackningar.

    Mått

    För att mäta framstegen mot de uppsatta målen kan företag använda följande mått:

    1. Vattenförbrukning
      • Total vattenförbrukning i kubikmeter (m³) per år.
      • Vattenförbrukning i kubikmeter (m³) per producerad enhet eller per miljon EUR i nettointäkter.
    2. Vattenkvalitet
      • Nivåer av specifika föroreningar (t.ex. kemikalier, mikroplaster) i avloppsvatten.
      • Andelen vatten som återvinns och återanvänds i produktionen.
    3. Vattenriskområden
      • Mängd vatten som används i områden med hög vattenstress (m³).
      • Antal och procent av anläggningar i vattenriskområden som följer specificerade policyer.
    4. Återvinning och återanvändning
      • Volym återvunnet och återanvänt vatten i kubikmeter (m³).
      • Andel av total vattenanvändning som kommer från återvunna källor.
    5. Finansiella effekter
      • Förväntade och faktiska finansiella effekter av risker och möjligheter kopplade till vattenresurser och marina resurser i monetära termer.
      • Kostnadsbesparingar från implementerade vattenbesparande åtgärder.
    Hur stämmer ESRS E3 överens med globala mål för vattenförvaltning och bevarande av marina miljöer?

    ESRS E3 Vattenresurser och Marina Resurser stämmer väl överens med globala mål för vattenförvaltning och bevarande av marina miljöer, särskilt de som anges i FN:s Globala mål för hållbar utveckling (SDG), främst SDG 6 (Rent vatten och sanitet) och SDG 14 (Hav och marina resurser). Nedan följer en detaljerad genomgång av hur ESRS E3:s upplysningskrav och principer överensstämmer med dessa globala mål.

    SDG 6: Rent vatten och sanitet

    Mål 6.1: Tillgång till säkert och överkomligt dricksvatten för alla.

    • ESRS E3 Åtgärder: Företag uppmanas att genomföra vattenhanteringsåtgärder som minskar vattenförbrukningen och förbättrar vattenkvaliteten genom effektiv vattenrening och återanvändning. Exempel på detta är installation av avancerade vattenreningssystem och regnvattenuppsamlingssystem.

    Mål 6.3: Förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material.

    • ESRS E3 Mål: Företag ska sätta mål för att minska utsläpp av föroreningar till vatten och implementera åtgärder för att hantera och minska vattenföroreningar. Detta kan inkludera att eliminera mikroplastutsläpp och reducera kemiska föroreningar i avloppsvatten.

    Mål 6.4: Öka vattnets användningseffektivitet i alla sektorer och säkerställa hållbart vattenuttag.

    • ESRS E3 Mått: Företag ska mäta total vattenförbrukning, vattenintensitet (m³ per miljon EUR i nettointäkter) och återvinningsgrad av vatten. Effektivisering av vattenanvändning och minskad vattenförbrukning är centrala mål.

    Mål 6.6: Skydda och återställa vattenrelaterade ekosystem.

    • ESRS E3 Åtgärder: Företag kan delta i återställningsprojekt för våtmarker och flodsystem samt plantera mangroveskogar för att skydda och återställa marina ekosystem. Åtgärder som att återställa akvatiska ekosystem är också framträdande.

    SDG 14: Hav och marina resurser

    Mål 14.1: Förebygga och betydligt minska alla typer av havsföroreningar, särskilt från landbaserade aktiviteter.

    • ESRS E3 Mål: Företag ska ha policyer och åtgärder för att minska föroreningar till havet, såsom minskning av plast- och mikroplastutsläpp, samt att införa hållbara metoder för avfallshantering.

    Mål 14.2: Hållbart förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem.

    • ESRS E3 Åtgärder: Företag ska implementera åtgärder för hållbara hav och bevara marina resurser. Detta kan innefatta åtgärder för att skydda marina habitat och återställa skadade ekosystem.

    Mål 14.4: Effektivt reglera skördning och slut på överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.

    • ESRS E3 Mål: Företag ska sätta mål för ansvarsfull användning av marina resurser, inklusive minskad användning av marina råvaror som fisk och skaldjur, och följa hållbara inköpsrutiner.

    Sammanfattning

    ESRS E3 standardens krav på policyer, åtgärder och mått för vattenresurser och marina resurser är i linje med globala mål för hållbar vattenförvaltning och bevarande av marina miljöer. Genom att sätta mål, implementera åtgärder och rapportera mått, bidrar företag till att uppnå FN:s hållbarhetsmål och främjar en mer hållbar hantering av vattenresurser och marina ekosystem.

    Företagen uppmuntras att integrera globala mål i sina strategier och verksamheter för att säkerställa att deras påverkan på vatten och marina resurser är hållbar och positiv, vilket gynnar både miljön och samhällena där de verkar.

    Vilka metoder rekommenderas för att bedöma påverkan på vattenresurser och marina resurser?

    Granskning av Verksamhetsställen och Affärsverksamhet

    • Screening av Verksamhetsställen: Företaget bör genomföra en noggrann granskning av sina verksamhetsställen och affärsverksamheter för att identifiera faktiska och potentiella effekter på vattenresurser och marina resurser.
      • Metoder och Verktyg: Användning av specifika metoder, antaganden och verktyg för att utföra denna screening är viktigt. Det kan inkludera geografiska informationssystem (GIS), vattenriskkartor och databaser över vattenresurser.
    1. Samråd med Berörda Samhällen
    • Intressentengagemang: Företaget bör genomföra samråd med berörda samhällen för att få en bättre förståelse av de lokala vattenrelaterade frågorna och potentiella effekter.
      • Metodik för Samråd: Användning av standardiserade samrådsmetoder, såsom workshops, enkäter och intervjuer med lokala intressenter och samhällsrepresentanter.
    1. Policyer och Strategier för Vattenförvaltning och Marina Resurser
    • Utveckling och Implementering av Policyer: Företaget bör beskriva sina strategier och policyer för att hantera påverkan på vattenresurser och marina resurser.
      • Täckta Områden: Policyer bör täcka användning och anskaffning av vattenresurser, vattenrening, förebyggande av vattenföroreningar, och utformning av produkter och tjänster för att bevara vatten och marina resurser.
    1. Identifiering och Hantering av Områden med Vattenrisk
    • Vattenriskanalyser: Företaget bör identifiera och bedöma områden med hög vattenstress och vattenrisk.
      • Verktyg för Riskbedömning: Användning av verktyg som Aqueduct Water Risk Atlas eller WWF’s Water Risk Filter för att identifiera och kvantifiera vattenrisker.
    1. Åtgärder för Vattenresurser och Marina Resurser
    • Effektivitetsåtgärder: Implementering av åtgärder för att undvika, minska, återvinna och återanvända vatten.
      • Konkreta Åtgärder: Exempel inkluderar installation av vattensnåla teknologier, återanvändning av processvatten, och återställning av akvatiska ekosystem.
    1. Mål för Vattenresurser och Marina Resurser
    • Fastställande av Mål: Företaget bör sätta upp tydliga och mätbara mål för vattenresurser och marina resurser.
      • Målområden: Mål kan innefatta minskning av vattenförbrukning, förbättring av vattenkvalitet, och ansvarsfull hantering av marina resurser.
      • Utvärdering och Uppföljning: Regelbunden utvärdering och uppföljning av framsteg mot uppsatta mål.
    1. Mätning av Vattenförbrukning och Utsläpp
    • Mätning och Rapportering: Företaget ska mäta och rapportera sin vattenförbrukning, vattenintensitet, och vattenutsläpp.
      • Standarder och Protokoll: Användning av standarder som Global Reporting Initiative (GRI) och Water Footprint Network för att säkerställa konsistens och jämförbarhet i rapporteringen.
      • Vattenkvalitetsdata: Inkludering av uppgifter om vattenkvalitet och kvantitet, metoder för datainsamling, samt eventuella antaganden och modeller som använts.
    1. Förväntade Finansiella Effekter
    • Finansiella Analyser: Bedömning av förväntade finansiella effekter av vattenrelaterade risker och möjligheter.
      • Kvantitativa och Kvalitativa Analyser: Företaget bör kvantifiera de finansiella effekterna i monetära termer, när möjligt, och ge kvalitativ information vid behov.
      • Osäkerhetsbedömningar: Angivelse av kritiska antaganden och källor för att kvantifiera de förväntade finansiella effekterna, inklusive osäkerhetsnivån i dessa antaganden.
    Vilka utmaningar kan företag ställas inför när det gäller att följa ESRS E3?

    Identifiering och Bedömning av Väsentlig Inverkan

    • Komplexitet i Identifiering: Att identifiera alla relevanta effekter på vattenresurser och marina resurser kan vara komplext, särskilt i omfattande och diversifierade verksamheter.
    • Risk- och Möjlighetsbedömning: Att bedöma risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser kräver tillgång till detaljerade och tillförlitliga data, vilket kan vara svårt att samla in och analysera.
    1. Insamling och Hantering av Data
    • Datainsamling: Företag kan ha svårigheter att samla in omfattande data om vattenförbrukning, vattenutsläpp och vattenkvalitet över hela värdekedjan.
    • Kvalitet och Tillförlitlighet: Säkerställande av att de insamlade uppgifterna är tillförlitliga, exakta och uppdaterade kan vara en utmaning, särskilt i områden med begränsade resurser eller teknisk kapacitet.
    1. Implementering av Policyer och Strategier
    • Utveckling av Policyer: Att utveckla och implementera omfattande policyer för vattenförvaltning och bevarande av marina resurser kräver tid, expertis och finansiella resurser.
    • Efterlevnad: Att säkerställa att alla delar av organisationen följer de fastställda policyerna och strategierna kan vara svårt, särskilt i globala företag med verksamhet i olika regioner.
    1. Engagemang och Samråd med Intressenter
    • Samråd med Berörda Samhällen: Att genomföra effektiva samråd med lokala samhällen och andra intressenter kan vara tidskrävande och kräver kulturell känslighet och god kommunikationsförmåga.
    • Intressentförväntningar: Hantering av olika intressenters förväntningar och krav kan vara utmanande, särskilt när det finns motstridiga intressen.
    1. Mål och Mätning
    • Fastställande av Mål: Att sätta upp realistiska och mätbara mål för vattenförbrukning och bevarande av marina resurser kan vara svårt, särskilt när det gäller att balansera ekonomiska och miljömässiga mål.
    • Mätning och Rapportering: Att regelbundet mäta och rapportera framsteg mot målen kan vara resurskrävande och kräver robusta system och processer för datainsamling och analys.
    1. Hantering av Områden med Vattenrisk
    • Identifiering av Vattenriskområden: Att identifiera och kartlägga områden med hög vattenstress och vattenrisk kräver detaljerad geografisk och hydrologisk data.
    • Åtgärdsplaner: Att utveckla och implementera effektiva åtgärdsplaner för att minska riskerna i dessa områden kan vara utmanande, särskilt när det gäller att balansera kortsiktiga och långsiktiga behov.
    1. Finansiella Effekter och Osäkerheter
    • Kvantifiering av Finansiella Effekter: Att kvantifiera de förväntade finansiella effekterna av vattenrelaterade risker och möjligheter kan vara svårt på grund av osäkerheter och variabilitet i data.
    • Kommunikation till Investerare: Att kommunicera dessa finansiella effekter på ett tydligt och begripligt sätt till investerare och andra intressenter kräver noggrannhet och transparens.
    1. Integrering i Befintliga Affärsprocesser
    • Processanpassning: Att integrera kraven i ESRS E3 i befintliga affärsprocesser och styrningsstrukturer kan kräva omfattande förändringar och anpassningar.
    • Kulturell Förändring: Att skapa en kultur inom företaget som värdesätter och prioriterar hållbar vattenförvaltning och bevarande av marina resurser kan vara en långsiktig utmaning.
    Hur ska företag rapportera om vattenförbrukning och avfallshantering enligt ESRS E3?

    Vattenförbrukning

    Företag ska lämna upplysningar om sitt vattenförbrukningsresultat kopplat till sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. Här är detaljerna:

    1. Total Vattenförbrukning:
      • Mängd: Ange total vattenförbrukning i kubikmeter (m³) för hela verksamheten.
      • Geografisk Specificitet: Total vattenförbrukning i m³ i områden med vattenrisk, till exempel områden med hög vattenstress.
    2. Återvinning och Återanvändning av Vatten:
      • Mängd: Total mängd vatten som återvinns och återanvänds i m³.
    3. Vattenlagring:
      • Mängd: Total mängd vatten som lagras och förändringar i lagringen i m³.
    4. Kontextuell Information:
      • Kvalitet och Kvantitet: Information om kvaliteten på och kvantiteten av vatten i de vattenområden som påverkas.
      • Metoder: Beskrivning av hur data har sammanställts, inklusive standarder, metoder och antaganden som använts, samt om informationen är beräknad, uppskattad, modellerad eller hämtad från direkta mätningar.
    5. Vattenintensitet:
      • Intensitet: Total vattenförbrukning i den egna verksamheten i m³ per miljoner EUR i nettointäkter.

    Avfallshantering

    Avfallshantering ingår under de allmänna upplysningarna för resursanvändning och cirkulär ekonomi inom ESRS E3. Företag ska rapportera om följande:

    1. Avfallsflöden:
      • Mängd och Typ: Totala mängder avfall som genereras, specificerat efter typ av avfall (t.ex. plast, farligt avfall, icke-farligt avfall).
    2. Återvinning och Återanvändning:
      • Mängd: Mängd avfall som återvinns eller återanvänds, specificerat efter typ.
    3. Behandling och Bortskaffande:
      • Metoder: Beskrivning av de metoder som används för avfallshantering, inklusive återvinning, förbränning, deponering, etc.
      • Mängd: Mängder av avfall som hanteras genom varje metod.
    4. Kontextuell Information:
      • Metoder och Standarder: Information om metoder och standarder som använts för att samla in och rapportera avfallsdata.
      • Reglering och Efterlevnad: Beskrivning av hur företaget följer lagstadgade krav och standarder för avfallshantering.

    Uppföljning av Policyer och Mål

    Företag ska också rapportera om de åtgärder och resurser de har använt för att uppnå sina mål och policyer kopplade till vattenförbrukning och avfallshantering:

    1. Åtgärder och Resurser:
      • Beskrivning: Beskriv nyckelåtgärder som vidtas och planeras för att hantera vattenresurser och marina resurser.
      • Hierarki för Begränsning: Specificera om åtgärderna avser att undvika, minska, återvinna/återanvända eller återställa vattenresurser.
    2. Mål:
      • Målsättning: Ange de specifika målen som företaget har satt för att hantera vattenförbrukning och avfallshantering.
      • Uppföljning: Beskriv hur dessa mål följs upp och hur framstegen mäts.
    3. Finansiella Effekter:
      • Effekter av Risker och Möjligheter: Rapportera förväntade finansiella effekter av väsentliga risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser.
      • Kvantifiering: Kvantifiera dessa effekter i monetära termer eller ge kvalitativ information om kvantifiering inte är möjligt.

     

    Hur hanterar ESRS E3 risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser?

    Identifiering och Bedömning av Risker och Möjligheter

    1. Beskrivning av arbetsgången:
      • Företaget ska beskriva hur de identifierar och bedömer väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser. Detta inkluderar granskning av verksamhetsställen och affärsverksamhet för att identifiera faktiska och potentiella effekter, risker och möjligheter både i den egna verksamheten och i värdekedjan.
    2. Samråd med berörda samhällen:
      • Företaget ska också uppge om och hur de har genomfört samråd, särskilt med berörda samhällen, för att få en fullständig bild av risker och möjligheter.

    Hantering av Risker och Möjligheter

    1. Policyer för vattenresurser och marina resurser:
      • Företaget ska beskriva sina policyer för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till vattenresurser och marina resurser. Detta inkluderar frågor som vattenförvaltning, produktdesign för vattenbesparing, och åtaganden för att minska vattenförbrukning i områden med vattenrisk.
    2. Åtgärder och resurser:
      • Företaget ska lämna upplysningar om de åtgärder och resurser som anslås för att hantera dessa risker och möjligheter. Detta kan innefatta undvikande av användning, minskning av användning, återvinning och återanvändning av vatten samt återställande och återskapande av akvatiska ekosystem.

    Mål och Resultat

    1. Mål för vattenresurser och marina resurser:
      • Företaget ska upplysa om sina mål relaterade till vattenresurser och marina resurser. Detta inkluderar mål för att hantera väsentlig påverkan, risker och möjligheter, förbättring av vattenkvalitet, ansvarsfull hantering av marina resurser, och minskad vattenförbrukning.
    2. Vattenförbrukning:
      • Företaget ska rapportera om sin vattenförbrukning, inklusive total vattenförbrukning, vattenförbrukning i områden med vattenrisk, mängden återvunnet och återanvänt vatten, samt vattenlagring. De ska också ge information om vattenintensitet och eventuella framsteg som gjorts mot de uppsatta målen.

    Finansiella Effekter

    1. Förväntade finansiella effekter:
      • Företaget ska rapportera om de förväntade finansiella effekterna av väsentliga risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser. Detta innefattar en kvantifiering av dessa effekter i monetära termer och en beskrivning av de effekter som beräknats, de antaganden som gjorts, och när effekterna förväntas uppkomma.

    Sammanfattning

    ESRS E3 hanterar risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser genom att kräva detaljerade upplysningar om:

    • Hur företaget identifierar och bedömer dessa risker och möjligheter.
    • De policyer och åtgärder som företaget vidtar för att hantera dem.
    • Målen som företaget har satt upp och de framsteg som görs.
    • De finansiella effekterna av dessa risker och möjligheter.

     

    ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem

    Svar på vanligt förekommande frågor om ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem.

    ESRS E4 Biodiversity and ecosystems
    Vad är ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem och dess syfte?
    1. Påverkan på biologisk mångfald och ekosystem:
      • Hur företaget påverkar biologisk mångfald och ekosystem både positivt och negativt, inklusive bidrag till förlust och försämring av dessa.
    2. Åtgärder och deras resultat:
      • Vilka åtgärder företaget vidtagit för att förhindra eller mildra negativa effekter, samt skydda och återställa biologisk mångfald och ekosystem. Det innefattar också resultatet av dessa åtgärder och hanteringen av risker och möjligheter.
    3. Strategi och affärsmodell:
      • Företagets planer och kapacitet att anpassa sin strategi och affärsmodell i enlighet med:
        • Respekt för planetens gränser, särskilt biosfärens integritet och förändrad markanvändning.
        • Visionen inom den globala Kunming-Montreal-ramen för biologisk mångfald och dess mål.
        • EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030.
        • Fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet.
        • Ramdirektivet om en marin strategi.
    4. Risker, beroenden och möjligheter:
      • Arten, typen och omfattningen av företagets väsentliga risker, beroenden och möjligheter kopplade till biologisk mångfald och ekosystem. Det inkluderar hur stora dessa risker och möjligheter är samt hur företaget hanterar dem.
    5. Finansiella effekter:
      • Vilka finansiella effekter de väsentliga riskerna och möjligheterna kan ha på företaget på kort, medellång och lång sikt. Detta gäller företagets konsekvenser för, och beroende av, biologisk mångfald och ekosystem.

    Habitat och Ekosystem

    Standarden omfattar företagets förhållande till habitat på land, i sötvatten och hav, samt relaterade ekosystem och växt- och djurarter. Det inkluderar också mångfald inom arter, mellan arter och inom ekosystem, och hur dessa arter och ekosystem samverkar med urfolk och andra berörda samhällen.

    Definition av Biologisk Mångfald

    Biologisk mångfald definieras som variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive terrestra, limniska (sötvatten), marina och andra akvatiska ekosystem samt de ekologiska komplex de ingår i.

    Sammanfattande syfte

    ESRS E4 syftar till att ge en omfattande och detaljerad bild av hur företag påverkar och hanterar biologisk mångfald och ekosystem, samt de åtgärder de vidtar för att förbättra och bevara dessa, inklusive de finansiella och strategiska implikationerna av deras aktiviteter.

     

    Hur samverkar ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystemmed andra styrningsstandarder inom ESRS?

    Översikt över samverkan

    ESRS E4, som fokuserar på biologisk mångfald och ekosystem, är tätt kopplad till andra miljöfrågor som behandlas i olika ESRS-standarder. Denna samverkan är nödvändig för att ge en heltäckande bild av företagens påverkan på miljön och för att säkerställa att alla relevanta aspekter tas i beaktande.

    Specifik samverkan med andra ESRS-standarder

    1. ESRS E1 Klimatförändringar:
      • Klimatförändringar är en av de främsta orsakerna till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem, men behandlas specifikt inom ESRS E1. Samverkan innebär att förstå hur utsläpp av växthusgaser och energianvändning påverkar biologisk mångfald.
    2. ESRS E2 Förorening:
      • Föroreningar av luft, vatten och mark är en annan direkt orsak till förändringar i biologisk mångfald. ESRS E4 tar hänsyn till dessa föroreningar i samverkan med ESRS E2, vilket omfattar luft-, vatten- och markföroreningar.
    3. ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser:
      • Vattenresurser och marina resurser, inklusive vattenförbrukning och havsanvändning, påverkar också biologisk mångfald. ESRS E4 och E3 samverkar för att ge en fullständig bild av vattenrelaterade påverkan på ekosystem och arter.
    4. ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi:
      • ESRS E5 fokuserar på att ställa om från utvinning av icke-förnybara resurser och implementera cirkulära ekonomimodeller. Denna standard samverkar med ESRS E4 genom att främja arbetssätt som minskar avfall och föroreningar, vilket gynnar biologisk mångfald och ekosystem.
    5. ESRS S3 Berörda samhällen och ESRS S4:
      • Företagets påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har också sociala konsekvenser. ESRS E4 bör jämföras med ESRS S3 och S4 för att förstå hur förändringar i biologisk mångfald påverkar berörda samhällen.
    6. ESRS 1 Allmänna krav och ESRS 2 Allmänna upplysningar:
      • ESRS E4 kompletteras av de allmänna krav och upplysningskrav som specificeras i ESRS 1 och ESRS 2. Specifika krav, såsom E4-1 omställningsplan och strategier för att beakta biologisk mångfald i affärsmodellen, integreras med dessa allmänna upplysningar för att säkerställa en övergripande och samstämmig rapportering.

    Betydelse av samverkan

    Samverkan mellan ESRS E4 och andra ESRS-standarder säkerställer att företag ger en fullständig och integrerad redovisning av sin påverkan på miljön. Detta holistiska tillvägagångssätt hjälper företag att bättre hantera sina miljörisker och möjligheter, samtidigt som det bidrar till global hållbarhet och bevarandet av biologisk mångfald.

     

    Vilka är upplysningskraven under ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem sammanfattningsvis?

    Allmänna upplysningar

    Upplysningskraven i ESRS E4 bör läsas tillsammans med ESRS 2, som täcker styrning, strategi och hantering av konsekvenser, risker och möjligheter. Specifikt fokuserar ESRS E4 på hur företag påverkar biologisk mångfald och ekosystem samt hur de hanterar dessa påverkan.

    Strategi

    Upplysningskrav E4-1: Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell

    • Företaget ska redovisa hur biologisk mångfald och ekosystem påverkar dess strategi och affärsmodell.
    • Beskrivningen ska inkludera resiliensen i strategin, huvudantaganden, tidshorisonter och intressentkonsultationer.
    • Företaget kan hänvisa till upplysningar lämnade under ESRS 2 SBM-3.

    Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

    Upplysningskrav SBM-3

    • Företaget ska lista verksamhetsställen med negativa konsekvenser för känslig biologisk mångfald och deras ekologiska status.
    • Information om markförstöring, ökenspridning, verksamhet som påverkar hotade arter och andra relevanta konsekvenser.

    Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

    Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1

    • Beskrivning av metoder för att bedöma konsekvenser, risker, beroenden och möjligheter.
    • Identifiering och bedömning av faktiska och potentiella effekter på biologisk mångfald och ekosystem samt beroenden av dessa.
    • Scenarioanalys för att bedöma risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt.
    • Konsultation med berörda samhällen om påverkan på gemensamma biologiska resurser och ekosystem.

    Upplysningskrav E4-2: Policyer för biologisk mångfald och ekosystem

    • Redovisning av policyer för att hantera väsentliga konsekvenser, risker, beroenden och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem.
    • Beskrivning av hur policyer förhåller sig till de väsentliga konsekvenser och beroenden företaget har identifierat.

    Åtgärder och resurser

    Upplysningskrav E4-3: Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem

    • Redovisning av åtgärder och resurser som företaget avsätter för att hantera biologisk mångfald och ekosystem.
    • Beskrivning av tillämpning av begränsningshierarkin (undvikande, minimering, återställande/ersättning och kompensation).
    • Inkludering av kompensering för biologisk mångfald, ekonomiska konsekvenser av kompensering och användning av ursprunglig och traditionell kunskap i åtgärder.

    Mått och mål

    Upplysningskrav E4-4: Mål för biologisk mångfald och ekosystem

    • Företaget ska redovisa mål för biologisk mångfald och ekosystem.
    • Beskrivning av ekologiska trösklar, målsättningar i relation till globala och nationella mål och hur målen förhåller sig till företagets konsekvenser och beroenden.

    Upplysningskrav E4-5: Mått på konsekvenser relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem

    • Redovisning av mått på företagets väsentliga konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem.
    • Omfattar antal och storlek på anläggningar i eller nära områden med känslig biologisk mångfald, förändringar i markanvändning och påverkan på ekosystem.

    Finansiella effekter

    Upplysningskrav E4-6: Förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem

    • Företaget ska upplysa om de förväntade finansiella effekterna av väsentliga risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem.
    • Beskrivning av kvantifierade förväntade finansiella effekter, kritiska antaganden och när effekterna förväntas uppkomma.

     

    Ge exempel på åtgärder, mål och mått som företag kan använda för ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem?
    1. Implementera och redovisa biologiska mångfaldspolicyer:
      • Utveckla och implementera policyer för skydd av biologisk mångfald i och omkring operativa anläggningar.
      • Införa hållbara mark-/jordbruksmetoder, hållbara metoder för havsförvaltning och policyer mot avskogning.
    2. Begränsningsåtgärder:
      • Undvikande: Undvik projekt och verksamheter som har negativa effekter på känsliga områden.
      • Minimering: Implementera teknologier och processer som minskar påverkan på biologisk mångfald.
      • Återställande: Återställ skadade ekosystem genom att plantera träd, återställa våtmarker etc.
      • Kompensation: Genomför kompensationsprojekt där skador på biologisk mångfald inte kan undvikas eller minimeras.
    3. Naturbaserade lösningar och traditionell kunskap:
      • Använd naturbaserade lösningar i åtgärdsplaner.
      • Integrera traditionell och ursprunglig kunskap i strategier för biologisk mångfald.

    Mål

    1. Mål för skydd av biologisk mångfald:
      • Sätta mål för att minska negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem, t.ex. att reducera förlusten av habitat med en viss procent inom en viss tidsram.
      • Sätta mål för att öka den biologiska mångfalden på företagets mark, t.ex. genom att öka antalet inhemska arter.
    2. Anpassning till globala och lokala ramverk:
      • Använda mål som överensstämmer med den globala Kunming-Montreal-ramen för biologisk mångfald och EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030.
    3. Ekologiska trösklar och tilldelningar:
      • Definiera ekologiska trösklar och säkerställa att verksamheten inte överskrider dessa.
      • Specificera geografiska omfattningar för målen, inklusive specifika områden med hög biologisk mångfald.

    Mått

    1. Mått på konsekvenser och beroenden:
      • Antal och storlek på anläggningar i känsliga områden: Redovisa hur många och hur stora (i hektar) anläggningar som finns i eller nära områden med känslig biologisk mångfald.
      • Förändringar i marktäcke: Mäta marktäckets förändring över tid på grund av verksamheten.
    2. Mått på arters tillstånd och ekosystemens omfattning:
      • Populationsstorlek och utbredning: Redovisa förändringar i populationsstorlek och utbredning av arter inom företagets verksamhetsområden.
      • Ekosystemens omfattning: Mäta omfattningen av olika ekosystemtyper, t.ex. skogstäcke eller våtmarksområden.
      • Artrikedom och artförekomst: Använda vetenskapligt erkända indikatorer för att mäta artrikedom och artförekomst inom ekosystem.
    3. Finansiella effekter:
      • Kvantifiera de förväntade finansiella effekterna av risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem i monetära termer.
      • Beskrivning av de kritiska antaganden som används för att kvantifiera de förväntade finansiella effekterna.

     

    Vilka typer av åtgärder, mål och mått kan företag använda för ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem?

     

    Åtgärder

    1. Policyer för biologisk mångfald och ekosystem:
      • Implementera och redovisa policyer som syftar till att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem.
      • Specifika policyer för skydd av biologisk mångfald i operativa anläggningar belägna i eller nära områden med känslig biologisk mångfald.
      • Hållbara mark-/jordbruksmetoder, hållbara metoder för havsförvaltning och policyer för att motverka avskogning.
    2. Begränsningsåtgärder:
      • Implementera begränsningshierarkin i åtgärdsplanerna:
        • Undvikande av negativa konsekvenser.
        • Minimering av påverkan.
        • Återställande/ersättning av skadade ekosystem.
        • Kompensation för skador på biologisk mångfald.
    3. Kompensering för biologisk mångfald:
      • Specificera syftet med kompenseringen, använda nyckeltal, ekonomiska konsekvenser och kvaliteten på kompenseringen.
      • Inkludera naturbaserade lösningar och traditionell kunskap i åtgärdsplanerna.

    Mål

    1. Ekologiska trösklar och målsättningar:
      • Fastställ mål som beaktar ekologiska trösklar och enhetsspecifika tilldelningar.
      • Justera målen till den globala Kunming-Montreal-ramen för biologisk mångfald, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 och andra nationella policyer och lagstiftningar.
    2. Specifika mål för hantering av konsekvenser och beroenden:
      • Mål för att minska negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.
      • Mål för att hantera fysiska risker och omställningsrisker.
    3. Geografisk omfattning av målen:
      • Specificera målens geografiska omfattning, inklusive globala, nationella och lokala nivåer.

    Mått

    1. Mått på konsekvenser:
      • Redovisa mått på de väsentliga konsekvenserna för biologisk mångfald och ekosystem:
        • Antal och storlek på anläggningar i eller nära områden med känslig biologisk mångfald.
        • Förändringar i marktäcke, ekosystemförvaltning och landskapets geografiska sammansättning.
        • Populationsstorlek, utbredning och hotstatus för arter.
    2. Mått på biologisk mångfald och ekosystemtillstånd:
      • Mäta ekosystemets omfattning och tillstånd:
        • Utbredning av habitat och ekosystem utan att beakta tillståndet.
        • Strukturella och funktionella mått på ekosystemens konnektivitet.
        • Vetenskapligt erkända indikatorer för artrikedom och artförekomst.
    3. Finansiella effekter:
      • Kvantifiera förväntade finansiella effekter av väsentliga risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem.
      • Beskrivning av kritiska antaganden och osäkerhetsnivån i dessa antaganden.

     

    Hur stämmer ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem överens med globala ramverk för biologisk mångfald?

    Anpassning till Globala Ramverk och Målsättningar

    1. Kunming-Montreal-ramen för biologisk mångfald:
      • ESRS E4 säkerställer att företagens strategier och affärsmodeller är förenliga med visionen och målen i Kunming-Montreal-ramen. Detta ramverk är avgörande för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald och återställa naturen.
    2. EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030:
      • ESRS E4 är utformat för att stödja och främja EU:s strategi för biologisk mångfald, som syftar till att skydda och återställa naturen i Europa, med särskilt fokus på att förbättra tillståndet för arter och livsmiljöer.
    3. Planetens gränser:
      • Standarden beaktar respekten för planetens gränser, särskilt biosfärens integritet och förändrad markanvändning, vilket är avgörande för att säkerställa att mänsklig verksamhet inte överskrider de ekologiska gränser som jorden klarar av.
    4. EU-direktiv och internationella avtal:
      • ESRS E4 överensstämmer med flera viktiga EU-direktiv:
        • Fågeldirektivet (2009/147/EG)
        • Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG)
        • Ramdirektivet om en marin strategi (2008/56/EG)
      • Dessa direktiv syftar till att skydda arter och livsmiljöer, upprätthålla en god ekologisk status i marina miljöer och främja hållbar användning av naturresurser.

    Integrerade Policyer och Åtgärder

    1. Policyer för biologisk mångfald och ekosystem:
      • Företag uppmanas att införa och redovisa policyer som är anpassade till globala och nationella mål för biologisk mångfald och ekosystem. Dessa policyer bör omfatta skydd och återställande av biologisk mångfald, hållbar markanvändning, och bevarande av marina ekosystem.
    2. Omställningsplaner:
      • ESRS E4 betonar vikten av att företag utvecklar omställningsplaner som stöder de globala målen för biologisk mångfald och ekosystem. Företag bör redovisa sina planer för att anpassa affärsmodeller och strategier för att bidra till de internationella målen för biologisk mångfald.

    Mått och Mål

    1. Ekologiska Trösklar:
      • Företag uppmuntras att definiera och respektera ekologiska trösklar i sina verksamheter, vilket innebär att de ska säkerställa att deras aktiviteter inte överskrider de ekologiska gränserna som fastställts av vetenskapen.
    2. Spårning av Effekter och Beroenden:
      • Företag ska mäta och rapportera sina väsentliga effekter på biologisk mångfald och ekosystem samt deras beroenden av ekosystemtjänster. Detta inkluderar mått som marktäckets förändring, förändringar i ekosystemens strukturella och funktionella konnektivitet, samt påverkan på hotade arter.
    3. Finansiella Effekter:
      • Rapportering om de förväntade finansiella effekterna av risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem är avgörande. Företag ska kvantifiera dessa effekter i monetära termer där det är möjligt och beskriva de kritiska antaganden som används.

    Sammanfattning

    ESRS E4 är utformat för att säkerställa att företagets strategier, policyer och åtgärder för biologisk mångfald och ekosystem är i linje med internationella mål och ramverk. Genom att integrera dessa globala målsättningar och krav i företagens rapporteringsstandarder kan ESRS E4 bidra till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald samt främja en hållbar användning av ekosystem och naturresurser.

     

    Vad ska företag rapportera om sina konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald?

    Upplysningskrav

    Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

    Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1:

    Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem

    1. Företaget ska beskriva de metoder som används för att bedöma väsentliga konsekvenser, risker, beroenden och möjligheter. Specifikt ska företaget uppge om och hur de har:
      • Identifierat och bedömt faktiska och potentiella effekter på biologisk mångfald och ekosystem på de egna platserna och i värdekedjan.
      • Identifierat och bedömt beroenden av biologisk mångfald och ekosystem och deras tjänster.
      • Identifierat och bedömt omställningsrisker och fysiska risker samt möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem.
      • Tagit hänsyn till systemrisker.
      • Konsulterat berörda samhällen vad gäller hållbarhetsbedömningen av gemensamma biologiska resurser och ekosystem.

    Policyer och strategier

    Upplysningskrav E4-2: Policyer för biologisk mångfald och ekosystem

    1. Beskrivning av antagna policyer
    • Företaget ska beskriva vilka policyer man har antagit för att hantera väsentliga konsekvenser, risker, beroenden och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem.
    • Företaget ska specificera om och hur policyerna förhåller sig till:
      • De väsentliga konsekvenser som företaget orsakar för biologisk mångfald och ekosystem.
      • Väsentliga beroenden, fysiska risker, omställningsrisker och motsvarande möjligheter.
      • Spårning av produkter, komponenter och råvaror som orsakar väsentliga konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem längs värdekedjan.
      • Hållbar förvaltning av ekosystem som företaget nyttjar.

    Åtgärder och resurser

    Upplysningskrav M4-3: Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem

    1. Beskrivning av vidtagna åtgärder och anslagna resurser
    • Företaget ska redovisa vilka åtgärder man vidtar och vilka resurser man avsätter för att utföra dessa åtgärder för biologisk mångfald och ekosystem.
    • Företaget ska beskriva hur det har tillämpat begränsningshierarkin med avseende på sina åtgärder (undvikande, minimering, återställande/ersättning samt kompensation).
    • Om företaget använder kompensering för biologisk mångfald ska de uppge detaljer om syftet, ekonomiska konsekvenser, beskrivning av kompenseringen och vilka normer som uppfylls.

    Mått och mål

    Upplysningskrav E4-4: Mål för biologisk mångfald och ekosystem

    1. Beskrivning av uppsatta mål
    • Företaget ska redovisa de mål som man har fastställt för biologisk mångfald och ekosystem.
    • Målen ska innehålla information om ekologiska trösklar och hur ansvaret för att de inte överskrids är fördelat inom företaget.
    • Målens geografiska omfattning och hur de förhåller sig till den globala Kunming-Montreal-ramen för biologisk mångfald och EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030.

    Upplysningskrav E4-5: Mått på konsekvenser relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem

    1. Redovisning av mått
    • Företaget ska redovisa mått på sina väsentliga konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem.
    • Företaget ska offentliggöra hur många och hur stora anläggningar som är belägna i eller nära områden med känslig biologisk mångfald.
    • Redovisa mått som mäter företagets direkta bidrag till förändringar i mark-, sötvatten- och havsanvändning samt introduktion av invasiva arter och påverkan på hotade arter och ekosystem.

    Finansiella effekter

    Upplysningskrav E4-6: Förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem

    1. Beskrivning av förväntade finansiella effekter
    • Företaget ska upplysa om de förväntade finansiella effekterna av väsentliga risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem.
    • Inkludera en kvantifiering av de förväntade finansiella effekterna i monetära termer innan man överväger åtgärder eller kvalitativ information.
    • Beskrivning av de effekter som beräknats, de kritiska antaganden som använts samt osäkerhetsnivån i dessa antaganden.

     

     

    ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi

    Svar på vanligt förekommande frågor om ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi.

    ESRS E5
    Vad är ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi och dess syfte?
    1. Konsekvenser för resursanvändning och cirkulär ekonomi
      • Bedöma både positiva och negativa, faktiska eller potentiella konsekvenser som företaget orsakar eller kan orsaka vad gäller resursanvändning och cirkulär ekonomi.
    2. Åtgärder för att minska negativa konsekvenser
      • Beskriva de åtgärder företaget vidtar för att minska negativa konsekvenser, bryta sambandet mellan tillväxt och materialanvändning, och hantera risker och möjligheter.
    3. Anpassning av strategi och affärsmodell
      • Redogöra för hur företaget planerar att anpassa sin strategi och affärsmodell för att uppfylla principerna för cirkulär ekonomi, inklusive att minska avfall, bevara resursers värde, och öka effektiviteten i produktion och konsumtion.
    4. Risker och möjligheter
      • Identifiera och beskriva de väsentliga risker och möjligheter företaget står inför avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi, samt hur dessa hanteras och bedöms i termer av omfattning och finansiella effekter på kort, medellång och lång sikt.

    Specifika upplysningskrav

    Standarden anger upplysningskrav som fokuserar på olika aspekter av resursanvändning och cirkulär ekonomi, särskilt:

    1. Resursinflöden (E5-4)
      • Inkluderar information om cirkulariteten i de materiella resurser som företaget använder, både förnybara och icke förnybara.
    2. Resursutflöden (E5-5)
      • Behandlar information om produkter, material och avfall som genereras av företaget.

    Definition av cirkulär ekonomi

    Cirkulär ekonomi definieras som ett ekonomiskt system som upprätthåller värdet på produkter, material och resurser så länge som möjligt. Målet är att effektivisera användningen inom produktion och konsumtion, minska miljöpåverkan, och minimera avfall och utsläpp av farliga ämnen under produkters livscykel. Det innebär att maximera och bevara värdet genom hållbar användning, återanvändning, renovering, återtillverkning, återvinning och ekologisk återvinning.

    Anknytning till EU-lagstiftning

    Standarden är utformad i linje med relevant EU-lagstiftning och EU:s politik, inklusive EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi, ramdirektivet om avfall och EU:s industristrategi.

    Övergång till cirkulär ekonomi

    För att utvärdera övergången från en linjär till en cirkulär ekonomi bygger standarden på att identifiera de fysiska flöden av resurser, material och produkter som företaget använder och genererar. Detta innefattar specifika upplysningskrav för resursinflöden och resursutflöden.

    Sammanfattningsvis syftar ESRS E5 till att ge en detaljerad och transparent redovisning av företags resursanvändning och deras framsteg mot en cirkulär ekonomi, vilket underlättar för intressenter att bedöma företagens hållbarhetsprestationer och åtgärder.

     

    Hur integerar ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi med andra standarder inom ESRS?
    1. Resursanvändning och miljöpåverkan
      • Resursanvändning är en grundläggande orsak till olika miljöproblem, såsom klimatförändringar, föroreningar, samt påverkan på vattenresurser, marina resurser och biologisk mångfald. En cirkulär ekonomi strävar efter hållbar användning av resurser genom alla faser från utvinning till avfallshantering, vilket medför minskad material- och energiförbrukning samt minskade utsläpp och påverkan på naturen.
    2. Integration med andra miljöstandarder
      • ESRS E1: Klimatförändringar
        • Fokuserar på utsläpp av växthusgaser och energiförbrukning. Genom att minska materialanvändningen och optimera energianvändningen bidrar cirkulär ekonomi direkt till att minska växthusgasutsläpp och energiuttag.
      • ESRS E2: Föroreningar
        • Hanterar utsläpp till vatten, luft och mark samt farliga ämnen. Genom att minska avfall och optimera materialanvändning kan cirkulär ekonomi minska utsläpp av föroreningar.
      • ESRS E3: Vattenresurser och marina resurser
        • Behandlar vattenförbrukning och skydd av marina resurser. En effektiv och hållbar resursanvändning bidrar till att begränsa vattenuttag och skydda marina ekosystem.
      • ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem
        • Fokuserar på skydd och restaurering av ekosystem, arter och råvaror. Genom att minska utvinning och konsumtion av naturresurser stödjer cirkulär ekonomi bevarandet av biologisk mångfald och ekosystem.
    3. Sociala aspekter av resursanvändning
      • Företagens hantering av resursanvändning och cirkulär ekonomi har också sociala konsekvenser. ESRS E5:s effekter på samhällen, särskilt relaterat till avfall, behandlas i ESRS S3: Berörda samhällen. Här betonas hur negativa konsekvenser för samhällen kan hanteras och hur cirkulär ekonomi kan förbättra ekonomisk konkurrenskraft och samhällsvälfärd.
    4. Allmänna krav och upplysningar
      • Standarden ESRS E5 bör jämföras med ESRS 1: Allmänna krav och ESRS 2: Allmänna upplysningar. Specifikt ska upplysningskraven i ESRS E5 redovisas tillsammans med upplysningar enligt ESRS 2, särskilt kapitel 4 om hantering av konsekvenser, risker och möjligheter.

     

    Vilka är upplysningskraven enligt ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi?

    Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

    IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

    • Identifiering av konsekvenser, risker och möjligheter: Företaget ska beskriva hur det identifierar väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi, särskilt gällande resursinflöden, resursutflöden och avfall.
    • Granskning av verksamhet: Information om huruvida företaget granskat sina verksamhetsställen och affärsverksamheter för att identifiera effekter, risker och möjligheter, samt de metoder och verktyg som använts.
    • Samråd med samhällen: Om företaget genomfört samråd med berörda samhällen.

    Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi

    E5-1: Policyer

    • Beskrivning av policyer: Företaget ska beskriva vilka policyer det har antagit för att hantera konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi.
    • Innehåll i policyer: Inkludera information om hur policyerna hanterar övergången från användning av nya resurser, hållbar anskaffning och användning av förnybara resurser, och andra väsentliga aspekter.
    • Väsentliga konsekvenser: Policyerna ska täcka konsekvenser, risker och möjligheter i både den egna verksamheten och i värdekedjan.

    Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi

    E5-2: Åtgärder och resurser

    • Beskrivning av åtgärder och resurser: Företaget ska redovisa vilka åtgärder det vidtar och vilka resurser som avsätts för att uppnå målen i policyerna.
    • Detaljer om åtgärder: Företaget kan ange åtgärder för ökad resurseffektivitet, ökad användning av sekundära råvaror, cirkulär design, cirkulär affärspraxis, avfallsförebyggande åtgärder och optimerad avfallshantering.

    Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi

    E5-3: Mål

    • Fastställda mål: Företaget ska upplysa om de mål det har fastställt för resursanvändning och cirkulär ekonomi.
    • Innehåll i mål: Målen ska relatera till ökad cirkulär produktdesign, ökad grad av cirkulär materialanvändning, minimering av primära råvaror, hållbar anskaffning och användning av förnybara resurser, samt avfallshanteringsmål.
    • Ekologiska trösklar: Företaget kan ange om ekologiska trösklar och specifika tilldelningar har beaktats vid fastställandet av målen.

    Resursinflöden

    E5-4: Resursinflöden

    • Beskrivning av resursinflöden: Företaget ska beskriva sina resursinflöden kopplat till sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.
    • Specifik information: Inkludera information om totalvikten av material som använts, andel biologiskt material med hållbart ursprung, och vikt av återanvända eller återvunna delar.
    • Beräkningsmetoder: Företaget ska beskriva de metoder som används för att beräkna uppgifter och om de kommer från direkta mätningar eller skattningar.

    Resursutflöden

    E5-5: Resursutflöden

    • Beskrivning av resursutflöden: Företaget ska ge en uppfattning om hur det bidrar till cirkulär ekonomi genom produktdesign och avfallsminskning.
    • Produkter och material: Beskriv de huvudsakliga produkterna och materialen som är utformade efter cirkulära principer, hållbarhet hos produkter, reparerbarhet och andel återvunnet material.
    • Avfall: Redovisa total mängd avfall, mängd avfall avlett från bortskaffande, vikt av avfall avsedd för bortskaffande och den sammanlagda mängden farligt avfall.

    Förväntade finansiella effekter

    E5-6: Förväntade finansiella effekter

    • Finansiella effekter: Företaget ska redovisa de förväntade finansiella effekterna av väsentliga risker och möjligheter som uppstår ur resursanvändning och cirkulär ekonomi.
    • Kvantifiering: Ge en kvantifiering av de förväntade finansiella effekterna i monetära termer eller kvalitativ information om detta inte är möjligt.
    • Beskrivning av effekter: Beskriv de effekter som beräknats, deras koppling till konsekvenser och beroenden, samt när effekterna förväntas uppkomma.

     

    Vilka typer av åtgärder, mål och mått kan företag använda för ESRS E5-resursanvändning och cirkulär ekonomi?

    Åtgärder

    1. Resurseffektivitet
      • Öka effektiviteten vid användning av tekniska och biologiska material och vatten.
      • Speciellt fokus på kritiska råvaror och sällsynta jordartsmetaller.
    2. Användning av Sekundära Råvaror
      • Öka användningen av återvunna material och sekundära råvaror i produktionen.
    3. Cirkulär Produktdesign
      • Implementera designprinciper som ökar produkternas hållbarhet, reparerbarhet, återvinningsbarhet och möjligheter till återtillverkning.
    4. Cirkulär Affärspraxis
      • Införa affärsmodeller som stödjer cirkularitet, som produktservice-system, delningsekonomi och industriell symbios.
      • Underhåll, reparation, renovering, återtillverkning och uppgradering av produkter.
    5. Avfallsförebyggande
      • Vidta åtgärder för att minska avfallsgenerering i hela värdekedjan.
      • Förbättra avfallshanteringen enligt avfallshierarkin (förebyggande, återanvändning, återvinning).
    6. Optimering av Avfallshantering
      • Implementera metoder för att maximera återvinning och återanvändning av avfall.

    Mål

    1. Cirkulär Produktdesign
      • Sätta specifika mål för att öka andelen produkter som är utformade för hållbarhet, reparerbarhet och återvinningsbarhet.
    2. Materialanvändning
      • Fastställa mål för att öka andelen cirkulära material i produktionen och minska användningen av primära råvaror.
    3. Förnybara Resurser
      • Sätta mål för hållbar anskaffning och användning av förnybara resurser i enlighet med kaskadprincipen.
    4. Avfallshantering
      • Sätta mål för minimering av avfall, inklusive specifika mål för återvinning och återanvändning av avfall.
    5. Ekologiska Trösklar
      • Inkludera mål som tar hänsyn till ekologiska trösklar och enhetsspecifika tilldelningar för att säkerställa hållbar resursanvändning.

    Mått

    1. Resursinflöden
      • Totala vikten av material som används i produktionen (i ton eller kilogram).
      • Andel biologiskt material och återvunna delar som används i produktionen.
    2. Produkter och Material
      • Andel produkter som är utformade enligt cirkulära principer.
      • Förväntad hållbarhet och reparerbarhet av produkter.
      • Andel återvunnet material i produkter och förpackningar.
    3. Avfall
      • Total mängd genererat avfall (i ton eller kilogram).
      • Mängd avfall som avleds från bortskaffande, uppdelat i farligt och icke-farligt avfall.
      • Mängd avfall som återvinns, förbereds för återanvändning eller behandlas på annat sätt.
      • Mängd avfall som bortskaffas, uppdelat efter behandlingsmetod (förbränning, deponi, etc.).
    4. Finansiella Effekter
      • Kvantifiering av förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi.
      • Beskrivning av de ekonomiska konsekvenserna av genomförda och planerade åtgärder.

     

    Ge exempel på åtgärder, mål och mått som företag kan använda för ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi?

    Åtgärder

    1. Optimering av Materialanvändning
      • Införa processer för att minimera materialspill under produktionen.
      • Använda digitala verktyg för att övervaka och optimera materialflöden.
    2. Användning av Sekundära Råvaror
      • Öka inköp av återvunnet material.
      • Implementera teknologier för att internt återvinna och återanvända material.
    3. Cirkulär Produktdesign
      • Designa produkter för enkel demontering och återvinning.
      • Använda modulära designs för att möjliggöra reparation och uppgradering.
    4. Affärsmodeller för Cirkulär Ekonomi
      • Implementera leasing- och hyresmodeller istället för traditionell försäljning.
      • Utveckla återtagningssystem för använda produkter.
    5. Avfallsförebyggande
      • Optimera lagerhantering för att minska överskott och avfall.
      • Använda realtidsövervakning för att identifiera och minska avfall.
    6. Effektiv Avfallshantering
      • Använda avfall som råvara i andra processer, exempelvis energiåtervinning.
      • Införa separata insamlingssystem för att maximera återvinning.

    Mål

    1. Materialanvändning
      • Minska användningen av jungfruliga råmaterial med 20% inom fem år.
      • Öka andelen återvunna material till 50% inom tre år.
    2. Förnybara Resurser
      • Säkerställa att 100% av energibehovet täcks av förnybara källor inom tio år.
      • Använda endast hållbart certifierade biologiska material inom två år.
    3. Produktlivslängd
      • Förlänga den genomsnittliga livslängden för produkter med 20% inom fem år.
      • Designa 75% av produkterna för enkel demontering och återvinning inom tre år.
    4. Avfallsminimering
      • Minska det totala avfallet som skickas till deponi med 50% inom fem år.
      • Uppnå en återvinningsgrad på 90% för allt produktionsavfall inom tre år.

    Mått

    1. Resursinflöden
      • Total mängd material som används i produktionen (ton).
      • Andel återvunnet material av den totala materialanvändningen (%).
    2. Produkter och Material
      • Andel produkter designade för cirkularitet (%).
      • Förväntad livslängd för produkter (år).
      • Andel biologiskt nedbrytbara material som används (%).
    3. Avfall
      • Total mängd genererat avfall (ton).
      • Andel avfall som återvinns (%).
      • Mängd avfall som skickas till deponi (ton).
      • Andel farligt avfall som hanteras på ett säkert sätt (%).
    4. Finansiella Effekter
      • Kostnadsbesparingar från förbättrad resurseffektivitet (€).
      • Investeringar i återvinningsteknologier (€).
      • Ekonomisk nytta från försäljning av återvunna material (€).

     

    Hur integreras ESRS E5 med andra hållbarhetsstandarder?

    Harmonisering med Globala Standarder

    1. Global Reporting Initiative (GRI)
      • ESRS E5 anpassas med GRI-standarder, särskilt GRI 301 (Material) och GRI 306 (Avfall), för att säkerställa konsistens i rapporteringen av materialanvändning och avfallshantering.
      • Företag kan använda indikatorer från båda standarderna för att rapportera om materialeffektivitet och cirkulära affärsmodeller.
      • Om ditt företag använder Mentcon model kan man välja att inkludera GRI i företagets hållbarhetsförklaring genom ett automatiskt genererat GRI-index med noter till var i hållbarhetsförklaringen det respektive del i GRI finns beskrivet.
    2. Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD)
      • ESRS E5 integrerar aspekter av TCFD genom att uppmuntra företag att inkludera finansiella effekter av resursanvändning och cirkulär ekonomi i sina klimatrelaterade finansiella upplysningar.
      • Detta inkluderar risker och möjligheter kopplade till övergången till en cirkulär ekonomi.
    3. Sustainable Development Goals (SDGs)
      • ESRS E5 främjar bidrag till flera av FN:s hållbara utvecklingsmål, särskilt SDG 12 (Hållbar konsumtion och produktion), SDG 9 (Industri, innovation och infrastruktur) och SDG 13 (Bekämpa klimatförändringarna).
      • Företag kan rapportera om hur deras åtgärder och mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi bidrar till att uppnå dessa globala mål.

    Integration med Europeiska Ramverk

    1. EU Taxonomy for Sustainable Activities
      • ESRS E5 är utformad för att vara kompatibel med EU-taxonomin, vilket hjälper företag att klassificera sina ekonomiska aktiviteter som hållbara baserat på kriterier för cirkulär ekonomi och resurseffektivitet.
      • Företag kan använda ESRS E5 för att visa att deras verksamheter uppfyller taxonomins krav på cirkulär ekonomi och avfallshantering.
    2. EU:s Circular Economy Action Plan
      • ESRS E5 stödjer målen i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi genom att kräva att företag rapporterar om sina strategier och framsteg inom cirkulär ekonomi.
      • Detta inkluderar åtgärder för att förbättra produktdesign, öka användningen av återvunna material och minska avfall.

    Samverkan med Andra ESRS-standarder

    1. ESRS E1 (Klimatförändringar)
      • ESRS E5 är nära kopplad till ESRS E1, då resurseffektivitet och cirkulär ekonomi bidrar till att minska klimatpåverkan.
      • Företag uppmuntras att rapportera om hur deras åtgärder för resursanvändning och cirkulär ekonomi påverkar deras koldioxidutsläpp.
    2. ESRS S (Sociala standarder)
      • ESRS E5 kompletterar sociala standarder genom att beakta arbetsmiljön och sociala aspekter i resurshantering och avfallshantering.
      • Detta inkluderar arbetsvillkor för dem som arbetar inom återvinningssektorn och påverkan på samhällen där råvaror utvinns.
    3. ESRS G (Styrningsstandarder)
      • ESRS E5 integreras med styrningsstandarder genom att kräva att företag har tydliga styrningsstrukturer och ansvarsfördelning för att implementera och övervaka strategier för cirkulär ekonomi och resurseffektivitet.
      • Företag bör rapportera om hur styrelsen och ledningen är engagerade i att driva fram hållbara och cirkulära affärsmodeller.

     

    Vilka metoder rekommenderas för att mäta resursanvändning och cirkularitet för ESRS E5?
    1. Materialflödesanalys (MFA)

    Materialflödesanalys (MFA) är en metod som kartlägger flödet av material genom ett system, såsom en företags verksamhet. Denna metod kan användas för att identifiera och kvantifiera inflöden, lager och utflöden av material.

    • Användning:
      • Kartlägga mängden råvaror som kommer in i produktionsprocessen.
      • Identifiera mängden avfall och biprodukter som genereras.
      • Analysera effektiviteten i materialanvändningen och upptäcka möjligheter till förbättringar.
    1. Livscykelanalys (LCA)

    Livscykelanalys (LCA) är en metod som bedömer miljöpåverkan av en produkt eller tjänst genom hela dess livscykel, från råmaterialutvinning till slutlig avfallshantering.

    • Användning:
      • Bedöma den totala resursanvändningen och miljöpåverkan förknippad med en produkt eller tjänst.
      • Identifiera steg i livscykeln där resurseffektiviteten kan förbättras.
      • Jämföra olika designalternativ och deras påverkan på resursanvändning och cirkularitet.
    1. Cirkulär ekonomi-indikatorer

    Företag kan använda specifika indikatorer för att mäta olika aspekter av cirkulär ekonomi, såsom materialåtervinning, produktlivslängd och resurseffektivitet.

    • Exempel på indikatorer:
      • Andelen återvunnet material i produkter och förpackningar.
      • Produktens livslängd och reparerbarhet.
      • Mängden avfall som återvinns jämfört med det som skickas till deponi.
    1. Resource Efficiency Indicators (REIs)

    Resource Efficiency Indicators (REIs) används för att mäta effektiviteten i användningen av resurser, såsom energi, vatten och råvaror.

    • Exempel på REIs:
      • Energiintensitet: Energiförbrukning per producerad enhet.
      • Vattenintensitet: Vattenförbrukning per producerad enhet.
      • Materialeffektivitet: Mängden material som används för att producera en viss mängd produkt.
    1. Avfallshanteringsindikatorer

    Dessa indikatorer hjälper företag att spåra och rapportera om hur avfall hanteras, inklusive mängden genererat avfall och hur mycket som återvinns eller återanvänds.

    • Exempel på indikatorer:
      • Total avfallsmängd per år.
      • Andelen avfall som återvinns, komposteras eller energiutvinns.
      • Mängden farligt avfall och dess hanteringsmetoder.
    1. Ekodesignprinciper

    Genom att tillämpa ekodesignprinciper kan företag utforma produkter som är mer hållbara och resurseffektiva. Ekodesign innebär att integrera miljöhänsyn i produktutvecklingsprocessen för att minska den totala miljöpåverkan.

    • Exempel på ekodesignstrategier:
      • Designa för enkel demontering och återvinning.
      • Använda återvunna och förnybara material.
      • Förbättra produktens energieffektivitet under användningsfasen.
    1. Spårning av kritiska råvaror

    Företag kan spåra användningen av kritiska råvaror och sällsynta jordartsmetaller för att säkerställa hållbar anskaffning och användning.

    • Exempel på spårningsmetoder:
      • Användning av certifieringssystem för hållbar anskaffning.
      • Spårning av råvarors ursprung och leveranskedja.
      • Bedömning av miljöpåverkan och sociala konsekvenser av råvaruutvinning.
    1. Scenarioanalyser

    Scenarioanalyser används för att förutse och bedöma framtida risker och möjligheter kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi.

    • Användning:
      • Modellera olika scenarier för resursanvändning och avfallsgenerering.
      • Bedöma potentiella effekter av nya lagstiftningskrav eller marknadstrender.
      • Utveckla strategier för att minska risker och utnyttja möjligheter.
    1. Branschspecifika metoder

    Användning av branschspecifika metoder och standarder kan också vara nödvändigt för att säkerställa noggrann och relevant mätning av resursanvändning och cirkularitet.

    • Exempel:
      • GRI (Global Reporting Initiative) Standards.
      • ISO 14001 (Miljöledningssystem).
      • EMAS (EU Eco-Management and Audit Scheme).

     

    Vilka utmaningar kan företag ställas inför när de implementerar ESRS E5?

    Datainsamling och Rapportering

    • Komplexitet i Datainsamling: Att samla in relevanta och korrekta data om resursanvändning och cirkularitet kan vara komplext, särskilt i stora organisationer med omfattande leveranskedjor.
    • Datakvalitet: Säkerställa att de insamlade data är av hög kvalitet och tillförlitliga kan vara svårt, vilket kräver noggranna kontroller och verifieringsprocesser.
    • Spårning av Materialflöden: Att noggrant spåra materialflöden genom hela livscykeln, från inköp till avfallshantering, kräver sofistikerade system och processer.
    1. Integrering av Cirkulära Principer
    • Affärsmodeller: Omställning till affärsmodeller som stödjer cirkulär ekonomi, som produkt-tjänstesystem och återtillverkning, kan innebära betydande förändringar i hur företaget fungerar.
    • Produktdesign: Implementering av ekodesignprinciper kräver förändringar i produktutvecklingsprocesser för att säkerställa att produkter är hållbara, återvinningsbara och reparerbara.
    • Leveranskedjan: Samarbeta med leverantörer för att säkerställa hållbar anskaffning och användning av material, vilket kan vara särskilt utmanande i globala leveranskedjor.
    1. Tekniska och Operativa Utmaningar
    • Teknologiska Innovationer: Investering i nya teknologier och processer för att förbättra resurseffektivitet och minska avfall kan vara kostsamma och kräva betydande FoU-insatser.
    • Återvinningsinfrastruktur: Brist på adekvat infrastruktur för återvinning och avfallshantering kan begränsa företagets förmåga att uppnå cirkulära mål.
    1. Regulatoriska och Standardiseringsutmaningar
    • Regelverk: Anpassning till olika nationella och internationella regelverk och standarder kan vara komplicerat och tidskrävande.
    • Standardisering: Brist på standardisering inom vissa områden kan göra det svårt att jämföra och rapportera prestationer på ett konsekvent sätt.
    1. Ekonomiska Utmaningar
    • Kostnader: Initiala kostnader för att implementera nya system, processer och teknologier kan vara höga.
    • Ekonomisk Lönsamhet: Att säkerställa ekonomisk lönsamhet för cirkulära initiativ kan vara svårt, särskilt i konkurrensutsatta marknader.
    1. Organisatoriska och Kulturella Utmaningar
    • Förändringshantering: Implementering av ESRS E5 kräver betydande förändringshantering, inklusive utbildning och engagemang av personal på alla nivåer i organisationen.
    • Kulturell Omställning: Att skapa en företagskultur som värdesätter hållbarhet och cirkulär ekonomi kan vara en lång och utmanande process.
    1. Intressentengagemang
    • Kommunikation och Samarbete: Effektiv kommunikation och samarbete med intressenter, inklusive leverantörer, kunder och samhällen, är nödvändigt för att uppnå målen för cirkulär ekonomi.
    • Transparens: Säkerställa transparent rapportering och kommunikation om företagets framsteg och utmaningar kan vara krävande men är avgörande för att bygga förtroende.
    Hur bör företag rapportera om sina framsteg mot målen för den cirkulära ekonomin enligt ESRS E5?
    1. Beskrivning av Policys och Strategier

    Företaget ska beskriva sina policys för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi. Detta inkluderar:

    • Hur policys är utformade för att upptäcka, bedöma, hantera och åtgärda konsekvenser, risker och möjligheter.
    • Specifika åtgärder och målsättningar inom policys relaterade till övergången från användning av nya resurser till sekundära (återvunna) resurser och hållbar anskaffning av förnybara resurser.
    1. Åtgärder och Resurser

    Företaget ska redovisa vilka åtgärder som vidtas och vilka resurser som avsätts för att uppnå målen för resursanvändning och cirkulär ekonomi. Detta omfattar:

    • Beskrivning av nyckelåtgärder som genomförts eller planeras för att uppnå policyernas syften och mål.
    • Hur företaget tillämpar cirkulär design och affärspraxis för att öka produkthållbarhet, återanvändning, reparation och återvinning.
    • Åtgärder för att förhindra avfallsgenerering och optimera avfallshantering enligt avfallshierarkin.
    1. Mål och Mått

    Företaget ska redovisa de mål som fastställts för att stödja sina policys och hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. Detta innefattar:

    • Specifika mål relaterade till resursinflöden, resursutflöden och avfall, såsom ökad användning av återvunna material och minskning av primära råvaror.
    • Geografisk omfattning och huruvida målen är obligatoriska (lagstadgade) eller frivilliga.
    • Huruvida målen beaktar ekologiska trösklar och specifika tilldelningar inom företaget.
    1. Resursinflöden

    Företaget ska tillhandahålla uppgifter om sina resursinflöden, vilket inkluderar:

    • Beskrivning av de materiella resurser som används, både förnybara och icke förnybara, samt kritiska råvaror och sällsynta jordartsmetaller.
    • Mängd och procentandel återvunna eller återanvända material som används i produktionen.
    • Metoder för datainsamling och de huvudsakliga antagandena som används.
    1. Resursutflöden och Avfall

    Företaget ska redovisa sina resursutflöden och avfall, inklusive:

    • Beskrivning av produkter och material som designats efter cirkulära principer.
    • Mängd och typ av avfall som genereras, samt hur detta avfall hanteras och behandlas.
    • Information om avfallets sammansättning och hantering, inklusive farligt och radioaktivt avfall.
    1. Förväntade Finansiella Effekter

    Företaget ska rapportera om de förväntade finansiella effekterna av väsentliga risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi. Detta inkluderar:

    • Kvantifiering av förväntade finansiella effekter i monetära termer, om möjligt.
    • Beskrivning av de effekter som beräknats och de kritiska antaganden som använts.
    1. Kvalitativa och Kvantitativa Data

    Företaget ska tillhandahålla både kvalitativa och kvantitativa upplysningar, inklusive:

    • Data som visar framstegen mot fastställda mål och indikatorer för cirkulär ekonomi.
    • Eventuella hinder och framgångar som företaget har upplevt under implementeringen av sina strategier för cirkulär ekonomi.

     

    Vilka är de förväntade fördelarna för företag som följer ESRS E5?

    Förbättrad Resurseffektivitet

    Genom att implementera strategier och mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi kan företag optimera sin användning av resurser. Detta kan leda till möjliga förbättringar:

    • Minskad användning av primära råvaror.
    • Ökad användning av återvunna och återanvända material.
    • Lägre kostnader för råvaruanskaffning och avfallshantering.
    1. Minskade Miljörisker

    Genom att minska avfall och utsläpp samt använda resurser mer hållbart, kan företag:

    • Minska sin påverkan på klimatförändringar och föroreningar.
    • Skydda och bevara vattenresurser och biologisk mångfald.
    • Förbättra sin miljöprestanda och efterlevnad av miljölagstiftning.
    1. Konkurrensfördelar

    Företag som anammar cirkulär ekonomi kan differentiera sig på marknaden genom att:

    • Erbjuda produkter som är hållbara och miljövänliga.
    • Attrahera kunder och investerare som värdesätter hållbarhet.
    • Förbättra sitt varumärkesrykte och stärka kundlojaliteten.
    1. Innovation och Nya Affärsmöjligheter

    Genom att fokusera på cirkulär design och affärsmodeller kan företag:

    • Skapa nya produkter och tjänster som främjar hållbarhet.
    • Utforska affärsmodeller som produktservicesystem och delningsekonomi.
    • Driva innovation inom materialanvändning och avfallshantering.
    1. Ekonomiska Fördelar

    Genom att minska avfallet och optimera resursanvändningen kan företag:

    • Sänka driftskostnaderna.
    • Öka intäkterna genom nya marknader och affärsmodeller.
    • Förbättra sin långsiktiga finansiella ställning och resiliens mot resursbrister.
    1. Förbättrad Riskhantering

    Genom att identifiera och hantera risker relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi kan företag:

    • Minska exponeringen för resursknapphet och prishöjningar.
    • Förbättra sin anpassningsförmåga till förändrade marknads- och regleringsförhållanden.
    • Förbättra sitt beslutsfattande genom bättre förståelse av materialflöden och avfallshantering.
    1. Ökad Transparens och Ansvarstagande

    Genom att följa ESRS E5 kan företag:

    • Ge en tydlig och strukturerad redovisning av sina hållbarhetsinsatser.
    • Stärka förtroendet hos intressenter genom transparens i resursanvändning och avfallshantering.
    • Bidra till globala hållbarhetsmål och uppfylla regulatoriska krav.
    1. Stöd till Hållbar Utveckling

    Företag som följer ESRS E5 bidrar aktivt till:

    • Att minska den globala miljöpåverkan.
    • Att främja en mer hållbar och cirkulär ekonomi.
    • Att uppfylla internationella mål för hållbar utveckling, såsom FN:s globala mål för hållbar utveckling.

     

    ESRS S1 Den egna arbetskraften

    Svar på vanligt förekommande frågor om ESRS S1 Den egna arbetskraften.

    ESRS S1
    Vad är ESRS S1 Den egna arbetskraften och dess syfte?

    Syfte med ESRS S1

    Syftet med ESRS S1-standarden är att specificera de upplysningskrav som gör det möjligt för användare av hållbarhetsförklaringar att förstå den väsentliga påverkan som företaget har på den egna arbetskraften. Detta omfattar även de väsentliga risker och möjligheter som är kopplade till företagets påverkan på och beroende av sin arbetskraft. Standarden ska också belysa de finansiella effekterna av dessa risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt.

    Huvudområden:

    1. Påverkan på Arbetskraften
      • Positiva och negativa konsekvenser, både faktiska och potentiella.
      • Åtgärder för att förebygga, begränsa eller avhjälpa negativa konsekvenser.
      • Riskhantering och identifiering av möjligheter.
    2. Risker och Möjligheter
      • Bedömning av väsentliga risker och möjligheter för företaget relaterade till arbetskraften.
      • Hantering och finansiella effekter av dessa risker och möjligheter.
    3. Företagets Åtgärder och Policyer
      • Beskrivning av metoder för att identifiera och hantera konsekvenser för arbetskraften.
      • Hantering av samhällsrelaterade faktorer som arbetsvillkor, likabehandling, och andra arbetsrelaterade rättigheter.

    Detaljerade Krav:

    • Arbetsvillkor:
      • Säkra anställningar, arbetstid, tillräckliga löner, social dialog, föreningsfrihet, kollektivavtal, balans mellan arbete och fritid, och arbetsmiljö.
    • Likabehandling och Lika Möjligheter:
      • Jämställdhet, lika lön, utbildning, inkludering av personer med funktionsnedsättning, åtgärder mot våld och trakasserier, och mångfald.
    • Andra Arbetsrelaterade Rättigheter:
      • Barnarbete, tvångsarbete, adekvata bostäder, och personlig integritet.

    Företagets Arbetskraft:

    • Definition:
      • Omfattar både anställda och icke-anställda (t.ex. egenföretagare och bemanningspersonal).
    • Beskrivning:
      • Företaget ska beskriva arbetskraftens sammansättning och ge kontextuell information om arbetskraften.

    Internationella och Europeiska Instrument:

    • Efterlevnad:
      • Företaget ska visa hur det följer internationella och europeiska konventioner och riktlinjer för mänskliga rättigheter, inklusive FN:s vägledande principer, OECD:s riktlinjer, ILO:s deklaration, och EU:s arbetsrättsliga regelverk.

     

    Hur samverkar ESRS S1 Den egna arbetskraften med andra standarder inom ESRS?
    1. Samverkan med ESRS 1 och ESRS 2:
      • ESRS 1 Allmänna principer: ESRS S1 bör läsas tillsammans med ESRS 1, vilket innebär att de allmänna principerna för hållbarhetsrapportering också gäller för rapporteringen om arbetskraften enligt ESRS S1.
      • ESRS 2 Allmänna krav: ESRS S1 kompletteras av de allmänna krav som anges i ESRS 2. De specifika upplysningskrav som ESRS S1 ställer bör harmoniseras med de krav som finns i ESRS 2 för att säkerställa en enhetlig redovisning.
    2. Samverkan med andra sociala standarder:
      • ESRS S2 Medarbetare i värdekedjan: ESRS S1 bör läsas tillsammans med ESRS S2, som fokuserar på arbetskraften i företagets värdekedja. Detta innebär att informationen om företagets egen arbetskraft ska vara enhetlig och kopplad till informationen om arbetskraften i värdekedjan där det är relevant.
      • ESRS S3 Berörda samhällen: ESRS S1 kompletterar ESRS S3 genom att säkerställa att företagets påverkan på dess egen arbetskraft också beaktas när företagets interaktion med samhällen bedöms.
      • ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare: Likaså bör ESRS S1 läsas tillsammans med ESRS S4 för att ge en helhetsbild av hur företagets aktiviteter påverkar alla berörda intressenter, inklusive konsumenter och slutanvändare.
    3. Enhetlighet och konsekvens i rapporteringen:
      • För att uppfylla sitt syfte bör rapporteringen enligt ESRS S1 vara konsekvent och enhetlig, och där det är lämpligt, tydligt kopplad till företagets rapportering enligt ESRS S2. Detta säkerställer att informationen om företagets egen arbetskraft är integrerad med informationen om arbetskraften i värdekedjan.
    4. Integrering av strategiska upplysningar:
      • Kraven i ESRS S1 bör läsas tillsammans med de upplysningar som krävs enligt ESRS 2 om strategi (SBM). Upplysningarna ska redovisas tillsammans för att ge en sammanhängande bild av företagets strategi och dess påverkan på arbetskraften.

     

    Vilka är upplysningskraven enligt ESRS S1 Den egna arbetskraften, sammanfattningsvis?

    ESRS S1 är den standard i ESRS som har näst flest datapunker och upplysningskrav efter ESRS E1 Klimatförändring.

    Att sammanfatta alla krav ESRS S1 är svårt att göra kort, men här följer centrala delar av innehållet. För en komplett checklista av vad som ska redovisas rekommenderas Mentcon modellens web-app där det finns tydliga mallar för vad som ska redovisas för varje datapunk, inklusive exempeltexter!

    Allmänna upplysningar enligt ESRS 2

    Upplysningskraven i ESRS S1 ska läsas tillsammans med upplysningarna som krävs enligt ESRS 2 om strategi (SBM). De ska redovisas tillsammans med ESRS 2, förutom för ESRS 2 SBM-3, som kan redovisas separat.

    Strategi

    Intressenters intressen och synpunkter (ESRS 2 SBM-2)

    • Företaget ska upplysa om hur intressena, åsikterna och rättigheterna för den egna arbetskraften påverkar dess strategi och affärsmodell.

    Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (ESRS 2 SBM-3)

    • Företaget ska beskriva hur faktiska eller potentiella konsekvenser för de egna anställda påverkar dess strategi och affärsmodeller.
    • Redovisa vilka typer av anställda och medarbetare som påverkas väsentligt av företagets verksamhet.
    • Redogöra för negativa och positiva konsekvenser samt de åtgärder som företaget vidtar för att hantera dessa.

    Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

    Policyer för den egna arbetskraften (S1-1)

    • Beskriv policyer för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för den egna arbetskraften.
    • Inkludera åtaganden för mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, samt specifika policyer för att förebygga diskriminering och främja mångfald.

    Rutiner för kontakter med arbetskraften (S1-2)

    • Redogör för rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarföreträdare om faktiska och potentiella konsekvenser.
    • Beskriv hur arbetskraftens perspektiv beaktas i företagets beslut och åtgärder.

    Rutiner för att gottgöra negativa konsekvenser (S1-3)

    • Beskriv rutiner för att gottgöra negativa konsekvenser för den egna arbetskraften, inklusive kanaler för att uppmärksamma problem och få dem utredda.

    Åtgärder och strategier (S1-4)

    • Redovisa åtgärder och strategier för att hantera väsentliga negativa och positiva konsekvenser, risker och möjligheter för den egna arbetskraften.
    • Beskriv hur man följer upp och kontrollerar att åtgärderna ger resultat.

    Mått och mål

    Mål för att hantera konsekvenser, risker och möjligheter (S1-5)

    • Redovisa tidsbestämda och resultatinriktade mål för att minska negativa konsekvenser, stärka positiva konsekvenser och hantera risker och möjligheter för den egna arbetskraften.
    • Beskriv processen för att formulera målen och hur arbetskraftens perspektiv beaktas.

    Uppgifter om anställda (S1-6)

    • Offentliggör övergripande uppgifter om anställda, inklusive totalantal, könsfördelning, anställningsform och personalomsättning.
    • Ge kontextuell information för att förstå uppgifterna.

    Uppgifter om icke-anställda medarbetare (S1-7)

    • Redovisa uppgifter om medarbetare som inte är anställda, inklusive antal och typ av arbete.
    • Beskriv metoder och antaganden som använts för att sammanställa uppgifterna.

    Kollektivavtalstäckning och social dialog (S1-8)

    • Ange andelen anställda som omfattas av kollektivavtal och graden av social dialog på företaget.

    Mångfaldsindikatorer (S1-9)

    • Redovisa könsfördelningen på företagsledningsnivå och åldersfördelningen bland anställda.

    Tillräckliga löner (S1-10)

    • Uppge om alla anställda får en tillräcklig lön i nivå med gängse referenslöner och redovisa länder där detta inte uppnås.

    Socialt skydd (S1-11)

    • Ange om anställda omfattas av socialt skydd vid större livshändelser som sjukdom, arbetslöshet och pension.

    Personer med funktionsnedsättning (S1-12)

    • Redovisa andelen anställda med funktionsnedsättning.

    Utbildning och kompetensutveckling (S1-13)

    • Uppge i vilken utsträckning anställda erbjuds utbildning och kompetensutveckling, inklusive antal utbildningstimmar per anställd.

    Arbetsmiljö (S1-14)

    • Redovisa arbetsmiljösystemets täckning och antalet arbetsrelaterade skador och dödsfall.

    Balans mellan arbete och fritid (S1-15)

    • Uppge i vilken utsträckning anställda har rätt till och använder ledighet av familjeskäl.

    Ersättningsindikatorer (S1-16)

    • Redovisa löneskillnader mellan könen och förhållandet mellan ersättningen till den högst betalda medarbetaren och medianersättningen.

    Incidenter relaterade till mänskliga rättigheter (S1-17)

    • Redovisa antalet arbetsrelaterade incidenter och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter, inklusive eventuella böter och sanktioner.

     

     

    Vilka typer av åtgärder, mål och mått kan företag använda för ESRS S1 Den egna arbetskraften?

    Åtgärder

    1. Policyer och Rutiner
      • Utveckla och implementera policyer för att säkerställa säkra anställningar, tillräckliga löner och god arbetsmiljö.
      • Införa rutiner för regelbundna kontakter och dialog med arbetstagarrepresentanter för att förstå och adressera arbetskraftens behov och problem.
      • Upprätta mekanismer för klagomålshantering och godgörelse av negativa konsekvenser.
    2. Utbildning och Kompetensutveckling
      • Genomföra regelbunden utbildning och kompetensutveckling för anställda, inklusive program för karriärutveckling.
      • Erbjuda särskilda utbildningsprogram för att förbättra mångfald och inkludering inom företaget.
    3. Mångfald och Inkludering
      • Implementera åtgärder för att öka mångfalden inom arbetskraften, särskilt på ledningsnivå.
      • Införa program för att främja lika möjligheter och motverka diskriminering baserat på kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, etc.
    4. Arbetsmiljö och Hälsa
      • Införa system för att övervaka och förbättra arbetsmiljön, inklusive åtgärder för att förebygga arbetsrelaterade olyckor och ohälsa.
      • Genomföra regelbundna arbetsmiljöundersökningar och hälsoundersökningar.

    Mål

    1. Anställningsstabilitet
      • Sätta mål för att minska andelen tillfälligt anställda och öka andelen tillsvidareanställda.
      • Minska personalomsättningen genom förbättrade arbetsvillkor och arbetsmiljö.
    2. Mångfald och Inkludering
      • Öka andelen kvinnor och minoriteter på ledande positioner till en viss procent inom en viss tidsram.
      • Öka andelen anställda med funktionsnedsättning till en viss procent av den totala arbetskraften.
    3. Utbildning och Kompetensutveckling
      • Sätta mål för att öka antalet utbildningstimmar per anställd per år.
      • Öka andelen anställda som deltar i regelbundna prestations- och karriärutvecklingsöversyner.
    4. Arbetsmiljö och Hälsa
      • Sätta mål för att minska antalet arbetsrelaterade olyckor och sjukskrivningar.
      • Införa mål för att förbättra arbetsmiljöstandarder och certifiera alla arbetsplatser enligt erkända arbetsmiljöstandarder.

    Mått

    1. Anställningsdata
      • Totalt antal anställda uppdelat efter kön, anställningsform (tillsvidare, tillfälligt, deltid, heltid) och region.
      • Personalomsättning och antal anställda som lämnat företaget under rapporteringsperioden.
    2. Utbildning och Kompetensutveckling
      • Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd, uppdelat efter kön.
      • Andel anställda som deltog i utbildningsprogram och karriärutvecklingsöversyner.
    3. Arbetsmiljö
      • Antal arbetsrelaterade olyckor och sjukskrivningar per år.
      • Antal dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar.
    4. Löner och Ersättningar
      • Genomsnittlig lönenivå och löneklyfta mellan könen.
      • Förhållandet mellan ersättningen till den högst betalda medarbetaren och medianersättningen för alla anställda.
    5. Socialt Skydd
      • Andel anställda som omfattas av socialt skydd vid större livshändelser som sjukdom, arbetslöshet, arbetsskador, föräldraledighet och pension.

     

    Ge exempel på åtgärder, mål och mått som företag kan använda för ESRS S1 Den egna arbetskraften?

    Åtgärder

    1. Policyer och Rutiner
      • Arbetsvillkor: Implementera policyer som säkerställer säkra anställningar, tillräckliga löner, bra arbetsmiljö, och balans mellan arbete och fritid. Exempelvis, skapa en policy för flexibla arbetstider och distansarbete.
      • Mänskliga Rättigheter: Införa policyer som respekterar mänskliga rättigheter och arbetar för att eliminera barnarbete, tvångsarbete, och diskriminering.
      • Mångfald och Inkludering: Utveckla policyer för att främja mångfald och inkludering, exempelvis genom att säkerställa lika möjligheter för alla anställda oavsett kön, etnicitet, eller funktionsnedsättning.
    2. Utbildning och Kompetensutveckling
      • Kompetensutveckling: Implementera program för kontinuerlig utbildning och kompetensutveckling, inklusive e-learning-plattformar och ledarskapsutbildningar.
      • Karriärutveckling: Genomföra regelbundna prestations- och karriärutvecklingssamtal för att identifiera utvecklingsbehov och främja karriärutveckling inom företaget.
    3. Hälsa och Säkerhet
      • Arbetsmiljö: Införa och underhålla system för arbetsmiljöhantering som följer erkända standarder som ISO 45001, och genomföra regelbundna arbetsmiljöronder och hälsoundersökningar.
      • Förebyggande åtgärder: Implementera program för att förebygga arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar, exempelvis genom ergonomiska bedömningar och säkerhetsträning.
    4. Social Dialog och Representation
      • Kollektivavtal: Säkerställa att en stor del av arbetskraften omfattas av kollektivavtal och aktivt delta i social dialog med arbetstagarföreträdare.
      • Arbetstagarrepresentation: Etablera företagsråd och andra former av arbetstagarrepresentation för att främja medbestämmande och delaktighet.

    Mål

    1. Arbetsvillkor
      • Tillräckliga löner: Målsätta att 100% av de anställda ska få en lön som ligger över den lokala levnadslönen inom två år.
      • Anställningssäkerhet: Sätta ett mål att öka andelen tillsvidareanställda till 90% inom tre år.
    2. Mångfald och Inkludering
      • Könsfördelning: Öka andelen kvinnor i ledande positioner till 40% inom fem år.
      • Funktionsnedsättning: Öka andelen anställda med funktionsnedsättning till minst 5% av arbetskraften inom två år.
    3. Utbildning och Kompetensutveckling
      • Utbildningstimmar: Sätta ett mål att varje anställd ska få minst 20 timmars utbildning per år.
      • Deltagande i utvecklingssamtal: Målsätta att 100% av de anställda ska delta i årliga utvecklingssamtal.
    4. Hälsa och Säkerhet
      • Olycksfrekvens: Minska antalet arbetsrelaterade olyckor med 50% inom tre år.
      • Hälsoundersökningar: Sätta ett mål att alla anställda ska genomgå årliga hälsoundersökningar.

    Mått

    1. Arbetsvillkor
      • Anställdas Totala Antal: Redovisa det totala antalet anställda, uppdelat efter kön, anställningsform (tillsvidare, tillfällig, heltid, deltid) och region.
      • Personalomsättning: Mät och rapportera personalomsättningsfrekvensen årligen.
    2. Mångfald och Inkludering
      • Könsfördelning på Ledningsnivå: Rapportera könsfördelningen på företagsledningsnivå.
      • Åldersfördelning: Rapportera fördelningen av anställda efter åldersgrupper (under 30 år, 30–50 år, över 50 år).
    3. Utbildning och Kompetensutveckling
      • Utbildningstimmar per Anställd: Rapportera det genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd, uppdelat efter kön.
      • Deltagande i Utvecklingssamtal: Rapportera procentandelen anställda som deltog i regelbundna prestations- och karriärutvecklingssamtal.
    4. Hälsa och Säkerhet
      • Arbetsrelaterade Olyckor: Rapportera antalet arbetsrelaterade olyckor och olycksfallsfrekvensen.
      • Arbetsrelaterad Ohälsa: Rapportera antalet dokumenterade fall av arbetsrelaterad ohälsa och förlorade arbetsdagar på grund av arbetsrelaterade skador.
    5. Social Dialog och Representation
      • Kollektivavtalstäckning: Rapportera andelen anställda som omfattas av kollektivavtal.
      • Arbetstagarrepresentation: Rapportera andelen anställda som företräds av arbetstagarföreträdare.

     

    Hur ska företag rapportera om personalomsättning enligt ESRS S1 Den egna arbetskraften?
    1. Samla in data om personalomsättning:
      • Företaget ska samla in data om det totala antalet anställda som lämnat företaget under rapporteringsperioden.
    2. Specificera metod och antaganden:
      • Förklara de metoder och antaganden som använts för att sammanställa uppgifterna.
      • Ange om uppgifterna avser antal personer eller heltidsekvivalenter (med en förklaring av hur heltidsekvivalent definieras).
      • Ange om uppgifterna vid slutet av rapporteringsperioden motsvarar ett genomsnitt under rapporteringsperioden, eller om något annat sätt att redovisa har använts.
    3. Redovisa personalomsättning:
      • Ange det totala antalet anställda som lämnat företaget under rapporteringsperioden.
      • Beräkna och redovisa personalomsättningsfrekvensen, vilket kan göras genom att dividera antalet anställda som lämnat företaget med det genomsnittliga antalet anställda under samma period och multiplicera resultatet med 100 för att få en procentsats.
    4. Uppdelning och kategorisering:
      • Om möjligt (frivilligt), redovisa personalomsättningen uppdelat efter kön och region för att ge en mer detaljerad bild av var personalomsättningen är högst eller lägst.
      • Ge kontextuell information om det behövs för att förstå uppgifterna (t.ex. förändringar i antalet anställda under rapporteringsperioden).
    5. Anknytning till strategiska mål och åtgärder:
      • Koppla informationen om personalomsättning till företagets övergripande strategi för hantering av arbetskraft. Detta kan innefatta beskrivningar av åtgärder som företaget vidtar för att minska personalomsättningen, förbättra arbetsmiljön, eller öka medarbetarnöjdheten.
      • Om företaget har specifika mål relaterade till personalomsättning, redovisa dessa mål och de framsteg som gjorts mot att uppnå dem.

    Exempel på hur rapporteringen kan se ut:

    1. Sammanfattning av personalomsättning:
      • ”Under rapporteringsperioden lämnade 50 anställda företaget, vilket resulterade i en personalomsättningsfrekvens på 10%.”
    2. Metoder och antaganden:
      • ”Uppgifterna avser antal personer och inkluderar både tillsvidareanställda och tillfälligt anställda. Personalomsättningsfrekvensen beräknades som antalet anställda som lämnade företaget (50) dividerat med det genomsnittliga antalet anställda (500) under rapporteringsperioden.”
    3. Uppdelning av personalomsättning:
      • ”Personalomsättningen var 12% bland kvinnliga anställda och 8% bland manliga anställda. Regionen med högst personalomsättning var Europa med 15%, medan Asien hade den lägsta på 5%.”
    4. Anknytning till strategiska mål:
      • ”Företaget har som mål att minska personalomsättningen till 8% nästa år genom att förbättra arbetsmiljön och införa flexibla arbetsmodeller. Under året har flera åtgärder vidtagits för att uppnå detta mål, inklusive förbättrade utvecklingsprogram och medarbetarundersökningar för att bättre förstå och adressera medarbetarnas behov.”

    Observera att i Mentcon models web-app finns mallar för att ingen information ska förbises för de datapunkter som respektive företag ska redovisa. I genomsnitt är det ca 660 datapunker för ett företag att redovisa, om de frivilliga datapunkterna inte redovisas. (I hela ESRS finns det över 1200 datapunkter). Dessutom finns i web-appen verkliga exempel att tillgå för alla datapunker i ESRS, så att det blir lätt att förstå vad som ska redovisas!

    Över 70% av datapunkterna i ESRS är avser textbeskrivningar och resterande avser redovisning av data varav de flesta av dessa även fordrar tillhörande texter.

     

    Vilken information ska finnas med i anställningsvillkoren?
    1. Övergripande uppgifter om anställda:
      • Totalt antal anställda efter antal personer och uppdelning efter kön och land för länder där företaget har minst 50 anställda, motsvarande minst 10 % av det totala antalet anställda.
      • Antal tillsvidareanställda, tillfälligt anställda och behovsanställda, uppdelade efter kön.
    2. Detaljer om anställningsformer:
      • Antal heltidsekvivalenter (med en förklaring av hur heltidsekvivalent definieras).
      • Information om huruvida uppgifterna vid slutet av rapporteringsperioden motsvarar ett genomsnitt under rapporteringsperioden eller något annat sätt att redovisa har använts.
    3. Anställningsstrategi och dess konsekvenser:
      • Kontextuell information som behövs för att förstå uppgifterna (t.ex. förändringar i antalet anställda under rapporteringsperioden).
      • Uppgift om vilken siffra i den ekonomiska redovisningen som främst motsvarar informationen som redovisas om anställda.
    4. Uppgifter om medarbetare som inte är anställda:
      • Totalt antal medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda i företaget, inklusive egenföretagare och medarbetare som tillhandahålls genom bemanningsföretag.
      • Metoder och antaganden som använts för att sammanställa uppgifterna, inklusive om de avser antal personer eller heltidsekvivalenter och om de motsvarar ett genomsnitt under rapporteringsperioden.
      • Kontextuell information om förändringar i antalet icke-anställda medarbetare.
    5. Kollektivavtal och social dialog:
      • Andelen av alla anställda som omfattas av kollektivavtal, uppdelat på geografiska områden inom och utanför EES.
      • Information om företagets anställda deltar i social dialog på driftställenivå och europeisk nivå.
      • Eventuell representation i europeiskt företagsråd eller företagsråd i Europabolag eller Europakooperativ.
    6. Tillräckliga löner:
      • Uppgift om huruvida alla anställda får en tillräcklig lön i nivå med gängse referenslöner.
      • Om inte alla får tillräcklig lön, ange de länder där detta är fallet och procentandelen anställda som inte får tillräcklig lön i dessa länder.
    7. Socialt skydd:
      • Omfattning av socialt skydd för anställda vid större livshändelser (sjukdom, arbetslöshet, arbetsskador, föräldraledighet, pension).
      • Om inte alla anställda omfattas av socialt skydd, ange de länder och typer av arbetstagare som inte har skydd.
    8. Mångfaldsindikatorer:
      • Könsfördelning på företagsledningsnivå och åldersfördelning bland de anställda.
      • Andel anställda med funktionsnedsättning.
    9. Utbildning och kompetensutveckling:
      • Procentandel av anställda som deltog i regelbundna prestations- och karriärutvecklingsöversyner, uppdelat efter kön.
      • Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd, uppdelat efter kön.
    10. Arbetsmiljö:
    • Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem.
    • Antal incidenter kopplade till arbetsrelaterade skador, ohälsofall och dödsfall.
    • Antalet arbetsrelaterade olyckor och olycksfallsfrekvensen.
    1. Balans mellan arbete och fritid:
    • Andel anställda som har rätt till och använder ledighet av familjeskäl, uppdelat efter kön.
    1. Ersättningsindikatorer:
    • Procentuell skillnad mellan kvinnors och mäns löner.
    • Förhållandet mellan ersättningen till den högst betalda medarbetaren och medianersättningen för alla anställda.
    1. Incidenter och anmälningar relaterade till mänskliga rättigheter:
    • Antal arbetsrelaterade incidenter och anmälningar om allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter.
    • Sammanlagd mängd böter, sanktioner eller skadestånd som utdömts under rapporteringsperioden.

     

    Hur hanterar ESRS S1 hälso- och säkerhetsrapportering?

    Hälso- och säkerhetsrapportering enligt ESRS S1:

    Upplysningskrav S1-14: Mått för arbetsmiljö

    1. Arbetsmiljösystem och täckning:
      • Företaget ska redovisa information om hur stor andel av den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem. Detta inkluderar:
        • Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer.
    2. Arbetsrelaterade incidenter:
      • Företaget ska redovisa antalet arbetsrelaterade incidenter kopplade till skador, ohälsofall och dödsfall bland den egna arbetskraften. Specifika uppgifter som ska redovisas inkluderar:
        • Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa.
        • Antalet arbetsrelaterade olyckor som måste registreras och olycksfallsfrekvensen.
        • Antalet fall av dokumenterad arbetsrelaterad ohälsa (föremål för rättsliga restriktioner för insamling av uppgifter).
        • Antalet förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skador och dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor och arbetsrelaterad ohälsa.
    3. Andra medarbetare på företagets anläggningar:
      • Företaget ska även redovisa antalet dödsfall som orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa bland andra medarbetare som arbetar på företagets anläggningar, såsom medarbetare i värdekedjan.
    4. Uppföljning och certifiering av arbetsmiljösystem:
      • Företaget kan inkludera ytterligare information om arbetsmiljötäckning, såsom:
        • Andelen egna arbetstagare som omfattas av ett arbetsmiljösystem som har granskats internt och/eller certifierats av en utomstående part.

    Syftet med dessa upplysningskrav:

    • Förståelse för täckning och funktion av arbetsmiljösystem:
      • Ge en klar bild av hur många som omfattas av arbetsmiljösystemet som inrättats för att förebygga arbetsrelaterade skador.
    • Utvärdering av arbetsmiljöåtgärders effektivitet:
      • Ge insikt i hur väl företaget hanterar hälso- och säkerhetsfrågor genom att redovisa incidenter, åtgärder och resultat.
    • Transparens och förbättring:
      • Säkerställa att företagets redovisning av arbetsmiljöprestanda är transparent och möjliggör förbättringar över tid genom noggrann uppföljning och rapportering av arbetsrelaterade incidenter och sjukdomsfall.

     

    Vad kräver ESRS S1 när det gäller utbildning och kompetensutveckling?

    Nedan följer en sammanfattning. I Mentcon modellens web-app finns mallar som hjälper ditt företag att få med alla upplysningskrav för alla datapunkter i detalj, inklusive tabeller där det behövs. Dessutom finns exempeltexter för alla upplysningar i hela ESRS från andra företag, så att det blir lätt att förstå och rapportera enligt ESRS.

    Upplysningskrav S1-13: Mått för utbildning och kompetensutveckling

    1. Upplysning om utbildning och kompetensutveckling:
      • Företaget ska uppge i vilken utsträckning de anställda erbjuds utbildning och kompetensutveckling.
    2. Syfte med upplysningskravet:
      • Ge förståelse för vilken utbildning och kompetensutveckling som de anställda har erbjudits för att utvecklas inom sitt yrke, förvärva nya kunskaper eller främja fortsatt anställningsbarhet.
    3. Specifika uppgifter som ska redovisas:
      • Procentandel av anställda som deltar i prestations- och karriärutvecklingsöversyner:
        • Företaget ska redovisa procentandelen av anställda som deltog i regelbundna prestations- och karriärutvecklingsöversyner, uppdelat efter kön.
      • Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd:
        • Företaget ska redovisa det genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd, uppdelat efter kön.
    4. Frivilliga upplysningar:
      • Företaget får dessutom redovisa uppdelningar per kategori av anställda för:
        • Procentandelen av anställda som deltog i regelbundna prestations- och karriärutvecklingsöversyner.
        • Det genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd.
    5. Information om icke-anställda:
      • Företaget får även lämna information om utbildning och kompetensutveckling som erbjudits till icke-anställda i dess arbetskraft.

    Syftet med dessa upplysningskrav

    • Förståelse för företagets investering i personalutveckling:
      • Dessa krav hjälper intressenter att förstå i vilken utsträckning företaget investerar i att utveckla kompetensen hos sina anställda.
    • Insyn i jämställdhet och inkludering:
      • Genom att redovisa uppgifter uppdelade efter kön kan företag visa hur de arbetar för att säkerställa jämställdhet i tillgången till utbildning och karriärutveckling.
    • Bedömning av anställningsbarhet och karriärutveckling:
      • Uppgifterna gör det möjligt att bedöma hur väl företaget främjar fortsatt anställningsbarhet och karriärutveckling bland sina anställda.

     

    Hur omfattas mångfald och lika möjligheter i ESRS S1?

    Mångfald och lika möjligheter i ESRS S1, sammanfattningsvis.

    Upplysningskrav S1-1: Policyer för den egna arbetskraften

    1. Beskrivning av policyer:
      • Företaget ska beskriva de policyer som det antagit för att hantera de väsentliga konsekvenserna för personer i dess egen arbetskraft, inklusive policyer för mångfald och lika möjligheter.
    2. Åtaganden för mångfald och inkludering:
      • Företaget ska redovisa om de har särskilda policyer för att motverka diskriminering och främja lika möjligheter för alla, samt öka inkludering och mångfald.
    3. Specifika diskrimineringsgrunder:
      • Företaget ska uppge huruvida följande diskrimineringsgrunder specifikt omfattas av policyn:
        • Etniskt ursprung
        • Hudfärg
        • Kön
        • Sexuell läggning
        • Könsidentitet
        • Funktionshinder
        • Ålder
        • Religion
        • Politisk åskådning
        • Nationell härkomst
        • Socialt ursprung
        • Andra former av diskriminering som omfattas av unionslagstiftningen och nationell lagstiftning
    4. Åtaganden för sårbara grupper:
      • Företaget ska uppge om deras policyer gör särskilda åtaganden för inkludering och/eller positiv särbehandling av personer från grupper som är särskilt sårbara, och i så fall vilka dessa åtaganden är.

    Upplysningskrav S1-2: Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarföreträdare angående konsekvenser

    1. Kontakter med arbetskraften:
      • Företaget ska redovisa om och hur den egna arbetskraftens perspektiv beaktas i företagets beslut och åtgärder för att hantera faktiska och potentiella konsekvenser för arbetskraften, vilket inkluderar frågor om mångfald och lika möjligheter.

    Upplysningskrav S1-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem

    1. Klagomålsmekanismer:
      • Företaget ska beskriva de kanaler som finns för att den egna arbetskraften ska kunna uppmärksamma problem, inklusive frågor om diskriminering och bristande lika möjligheter, samt hur dessa klagomål hanteras.

    Upplysningskrav S1-9: Mångfaldsindikatorer

    1. Könsfördelning på företagsledningsnivå:
      • Företaget ska redovisa könsfördelningen i antal och andel på företagsledningsnivå.
    2. Åldersfördelning bland anställda:
      • Företaget ska redovisa fördelningen av de anställda efter åldersgrupp: Under 30 år, 30–50 år, över 50 år.

    Upplysningskrav S1-16: Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning)

    1. Löneklyftan mellan könen:
      • Företaget ska redovisa den procentuella skillnaden mellan kvinnors och mäns löner.
    2. Total ersättning:
      • Företaget ska redovisa förhållandet mellan ersättningen till den högst betalda medarbetaren och medianersättningen för alla anställda.

    Syfte med dessa upplysningskrav

    • Transparens och ansvarsutkrävande:
      • Kraven säkerställer att företag är transparenta om hur de hanterar mångfald och lika möjligheter, vilket gör det möjligt för intressenter att hålla företaget ansvarigt för dess praxis och framsteg på dessa områden.
    • Främjande av inkluderande arbetsmiljöer:
      • Genom att redovisa policyer och mått relaterade till mångfald och lika möjligheter, visar företag sitt engagemang för att skapa en inkluderande arbetsmiljö där alla medarbetare har lika möjligheter att lyckas.
    • Bevakning av diskrimineringsrisker:
      • Genom att redovisa klagomål och hanteringen av dessa, kan företag identifiera och åtgärda diskrimineringsrisker, vilket förbättrar arbetsmiljön och minskar potentiella juridiska och anseendemässiga risker.

     

    Hur ska arbetsförhållanden rapporteras enligt ESRS S1?

    Upplysningskrav relaterade till arbetsförhållanden enligt ESRS S1

    1. Policyer för den egna arbetskraften (S1-1)
    • Beskrivning av policyer:
      • Företaget ska beskriva de policyer som det har antagit för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till arbetsförhållanden.
      • Det ska inkludera specifika åtaganden inom arbetsvillkor som säkra anställningar, arbetstid, löner, social dialog, föreningsfrihet, kollektivavtal, balans mellan arbete och fritid samt arbetsmiljö.
    • Efterlevnad av mänskliga rättigheter:
      • Företaget ska beskriva hur det respekterar och skyddar arbetstagarnas rättigheter enligt internationella och europeiska instrument för mänskliga rättigheter.
    1. Rutiner för kontakter med arbetskraften (S1-2)
    • Kontakter och dialog:
      • Företaget ska redovisa sina rutiner för kontakter och dialog med den egna arbetskraften och arbetstagarföreträdare, särskilt hur dessa kontakter hanteras i frågor som påverkar arbetsförhållanden.
      • Företaget ska förklara om kontakterna sker direkt eller genom företrädare, och hur ofta och i vilket stadium kontakterna sker.
    1. Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser (S1-3)
    • Gottgörelse och klagomålsmekanismer:
      • Företaget ska beskriva sina rutiner för att gottgöra eller samarbeta kring gottgörelse för negativa konsekvenser för arbetskraften.
      • Det ska också inkludera information om vilka kanaler som finns för att uppmärksamma problem, samt hur dessa kanaler övervakas och utvärderas för deras ändamålsenlighet.
    1. Åtgärder och resurser (S1-4)
    • Åtgärdsplaner och initiativ:
      • Företaget ska redovisa sina strategier och åtgärdsplaner för att hantera väsentliga negativa och positiva konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till arbetsförhållanden.
      • Beskrivning av hur man följer upp och kontrollerar att dessa åtgärder och initiativ ger önskade resultat.
    1. Mål och mått (S1-5)
    • Resultatinriktade mål:
      • Företaget ska redovisa sina tidsbestämda och resultatinriktade mål för att förbättra arbetsförhållandena och hur man följer upp dessa mål.
      • Informationen ska inkludera en beskrivning av hur målen formuleras och om arbetskraften konsulteras i denna process.
    1. Uppgifter om anställda (S1-6)
    • Kvantitativa uppgifter:
      • Företaget ska offentliggöra det totala antalet anställda, uppdelat efter kön och land, samt anställningsform (tillsvidareanställda, tillfälligt anställda, behovsanställda).
      • Information om personalomsättning och metoder för att sammanställa uppgifterna.
    1. Kollektivavtal och social dialog (S1-8)
    • Kollektivavtalstäckning:
      • Företaget ska redovisa i vilken utsträckning anställningsvillkoren för den egna arbetskraften bestäms eller påverkas av kollektivavtal, samt omfattningen av den sociala dialogen på företagsnivå.
    1. Tillräckliga löner (S1-10)
    • Lönenivåer:
      • Företaget ska uppge om alla anställda får en tillräcklig lön i nivå med gängse referenslöner och, om inte, specificera de länder och procentandel anställda som tjänar mindre än referenslönen.
    1. Socialt skydd (S1-11)
    • Socialt skydd vid livshändelser:
      • Företaget ska uppge om alla anställda omfattas av socialt skydd mot inkomstbortfall vid större livshändelser som sjukdom, arbetslöshet, arbetsskador, föräldraledighet och pension.
    1. Hälso- och säkerhetsmått (S1-14)
    • Arbetsmiljö:
      • Företaget ska redovisa i vilken utsträckning den egna arbetskraften omfattas av ett arbetsmiljösystem, samt antalet arbetsrelaterade skador, ohälsofall och dödsfall.
    1. Mångfaldsindikatorer (S1-9)
    • Könsfördelning och åldersfördelning:
      • Företaget ska redovisa könsfördelningen på företagsledningsnivå och åldersfördelningen bland de anställda.

     

    Vilken roll har ledningen för att säkerställa efterlevnad av ESRS S1?

    Detta är en sammanfattning av ledningens roll avseende av upplysningskraven i ESRS S1. Se alla detaljer i Mentcon modellens web-app under respektive datapunkt i ESRS.

    1. Strategisk Inriktning och Styrning
    • Övergripande ansvar: Ledningen ansvarar för att integrera ESRS S1 i företagets övergripande strategi och affärsmodell. Detta innebär att de måste säkerställa att företagets påverkan på den egna arbetskraften beaktas i strategiska beslut och affärsprocesser.
    • Policyutveckling: Ledningen ska utveckla och anta policyer som hanterar väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till arbetskraften. Dessa policyer bör vara i linje med internationella och europeiska standarder för mänskliga rättigheter och arbetsvillkor.
    1. Tillbörlig Aktsamhet och Riskhantering
    • Identifiering och bedömning: Ledningen ska leda processen för att identifiera och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för arbetskraften. Detta innebär att man måste genomföra en systematisk granskning av verksamhetens påverkan och risker relaterade till arbetsvillkor.
    • Implementering av rutiner: Ledningen ska säkerställa att det finns effektiva rutiner och processer för att hantera identifierade risker och möjligheter. Detta inkluderar att ha system för kontakt med arbetskraften, mekanismer för klagomål och åtgärder för gottgörelse.
    1. Uppföljning och Utvärdering
    • Kontinuerlig övervakning: Ledningen ansvarar för att övervaka och utvärdera effektiviteten av de policyer och åtgärder som har implementerats för att hantera arbetskraftsrelaterade frågor. Detta innebär regelbunden rapportering och granskning av mål och resultat.
    • Resultatrapportering: Ledningen ska säkerställa att företaget redovisar sina framsteg och resultat i enlighet med ESRS S1:s krav. Detta inkluderar att rapportera om personalomsättning, arbetsmiljö, löner, socialt skydd, mångfald och utbildning.
    1. Intressentengagemang och Kommunikation
    • Dialog med arbetskraften: Ledningen ska främja och underhålla en dialog med den egna arbetskraften och deras representanter för att säkerställa att deras perspektiv beaktas i beslutsprocessen. Detta inkluderar regelbundna samråd och möten för att diskutera arbetsrelaterade frågor.
    • Transparens: Ledningen måste säkerställa att kommunikationen kring arbetskraftsfrågor är transparent och tillgänglig. Detta innebär att man ska informera arbetskraften om deras rättigheter, policyer och tillgängliga resurser för att hantera arbetsrelaterade frågor.
    1. Efterlevnad av Internationella Standarder
    • Mänskliga rättigheter och arbetsstandarder: Ledningen ansvarar för att företaget följer internationellt erkända standarder och riktlinjer, såsom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
    • Kontinuerlig förbättring: Ledningen ska arbeta för att kontinuerligt förbättra arbetsvillkoren och säkerställa att företagets praxis utvecklas i enlighet med förändringar i lagstiftning och internationella normer.

     

    Hur kan företag visa kontinuerlig förbättring i sin ESRS S1-rapportering?

    Förslag på hur företag kan visa kontinuerlig förbättring i sin ESRS S1-rapportering:

    1. Sätt upp tydliga och tidsbestämda mål
    • Målformulering: Definiera specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbestämda (SMART) mål för att förbättra arbetsvillkor, säkerhet, jämställdhet och kompetensutveckling.
    • Uppföljning: Regelbundet granska och uppdatera målen baserat på framsteg och nya insikter.
    1. Övervaka och rapportera nyckeltal (KPI:er)
    • Mätning av framsteg: Använd nyckeltal för att mäta framsteg mot uppsatta mål. Exempel på KPI:er inkluderar personalomsättning, arbetsolyckor, sjukfrånvaro, löneskillnader mellan könen, och andel anställda som deltar i utbildning och utveckling.
    • Regelbunden rapportering: Rapportera dessa nyckeltal kvartalsvis eller årligen för att visa kontinuerliga förbättringar över tid.
    1. Implementera och förbättra policyer och rutiner
    • Policyuppdateringar: Regelbundet revidera och förbättra policyer för arbetsvillkor, mångfald, inkludering, säkerhet och hälsa på arbetsplatsen.
    • Åtgärdsplaner: Utveckla och implementera konkreta åtgärdsplaner för att adressera identifierade risker och möjligheter.
    1. Engagera och utbilda arbetskraften
    • Utbildningsprogram: Genomför regelbundna utbildningsprogram för anställda om företagets policyer, rättigheter och säkerhetsåtgärder.
    • Medarbetarengagemang: Involvera anställda i beslutsprocesser och uppmuntra dem att ge feedback och förslag på förbättringar.
    1. Utför regelbundna revisioner och utvärderingar
    • Interna revisioner: Genomför interna revisioner av arbetsförhållanden, säkerhetsrutiner och efterlevnad av policyer.
    • Extern granskning: Anlita externa revisorer för att få en oberoende bedömning av företagets praxis och efterlevnad av ESRS S1.
    1. Öppen och transparent kommunikation
    • Rapportering: Publikgör årliga hållbarhetsrapporter som inkluderar detaljerad information om framsteg, utmaningar och åtgärder inom arbetskraftsområdet.
    • Intressentdialog: Ha en öppen dialog med intressenter, inklusive anställda, fackföreningar, kunder och investerare, om företagets åtgärder och resultat.
    1. Använda teknik och dataanalys
    • Data-drivna beslut: Använd dataanalys för att identifiera trender, mönster och områden som behöver förbättras.
    • Digitala verktyg: Implementera digitala verktyg för att effektivisera övervakning och rapportering av arbetskraftsrelaterade data.
    1. Fokusera på innovation och bästa praxis
    • Benchmarking: Jämför företagets praxis med branschstandarder och bästa praxis för att identifiera förbättringsområden.
    • Innovation: Uppmuntra innovation inom arbetsmiljö och personalhantering för att hitta nya och effektivare sätt att uppnå mål.
    1. Förbättra social dialog och arbetstagarinflytande
    • Dialog med arbetstagare: Stärk dialogen med arbetstagare och deras representanter för att säkerställa att deras perspektiv och behov beaktas.
    • Representation: Säkerställ att arbetstagare har adekvat representation i beslutsprocesser som påverkar arbetsförhållanden.

    Exempel på specifika åtgärder, mål och mått:

    Se fråga Ge exempel på åtgärder, mål och mått som företag kan använda för ESRS S1 Den egna arbetskraften?”

     

    ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan

    Svar på vanligt förekommande frågor om ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan.

    ESRS S2
    Vad är ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan och dess syfte?

    ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan är en standard som syftar till att specificera upplysningskrav för att användare av hållbarhetsförklaringar ska förstå de väsentliga konsekvenserna för arbetstagare i värdekedjan i samband med företagets egen verksamhet eller värdekedja. Detta inkluderar konsekvenser genom företagets produkter eller tjänster samt dess affärsförbindelser. Standarden omfattar både de väsentliga risker och möjligheter som är associerade med dessa konsekvenser.

    Huvudsyfte:

    1. Förståelse av konsekvenser:
      • Beskriva de konsekvenser som företaget orsakar för arbetstagare i värdekedjan, både positiva och negativa samt faktiska och potentiella.
    2. Åtgärder för att hantera konsekvenser:
      • Redogöra för eventuella åtgärder som vidtagits för att förebygga, begränsa eller avhjälpa faktiska eller potentiella negativa konsekvenser samt för att hantera risker och möjligheter.
    3. Risker och möjligheter:
      • Identifiera vilka väsentliga risker och möjligheter företaget har med avseende på sina konsekvenser för och beroende av arbetstagarna i värdekedjan, hur stora dessa risker och möjligheter är, och hur företaget hanterar dem.
    4. Finansiella effekter:
      • Analysera de finansiella effekterna av de väsentliga riskerna och möjligheterna som uppstår på grund av företagets konsekvenser för och beroende av arbetstagarna i värdekedjan på kort, medellång och lång sikt.

    Detaljerade krav:

    Standarden kräver att företaget ska förklara hur man upptäcker och hanterar de väsentliga, faktiska eller potentiella konsekvenserna för arbetstagarna i värdekedjan, med avseende på:

    • Arbetsvillkor: Till exempel säkra anställningar, arbetstid, tillräckliga löner, social dialog, föreningsfrihet, balans mellan arbete och fritid, och arbetsmiljö.
    • Likabehandling och lika möjligheter för alla: Till exempel jämställdhet, lika lön för likvärdigt arbete, utbildning och kompetensutveckling, sysselsättning och social delaktighet för personer med funktionsnedsättning, åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen, samt mångfald.
    • Andra arbetsrelaterade rättigheter: Till exempel barn- eller tvångsarbete, adekvata bostäder, vatten och sanitet, och personlig integritet.

    Omfattning:

    Standarden gäller alla arbetstagare i tidigare och senare led i företagets värdekedja som påverkas, eller kan påverkas, väsentligt av företaget. Detta inkluderar konsekvenser kopplade till företagets egen verksamhet och värdekedja, dess varor och tjänster, samt dess affärsförbindelser. Arbetstagare som inte ingår i ”den egna arbetskraften” omfattas av denna standard, medan egen arbetskraft omfattas av ESRS S1.

    Sammanfattningsvis, ESRS S2 syftar till att ge en helhetsbild av hur företagets verksamhet påverkar arbetstagarna i värdekedjan, vilka åtgärder som vidtas för att hantera dessa konsekvenser, samt de risker och möjligheter som uppstår till följd av dessa konsekvenser.

     

    Hur samverkar ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan med andra standarder inom ESRS?

    ESRS S2 är utformad för att samverka med andra standarder inom ESRS-systemet på flera sätt för att säkerställa en helhetssyn på hållbarhetsrapporteringen.

    Förhållande till andra ESRS-standarder:

    1. Integrering med ESRS 2 Allmänna upplysningar:
      • ESRS S2 används när väsentliga konsekvenser och/eller väsentliga risker och möjligheter relaterade till arbetstagarna i värdekedjan har identifierats i den väsentlighetsbedömning som beskrivs i ESRS 2 Allmänna upplysningar. Detta innebär att företag måste identifiera och bedöma vilka konsekvenser, risker och möjligheter som är mest väsentliga för deras verksamhet innan de rapporterar enligt ESRS S2.
    2. Sammanhang med andra standarder:
      • ESRS S2 bör läsas tillsammans med ESRS 1 Allmänna krav, ESRS 2, ESRS S1 (Den egna arbetskraften), ESRS S3 (Berörda samhällen), och ESRS S4 (Konsumenter och slutanvändare). Detta säkerställer att det finns en sammanhängande och integrerad rapportering över olika aspekter av hållbarhet och social påverkan.
    3. Enhetlig och konsekvent redovisning:
      • För att rapporteringen enligt ESRS S2 ska vara effektiv, måste den vara enhetlig och konsekvent, och där det är lämpligt, tydligt kopplad till företagets redovisning om den egna arbetskraften enligt ESRS S1. Detta innebär att det ska finnas en logisk och tydlig koppling mellan hur företaget rapporterar om sina egna anställda och om arbetstagarna i värdekedjan.
    4. Upplysningskrav och koppling till strategi:
      • Kraven i ESRS S2 bör läsas tillsammans med de upplysningar som krävs enligt ESRS 2 om strategi (SBM). Upplysningarna som resulterar från detta ska redovisas tillsammans med de upplysningar som krävs enligt ESRS 2, särskilt när det gäller SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell. Företaget kan välja att redovisa dessa upplysningar tillsammans med den tematiska upplysningen för att ge en tydligare bild av hur de hanterar sina hållbarhetsutmaningar strategiskt.

    Sammanfattning:

    ESRS S2 integrerar med andra ESRS-standarder genom att:

    • Bygga på den väsentlighetsbedömning som beskrivs i ESRS 2.
    • Säkerställa en sammanhängande rapportering genom att läsas tillsammans med ESRS 1, ESRS 2, ESRS S1, ESRS S3, och ESRS S4.
    • Sträva efter en enhetlig och konsekvent redovisning som tydligt kopplas till företagets redovisning om den egna arbetskraften.
    • Knyta upplysningskraven till företagets strategi och affärsmodell för att ge en helhetsbild av hur företaget hanterar hållbarhetsfrågor.

     

    Vilka är upplysningskraven enligt ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan?

    Sammanfattning av upplysningskraven i ESRS S2

    1. Upplysningskrav relaterade till ESRS 2 Allmänna upplysningar
    • Krav: Dessa upplysningar ska redovisas tillsammans med de upplysningar som krävs enligt ESRS 2 om strategi (SBM). Specifikt för SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell, kan företaget välja att redovisa denna information tillsammans med tematiska upplysningar.
    1. Upplysningskrav relaterade till ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter
    • Krav: Företaget ska lämna upplysningar om hur intressena, synpunkterna och rättigheterna för arbetstagare i värdekedjan som kan påverkas väsentligt av företaget har beaktats, inklusive respekten för deras mänskliga rättigheter. Arbetstagarna i värdekedjan är viktiga intressenter.
    1. Upplysningskrav relaterade till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
    • Krav: Företaget ska redovisa om och hur faktiska eller potentiella konsekvenser för arbetstagare i värdekedjan beror på eller är kopplade till företagets strategi eller affärsmodeller och om dessa utgör underlag för anpassning av företagets strategi och affärsmodell. Dessutom ska företaget uppge hur väsentliga risker och möjligheter relaterade till arbetstagare i värdekedjan förhåller sig till företagets strategi och affärsmodeller.
    • Ytterligare information: Företaget ska också tillhandahålla följande information:
      • En beskrivning av de typer av arbetstagare i värdekedjan som kan påverkas väsentligt av företaget, inklusive deras koppling till företagets verksamhet och affärsförbindelser.
      • Information om eventuella områden eller råvaror med hög risk för barnarbete eller tvångsarbete.
      • Om negativa konsekvenser är systematiska eller enskilda händelser och deras påverkan.
      • En beskrivning av positiva konsekvenser och vilka arbetstagare i värdekedjan de påverkar.
      • Eventuella väsentliga risker och möjligheter för företaget relaterade till arbetstagare i värdekedjan.
    1. Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

    S2-1: Policyer för arbetstagare i värdekedjan

    • Krav: Företaget ska beskriva policyer som antagits för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för arbetstagare i värdekedjan.
    • Syfte: Att ge förståelse för omfattningen av företagets policyer för att hantera dessa aspekter.

    S2-2: Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående konsekvenser

    • Krav: Företaget ska redovisa sina rutiner för att kommunicera med arbetstagare i värdekedjan om faktiska och potentiella konsekvenser.
    • Syfte: Att ge en förståelse för hur företaget, som en del av tillbörlig aktsamhet, kommunicerar med och tar hänsyn till arbetstagare i värdekedjan i beslutsprocesser.

    S2-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler för arbetstagare i värdekedjan att uppmärksamma problem

    • Krav: Företaget ska beskriva rutiner för att gottgöra negativa konsekvenser och vilka kanaler arbetstagare i värdekedjan har för att uppmärksamma problem.
    • Syfte: Att ge en förståelse för de formella vägar som finns för arbetstagare i värdekedjan att ta upp frågor och behov med företaget.

    S2-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera risker och möjligheter

    • Krav: Företaget ska redovisa strategier för att åtgärda väsentliga konsekvenser och hantera risker och möjligheter för arbetstagare i värdekedjan.
    • Syfte: Att ge en förståelse för de åtgärder och strategier som företaget använder för att hantera dessa aspekter.

    S2-5: Mål för hantering av negativa konsekvenser, stärka positiva konsekvenser och hantera risker och möjligheter

    • Krav: Företaget ska redovisa sina tidsbestämda och resultatinriktade mål för att hantera negativa och positiva konsekvenser samt risker och möjligheter relaterade till medarbetarna i värdekedjan.
    • Syfte: Att ge en förståelse för i vilken utsträckning företaget använder sig av mål för att hantera dessa aspekter och mäta framsteg.

     

    Vilka typer av åtgärder, mål och mått kan företag använda för ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan?

    Åtgärder

    1. Utveckla och implementera policyer:
      • Skapa policyer för att hantera mänskliga rättigheter och arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan.
      • Utarbeta uppförandekoder för leverantörer som inkluderar åtaganden mot barnarbete, tvångsarbete och människohandel.
    2. Engagemang och kommunikation:
      • Upprätta rutiner för att regelbundet kommunicera med arbetstagare i värdekedjan och deras företrädare om deras arbetsvillkor och rättigheter.
      • Använda trovärdiga ombud för att säkerställa att perspektiv från sårbara grupper, som migrerande arbetare och kvinnor, beaktas.
    3. Gottgörelse och klagomålshantering:
      • Implementera klagomålsmekanismer som tillåter arbetstagare i värdekedjan att rapportera problem anonymt och säkert.
      • Etablera rutiner för att säkerställa att rapporterade problem utreds och åtgärdas på ett effektivt sätt.
    4. Åtgärder för att förhindra negativa konsekvenser:
      • Vidta specifika åtgärder för att förbättra arbetsförhållandena hos leverantörer, såsom att genomföra inspektioner och revisioner.
      • Utbilda leverantörer och deras arbetstagare om arbetsrättsliga frågor och säkerhetsstandarder.

    Mål

    1. Specifika och tidsbundna mål:
      • Minska förekomsten av barnarbete och tvångsarbete i värdekedjan med en viss procent inom en bestämd tidsram.
      • Öka andelen leverantörer som uppfyller företagets uppförandekod inom ett visst antal år.
    2. Kvalitativa och kvantitativa mål:
      • Uppnå full efterlevnad av internationella standarder för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan.
      • Säkerställa att minst 90% av leverantörerna har genomgått utbildning om arbetsrätt och säkerhet inom två år.

    Mått

    1. Prestandamått:
      • Antal och andel leverantörer som uppfyller företagets uppförandekod.
      • Antal rapporterade och lösta klagomål relaterade till arbetsvillkor i värdekedjan.
    2. Resultatmått:
      • Minskning i förekomst av arbetsrelaterade skador och olyckor hos leverantörer.
      • Förbättringar i arbetstagarnas arbetsvillkor, som löner och arbetstider, mätt genom regelbundna revisioner.
    3. Effektmått:
      • Antal leverantörer som infört åtgärder för att förebygga barnarbete och tvångsarbete.
      • Andel arbetstagare i värdekedjan som har tillgång till och använder klagomålsmekanismer.

    Sammanfattning

    Företag kan visa sitt engagemang för att förbättra arbetsvillkoren i värdekedjan genom att implementera tydliga policyer, sätta upp konkreta mål och mäta sina framsteg. Genom att kontinuerligt övervaka och rapportera dessa åtgärder och mått, kan företag inte bara säkerställa efterlevnad av ESRS S2 utan också bidra till en mer rättvis och hållbar värdekedja.

     

    Ge exempel på åtgärder, mål och mått som företag kan använda för ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan?

    Åtgärder

    1. Utveckling och Implementering av Policyer:
      • Mänskliga Rättigheter: Implementera en uppförandekod för leverantörer som specificerar krav på arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, inklusive förbud mot barnarbete och tvångsarbete.
      • Uppföljning och Revisioner: Genomföra regelbundna sociala revisioner och inspektioner hos leverantörer för att säkerställa efterlevnad av företagets uppförandekod.
    2. Utbildning och Kompetensutveckling:
      • Utbildningsprogram: Utveckla och genomföra utbildningsprogram för leverantörer och deras arbetstagare om arbetsrättsliga frågor, säkerhet och hälsa.
      • Kapacitetsbyggande: Stödja leverantörer med resurser och träning för att förbättra arbetsvillkor och säkerhetsstandarder.
    3. Engagemang och Kommunikation:
      • Dialog och Samråd: Etablera regelbundna möten och dialog med arbetstagare i värdekedjan och deras företrädare för att diskutera arbetsvillkor och eventuella problem.
      • Feedbacksystem: Implementera ett system för arbetstagare att anonymt ge feedback och rapportera problem relaterade till arbetsvillkor.
    4. Gottgörelse och Klagomålshantering:
      • Klagomålsmekanismer: Inrätta klagomålsmekanismer som är tillgängliga för alla arbetstagare i värdekedjan för att rapportera överträdelser och få dem åtgärdade.
      • Återställande åtgärder: Vidta åtgärder för att gottgöra arbetstagare som drabbats av brott mot mänskliga rättigheter eller dåliga arbetsförhållanden.

    Mål

    1. Eliminering av Barnarbete och Tvångsarbete:
      • Specifikt mål: Eliminera alla former av barnarbete och tvångsarbete i värdekedjan inom fem år.
      • Kvantitativt mål: Säkerställa att 100% av leverantörerna följer uppförandekoden för arbetsvillkor och mänskliga rättigheter inom tre år.
    2. Förbättring av Arbetsvillkor:
      • Mål för löner: Uppnå en levnadslön för alla arbetstagare i värdekedjan inom fyra år.
      • Mål för arbetstider: Minska antalet arbetstimmar för arbetstagare till högst 48 timmar per vecka med tillräckliga vilotider.
    3. Hälsa och Säkerhet:
      • Säkerhetsmål: Halvera antalet arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar i värdekedjan inom två år.
      • Hälsomål: Införa regelbundna hälsokontroller och säkerhetsträning för alla arbetstagare i värdekedjan.

    Mått

    1. Prestandamått:
      • Antal leverantörer som granskas: Antal och andel leverantörer som har genomgått sociala revisioner och inspektioner under rapporteringsperioden.
      • Antal utbildningstimmar: Totalt antal utbildningstimmar som tillhandahållits för arbetstagare och chefer i värdekedjan.
    2. Resultatmått:
      • Efterlevnad av uppförandekod: Andel leverantörer som uppfyller företagets uppförandekod efter genomförda revisioner.
      • Antal rapporterade incidenter: Antal och typ av rapporterade incidenter och klagomål relaterade till arbetsvillkor, och andel som har åtgärdats.
    3. Effektmått:
      • Minskning av barnarbete: Procentuell minskning av identifierade fall av barnarbete och tvångsarbete i värdekedjan.
      • Förbättring av säkerhetsstandarder: Minskning av antalet arbetsrelaterade skador och olyckor, och förbättringar i säkerhetsbetyg enligt inspektionsrapporter.

     

    Hur ökar ESRS S2 transparensen i arbetsförhållanden inom värdekedjan?

    Detaljerad Rapportering om Leverantörer och Underleverantörer

    • Identifikation av nyckelleverantörer: Företag måste identifiera och rapportera om sina nyckelleverantörer och underleverantörer, inklusive deras geografiska läge och sektorer de är verksamma i.
    • Beskrivning av arbetsvillkor: Företag ska ge en beskrivning av arbetsvillkor hos sina leverantörer och underleverantörer, inklusive arbetsmiljö, arbetsrättsliga frågor, löner och arbetstider.
    1. Policyer och Due Diligence-processer
    • Transparens kring policyer: Företag ska redogöra för sina policyer och procedurer för att säkerställa att mänskliga rättigheter och goda arbetsvillkor upprätthålls i värdekedjan. Detta inkluderar företagets uppförandekod och etiska riktlinjer.
    • Due diligence-processer: Företag måste rapportera om de due diligence-processer de använder för att identifiera, förebygga, mildra och redogöra för negativa effekter på arbetstagare i värdekedjan.
    1. Åtgärder och Uppföljning
    • Specifika åtgärder: Företag ska redogöra för specifika åtgärder de har vidtagit för att förbättra arbetsvillkoren i värdekedjan, såsom utbildningsprogram, sociala revisioner och inspektioner.
    • Uppföljningsmekanismer: Företag måste beskriva de mekanismer de använder för att följa upp och övervaka arbetsvillkoren, inklusive hur de hanterar klagomål och rapporterade incidenter.
    1. Resultat och Prestandamått
    • Kvantitativa och kvalitativa mått: Företag ska rapportera både kvantitativa och kvalitativa mått på sina framsteg, såsom antalet sociala revisioner som har genomförts, procentandelen leverantörer som uppfyller företagets uppförandekod, och antalet arbetsrelaterade incidenter.
    • Mål och resultat: Företag måste sätta upp och rapportera om specifika mål för att förbättra arbetsvillkor och redogöra för hur väl dessa mål har uppnåtts.
    1. Engagemang och Dialog
    • Dialog med intressenter: Företag ska redogöra för hur de engagerar sig i dialog med arbetstagare i värdekedjan och deras representanter, samt andra relevanta intressenter som fackföreningar och icke-statliga organisationer (NGOs).
    • Feedbacksystem: Företag ska beskriva de system de har för att ta emot och hantera feedback och klagomål från arbetstagare i värdekedjan.
    1. Gottgörelse och Återställande
    • Klagomålsmekanismer: Företag måste ha transparenta mekanismer för att arbetstagare ska kunna rapportera kränkningar av arbetsrättsliga normer, och företag måste rapportera om hur dessa mekanismer fungerar och används.
    • Åtgärder för gottgörelse: Företag ska beskriva de åtgärder som har vidtagits för att åtgärda och gottgöra för eventuella överträdelser av arbetsrätt och mänskliga rättigheter i värdekedjan.
    1. Offentlig Rapportering
    • Tillgänglighet av rapporter: Företagens rapporter ska vara offentligt tillgängliga, vilket innebär att allmänheten, investerare och andra intressenter kan granska och bedöma företagets prestationer och åtgärder avseende arbetsvillkor i värdekedjan.
    • Jämförbarhet och standardisering: Genom att följa standardiserade rapporteringskrav som ESRS S2 blir rapporterna jämförbara över företag och sektorer, vilket ökar transparensen och möjligheten att utvärdera och jämföra företagens prestationer.

     

    Vilka mått ska företag rapportera enligt ESRS S2?

    Identifikation och Beskrivning av Medarbetare i Värdekedjan

    • Typ av medarbetare: Företag ska rapportera en kort beskrivning av de typer av medarbetare i värdekedjan som kan påverkas väsentligt av företagets verksamhet. Detta inkluderar:
      • Medarbetare som arbetar på företagets anläggningar men inte tillhör den egna arbetskraften.
      • Medarbetare i tidigare led i värdekedjan (t.ex. råvaruutvinning).
      • Medarbetare i senare led i värdekedjan (t.ex. logistik, återförsäljare).
      • Medarbetare som arbetar i gemensamma företag eller specialföretag.
      • Medarbetare som drabbas särskilt hårt av negativa konsekvenser (t.ex. migrerande arbetare, kvinnor, ungdomar).
    1. Policyer och Rutiner
    • Policyer för medarbetare i värdekedjan: Information om de policyer som antagits för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för medarbetare i värdekedjan.
    • Due diligence-processer: Beskrivning av de due diligence-processer som används för att identifiera, förebygga och hantera negativa effekter på medarbetare i värdekedjan.
    1. Åtgärder och Initiativ
    • Åtgärder för att minska negativa konsekvenser: Information om specifika åtgärder som vidtas eller planeras för att minska negativa konsekvenser för medarbetare i värdekedjan.
    • Åtgärder för att stärka positiva konsekvenser: Beskrivning av åtgärder och initiativ som syftar till att åstadkomma positiva konsekvenser för medarbetare i värdekedjan.
    1. Mål och Resultat
    • Tidsbestämda och resultatinriktade mål: Redogörelse för de tidsbestämda och resultatinriktade mål som företaget har satt upp för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för medarbetare i värdekedjan.
    • Uppföljning av mål: Beskrivning av hur företaget följer upp och kontrollerar att de uppsatta målen uppnås.
    1. Risker och Möjligheter
    • Identifiering av risker och möjligheter: Rapport om de väsentliga risker och möjligheter som företaget identifierar i relation till medarbetare i värdekedjan och hur dessa hanteras.
    • Geografiska och sektorspecifika risker: Information om områden (länder eller regioner) eller sektorer där det finns en betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete.
    1. Kommunikation och Dialog
    • Rutiner för dialog med medarbetare i värdekedjan: Beskrivning av företagets rutiner för att kommunicera med medarbetare i värdekedjan och deras företrädare om faktiska och potentiella konsekvenser.
    • Feedback och klagomål: Information om de kanaler som finns för medarbetare i värdekedjan att framföra klagomål och feedback, samt hur företaget hanterar dessa klagomål.
    1. Gottgörelse och Återställande
    • Rutiner för gottgörelse: Beskrivning av de rutiner företaget har för att gottgöra negativa konsekvenser för medarbetare i värdekedjan.
    • Effektivitet av gottgörelse: Information om hur företaget utvärderar effektiviteten av sina gottgörelseåtgärder.
    1. Specifika Incidentsrapporter
    • Allvarliga människorättsrelaterade problem: Redovisning av allvarliga människorättsrelaterade incidenter och problem i tidigare eller senare led i värdekedjan.

     

    Hur ska företag hantera känsliga uppgifter om arbetstagare i värdekedjan enligt ESRS S2?

    Dataskydd och Integritet

    • Efterlevnad av dataskyddslagar: Företag måste säkerställa att hanteringen av känsliga uppgifter om arbetstagare i värdekedjan följer alla tillämpliga nationella och internationella dataskydds- och integritetslagar, som GDPR inom EU.
    • Anonymisering: Anonymisera data när det är möjligt för att skydda identiteten på de enskilda arbetstagarna i värdekedjan.
    • Kryptering: Använd kryptering för att skydda känslig information både under överföring och vid lagring.
    1. Tillstånd och Transparens
    • Inhämtande av samtycke: Informera arbetstagarna om vilken information som samlas in och hur den kommer att användas. Inhämta explicit samtycke från arbetstagarna innan känslig information samlas in.
    • Transparens: Vara transparent med arbetstagarna om hur deras data hanteras och vilka åtgärder som vidtas för att skydda deras integritet.
    1. Begränsad Åtkomst
    • Åtkomstkontroll: Begränsa åtkomsten till känslig information till endast de anställda och tredje parter som behöver den för att utföra sina arbetsuppgifter. Implementera robusta autentiseringsmetoder.
    • Interna riktlinjer: Utveckla och implementera interna riktlinjer och rutiner för hantering av känslig information. Se till att anställda är utbildade i dessa riktlinjer och rutiner.
    1. Bedömning och Hantering av Risker
    • Riskbedömning: Genomföra regelbundna riskbedömningar för att identifiera och hantera potentiella risker för integritetsbrott och olämplig hantering av känslig information.
    • Incidenthantering: Utveckla och implementera en incidenthanteringsplan för att snabbt kunna agera vid eventuella dataintrång eller andra säkerhetsincidenter.
    1. Dokumentation och Rapportering
    • Dokumentation av åtgärder: Företag ska dokumentera alla åtgärder som vidtas för att skydda känslig information om arbetstagare i värdekedjan och vara beredda att redovisa dessa åtgärder vid behov.
    • Rapportering av överträdelser: Företag bör ha rutiner för att rapportera dataskyddsöverträdelser till relevanta tillsynsmyndigheter och berörda individer i enlighet med tillämpliga lagar.
    1. Utvärdering och Revision
    • Regelbunden utvärdering: Utför regelbundna utvärderingar av dataskyddsåtgärder och rutiner för att säkerställa att de är effektiva och uppdaterade.
    • Revisioner: Genomföra interna och externa revisioner av dataskyddspraxis för att identifiera och åtgärda eventuella brister.
    1. Ansvar och Ägarskap
    • Utse ansvariga: Utse specifika personer eller avdelningar som är ansvariga för dataskydd och hantering av känslig information inom företaget.
    • Ansvarsfull hantering: Se till att alla nivåer av företaget, från ledning till enskilda anställda, är medvetna om vikten av att hantera känslig information ansvarsfullt och säkert.

     

    Vilka utmaningar kan företag ställas inför när de implementerar ESRS S2?

    Datainsamling och Kvalitet

    • Tillgång till data: Företag kan ha svårigheter att få tillgång till tillförlitlig och aktuell data från sina leverantörer och andra parter i värdekedjan.
    • Kvalitet på data: Det kan vara utmanande att säkerställa att den data som samlas in är korrekt, komplett och konsekvent, särskilt när den kommer från olika källor och jurisdiktioner med varierande regler och standarder.
    1. Transparens och Spårbarhet
    • Spårbarhet i leverantörskedjan: Att spåra arbetsförhållanden genom hela värdekedjan kan vara svårt, särskilt när leveranskedjan är lång och involverar många mellanliggande steg och leverantörer.
    • Transparens: Det kan vara utmanande att säkerställa full transparens från alla parter i värdekedjan, särskilt i fall där leverantörer är ovilliga eller oförmögna att dela information.
    1. Kulturella och Geografiska Skillnader
    • Kulturella skillnader: Olika kulturella normer och affärspraxis kan påverka hur arbetsvillkor hanteras och rapporteras, vilket kan skapa utmaningar för standardiserad implementering.
    • Geografiska skillnader: Lagstiftning och regleringar varierar mellan länder och regioner, vilket kan komplicera anpassningen och implementeringen av enhetliga standarder för hela värdekedjan.
    1. Kostnader och Resurser
    • Ekonomiska kostnader: Implementeringen av ESRS S2 kan medföra betydande kostnader i form av tid, pengar och resurser, särskilt för att etablera och underhålla system för datainsamling, rapportering och granskning.
    • Resurskrav: Små och medelstora företag kan ha begränsade resurser och kapacitet att följa de omfattande krav som ställs i ESRS S2.
    1. Leverantörsengagemang och Samarbeten
    • Engagemang från leverantörer: Företag kan stöta på motstånd eller bristande engagemang från leverantörer att följa de krav som ställs i ESRS S2, vilket kan försvåra implementeringen.
    • Samarbete i värdekedjan: Att skapa effektiva samarbeten och partnerskap med leverantörer och andra aktörer i värdekedjan är avgörande men kan vara utmanande att etablera och upprätthålla.
    1. Tillbörlig Aktsamhet och Riskhantering
    • Tillbörlig aktsamhet: Att genomföra tillbörlig aktsamhet i hela värdekedjan för att identifiera och hantera risker relaterade till arbetsvillkor och mänskliga rättigheter kan vara komplext och tidskrävande.
    • Riskhantering: Företag måste utveckla och implementera robusta riskhanteringsstrategier för att hantera de identifierade riskerna på ett effektivt sätt.
    1. Rapportering och Efterlevnad
    • Rapporteringskrav: Att uppfylla de omfattande rapporteringskraven i ESRS S2 kan vara administrativt betungande och kräva betydande insatser för att säkerställa noggrannhet och fullständighet.
    • Efterlevnad: Att säkerställa kontinuerlig efterlevnad av standarden, särskilt när det gäller att hantera nya och förändrade krav, kan vara utmanande.
    1. Hantera Känslig Information
    • Dataskydd: Företag måste hantera känslig information om arbetstagare på ett sätt som respekterar deras integritet och uppfyller dataskyddslagstiftningen, vilket kan vara särskilt utmanande när informationen delas mellan olika jurisdiktioner och aktörer i värdekedjan.

     

    ESRS S3 Påverkade samhällen

    Svar på vanligt förekommande frågor om ESRS S3 Påverkade samhällen.

    ESRS S3
    Vad är ESRS S3 Berörda samhällen och dess syfte?

    Syfte: ESRS S3 syftar till att specificera upplysningskrav som gör det möjligt för användare av hållbarhetsförklaringen att förstå de väsentliga konsekvenserna företaget har för de samhällen det påverkar genom sin verksamhet och värdekedja. Detta inkluderar konsekvenserna av företagets varor, tjänster och affärsförbindelser, samt de tillhörande riskerna och möjligheterna. Standardens syfte är att klargöra hur företaget påverkar samhällen, vidtagna åtgärder, samt de finansiella effekterna av dessa påverkan på både kort och lång sikt.

    Huvudkomponenter av syftet:

    1. Förstå påverkan på samhällen:
      • Hur företaget påverkar samhällen vad gäller väsentliga positiva och negativa konsekvenser, både faktiska och potentiella.
      • Åtgärder för att förebygga, begränsa eller avhjälpa negativa konsekvenser samt hantera risker och möjligheter.
      • Väsentliga risker och möjligheter kopplade till företagets konsekvenser för och beroende av samhällen, samt hur dessa hanteras.
      • Finansiella effekter av dessa risker och möjligheter på företaget på kort, medellång och lång sikt.
    2. Specifika områden för konsekvenser:
      • Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter: Exempelvis adekvata bostäder, kost, vatten, sanitet, mark- och säkerhetsrelaterade konsekvenser.
      • Medborgerliga och politiska rättigheter: Exempelvis yttrandefrihet, föreningsfrihet och konsekvenser för människorättsaktivister.
      • Särskilda rättigheter för urfolk: Exempelvis fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke, självbestämmande och kulturella rättigheter.
    3. Risker och möjligheter för företaget:
      • Förklaringar om hur konsekvenserna för samhällen, samt företagets beroende av dem, ger upphov till väsentliga risker och möjligheter.
      • Negativa relationer med samhällen kan leda till avbrott i verksamheten eller skada företagets anseende.
      • Konstruktiva relationer kan leda till affärsfördelar som stabil och konfliktfri verksamhet, samt större möjligheter till lokal rekrytering.

     

    Hur samverkar ESRS S3 Berörda samhällen med andra standarder inom ESRS?
    1. Väsentlighetsbedömning:
      • ESRS S3 tillämpas när väsentliga konsekvenser och/eller risker och möjligheter relaterade till berörda samhällen har fastställts i väsentlighetsbedömningen enligt ESRS 2 Allmänna upplysningar. Detta innebär att ESRS 2 fungerar som en grundläggande standard för att identifiera och bedöma betydelsen av olika konsekvenser och risker som behandlas vidare i ESRS S3.
    2. Samarbete med andra standarder:
      • ESRS S3 bör läsas tillsammans med andra relevanta ESRS-standarder:
        • ESRS 1 Allmänna krav: Här specificeras de övergripande krav och riktlinjer som alla ESRS-standarder måste följa.
        • ESRS 2 Allmänna upplysningar: Denna standard ger en grundläggande ram för hur företaget ska redovisa sin strategi, affärsmodell och hantering av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. ESRS S3 bygger vidare på detta genom att fokusera specifikt på påverkan på samhällen.
        • ESRS S1 Den egna arbetskraften: Behandlar frågor relaterade till företagets egna anställda, vilket kompletterar ESRS S3:s fokus på samhällen.
        • ESRS S2 Medarbetare i värdekedjan: Här behandlas frågor relaterade till arbetstagare i företagets värdekedja, som är en viktig komponent i att förstå företagets totala påverkan på samhällen.
        • ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare: Denna standard fokuserar på påverkan på konsumenter och slutanvändare, vilket tillsammans med ESRS S3 ger en holistisk bild av företagets sociala påverkan.
    3. Redovisning av upplysningar:
      • Upplysningskraven i ESRS S3 ska läsas tillsammans med de upplysningar som krävs enligt ESRS 2 om strategi och affärsmodell (SBM). Detta innebär att information om företagets påverkan på samhällen och de tillhörande riskerna och möjligheterna ska integreras med de övergripande strategiska upplysningarna som ges enligt ESRS 2.
      • Specifikt ska upplysningar relaterade till SBM-3 (väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras relation till strategi och affärsmodell) kunna redovisas tillsammans med den tematiska upplysningen enligt ESRS S3. Detta ger företag flexibilitet i hur de presenterar informationen för att ge en sammanhängande bild av deras hållbarhetspraxis.

    Sammanfattningsvis innebär samverkan mellan ESRS S3 och andra ESRS-standarder att det finns ett integrerat ramverk för att redovisa och hantera företagets påverkan på samhällen. Genom att läsa och tillämpa ESRS S3 i samverkan med ESRS 1, ESRS 2, ESRS S1, ESRS S2 och ESRS S4 kan företag säkerställa en omfattande och konsekvent redovisning av deras hållbarhetsarbete och sociala påverkan.

     

    Vilka är upplysningskraven enligt ESRS S3 Berörda samhällen?

    Allmänna upplysningar (ESRS 2)

    Upplysningskraven i ESRS S3 bör läsas tillsammans med ESRS 2, särskilt om strategi och affärsmodell (SBM). Upplysningar om väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter enligt SBM-3 kan redovisas tillsammans med den tematiska upplysningen.

    1. Strategi

    2.1 Intressenters intressen och synpunkter (ESRS 2 SBM-2)

    Företaget ska uppge hur synpunkter, intressen och rättigheter för berörda samhällen, inklusive respekt för deras mänskliga rättigheter, påverkar företagets strategi och affärsmodell. Berörda samhällen är en viktig intressentgrupp.

    2.2 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (ESRS 2 SBM-3)

    Företaget ska uppge:

    • Om och hur faktiska eller potentiella konsekvenser för berörda samhällen beror på eller är kopplade till företagets strategi eller affärsmodeller och om dessa utgör underlag för anpassning av företagets strategi och affärsmodeller.
    • Hur väsentliga risker och möjligheter som uppstår på grund av konsekvenser för, och beroende av, berörda samhällen, förhåller sig till företagets strategi och affärsmodeller.

    Företaget ska dessutom tillhandahålla:

    • En beskrivning av vilken typ av samhällen som påverkas väsentligt (t.ex. samhällen nära verksamhetsställen, i värdekedjan, eller urfolk).
    • Om väsentliga negativa konsekvenser är omfattande eller systematiska, kopplade till enskilda händelser eller specifika affärsförbindelser, samt konsekvenser av omställning till grönare verksamhet.
    • En beskrivning av väsentliga positiva konsekvenser, vilken verksamhet som medför dessa och vilken typ av samhällen som påverkas.
    • Eventuella väsentliga risker och möjligheter för företaget som beror på konsekvenser för, och beroende av, berörda samhällen.
    1. Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

    3.1 Policyer för berörda samhällen

    Företaget ska beskriva policyer för att hantera väsentliga konsekvenser för berörda samhällen, inklusive:

    • Hur man fastställer, bedömer, hanterar och/eller åtgärdar väsentliga konsekvenser.
    • Specifika bestämmelser för att förebygga och åtgärda konsekvenser för urfolk.
    • Åtaganden i policyer för mänskliga rättigheter som är relevanta för berörda samhällen och hur man övervakar efterlevnaden av internationella riktlinjer.

    3.2 Rutiner för kontakter med berörda samhällen

    Företaget ska redovisa rutiner för kontakter med berörda samhällen och deras företrädare, inklusive:

    • Om kontakter sker direkt eller via ombud, vilken typ av kontakter, och hur ofta de sker.
    • Funktion och högsta befattning inom företaget som ansvarar för dessa kontakter.
    • Hur man utvärderar ändamålsenligheten i kontakterna.
    • Speciella åtgärder för att säkerställa att urfolks rättigheter respekteras.

    3.3 Rutiner för att gottgöra negativa konsekvenser

    Företaget ska beskriva rutiner för att gottgöra negativa konsekvenser och kanaler för berörda samhällen att uppmärksamma problem, inklusive:

    • Allmänna riktlinjer och rutiner för gottgörelse.
    • Särskilda kanaler för att ta upp problem direkt med företaget.
    • Hur man övervakar och följer upp frågor som tas upp och utreds.
    • Om berörda samhällen känner till och litar på dessa strukturer.

    3.4 Åtgärder för att hantera väsentliga konsekvenser

    Företaget ska redovisa strategier för att hantera väsentliga konsekvenser för berörda samhällen, inklusive:

    • Vilka åtgärder som planeras eller pågår för att förhindra eller minska negativa konsekvenser.
    • Hur man tillhandahåller eller möjliggör gottgörelse.
    • Ytterligare åtgärder eller initiativ för att åstadkomma positiva konsekvenser.
    • Hur man säkerställer att affärspraxis inte orsakar eller bidrar till negativa konsekvenser.
    1. Mått och mål

    4.1 Mål för att hantera konsekvenser och risker

    Företaget ska redovisa tidsbestämda och resultatinriktade mål för att:

    • Minska negativa konsekvenser för berörda samhällen.
    • Stärka positiva konsekvenser för berörda samhällen.
    • Hantera väsentliga risker och möjligheter.

     

    Hur främjar ESRS S3 transparens i samhällsrelationer?

    Beskrivning av Strategi och Affärsmodell

    • Intressenters intressen och synpunkter (ESRS 2 SBM-2): Företag måste redovisa hur synpunkter, intressen och rättigheter för berörda samhällen påverkar företagets strategi och affärsmodell, vilket inkluderar respekt för deras mänskliga rättigheter. Detta ger insyn i hur företaget integrerar samhällenas behov och förväntningar i sin övergripande strategi.
    • Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (ESRS 2 SBM-3): Företag måste beskriva om och hur faktiska eller potentiella konsekvenser för berörda samhällen beror på företagets strategi eller affärsmodeller och hur detta informerar anpassningen av strategin. De måste också förklara hur dessa konsekvenser relaterar till deras övergripande affärsmodeller.
    1. Identifiering och Hantering av Konsekvenser
    • Beskrivning av påverkade samhällen: Företag måste beskriva vilken typ av samhällen som påverkas väsentligt av företagets verksamhet eller värdekedja. Detta inkluderar samhällen nära företagets anläggningar, samhällen längs värdekedjan, samhällen i början eller slutet av värdekedjan, och urfolk.
    • Beskrivning av negativa och positiva konsekvenser: Företag måste redogöra för både negativa och positiva konsekvenser som deras verksamhet har på samhällen. Detta ger en balanserad bild av företagets påverkan.
    • Åtgärder och initiativ: Företag måste beskriva de åtgärder och initiativ de vidtar för att hantera dessa konsekvenser, inklusive specifika policyer och rutiner för att hantera och gottgöra negativa konsekvenser samt att främja positiva konsekvenser.
    1. Policyer och Rutiner
    • Policyer för berörda samhällen: Företag måste beskriva sina policyer för att hantera väsentliga konsekvenser för berörda samhällen, inklusive specifika bestämmelser för att förebygga och åtgärda konsekvenser för urfolk.
    • Rutiner för kontakter med samhällen: Företag måste redovisa rutiner för kontakter med berörda samhällen och deras företrädare, inklusive hur och när dessa kontakter sker, vem inom företaget som ansvarar för dem, och hur man säkerställer att dessa kontakter är effektiva.
    • Rutiner för gottgörelse: Företag måste beskriva rutiner för att gottgöra negativa konsekvenser, inklusive särskilda kanaler genom vilka samhällen kan uppmärksamma problem och hur företaget övervakar och utvärderar dessa rutiner.
    1. Mått och Mål
    • Tidsbestämda och resultatinriktade mål: Företag måste redovisa sina mål för att minska negativa konsekvenser, stärka positiva konsekvenser och hantera väsentliga risker och möjligheter. Detta inkluderar hur dessa mål formuleras, kontrolleras och utvärderas i samråd med berörda samhällen.
    • Uppföljning och utvärdering: Företag måste beskriva hur de följer upp och utvärderar åtgärder och initiativ för att säkerställa att de ger avsedda resultat för berörda samhällen.
    1. Kontinuerlig Dialog och Samråd
    • Kontakter och samråd med berörda samhällen: Företag måste beskriva hur de kontinuerligt samråder med berörda samhällen, inklusive särskilda åtgärder för att säkerställa att urfolk och andra sårbara grupper är delaktiga i beslutsprocesser som påverkar dem.

    Sammanfattning

    Genom dessa omfattande upplysningskrav säkerställer ESRS S3 att företag redovisar sina relationer med samhällen på ett transparent och ansvarsfullt sätt. Detta inkluderar detaljerad information om strategi, konsekvenser, policyer, åtgärder och mål samt rutiner för dialog och gottgörelse. Företagen måste visa hur de hanterar sina samhällsrelationer och hur de arbetar för att minimera negativa och maximera positiva effekter på samhällen.

     

    Hur ska företag hantera känslig information om Berörda samhällen enligt ESRS S3?

    Skydd av Integritet och Säkerhet

    • Känslig Information: Företag ska identifiera och skydda känslig information som kan avslöja specifika detaljer om individer eller grupper inom berörda samhällen, särskilt information som kan leda till risker för deras integritet eller säkerhet.
    • Anonymisering och Aggregering: När det är möjligt och lämpligt ska företag anonymisera eller aggregera data för att förhindra identifiering av specifika individer eller grupper, särskilt när det gäller små eller sårbara samhällen.
    1. Transparens och Tydlighet i Upplysningar
    • Balans mellan Transparens och Skydd: Företag måste balansera behovet av transparens med behovet av att skydda känslig information. Detta innebär att vara så transparent som möjligt om företagets påverkan på samhällen utan att avslöja detaljer som kan vara skadliga.
    • Tydlig Kommunikation: Företag ska tydligt kommunicera varför viss information har anonymiserats eller aggregerats, och förklara de åtgärder som har vidtagits för att skydda känslig information.
    1. Dialog med Berörda Samhällen
    • Samråd och Medgivande: Företag ska ha en dialog med berörda samhällen om hur deras information hanteras, inklusive hur känslig information skyddas. Företagen bör sträva efter att få samtycke från samhällena när det gäller hur deras information används och redovisas.
    • Respekt för Önskemål: Företag ska respektera önskemål från samhällen om hur deras information hanteras, särskilt om samhällena uttrycker oro för säkerhet eller integritet.
    1. Policyer och Rutiner
    • Policyer för Dataskydd: Företag ska ha tydliga policyer och rutiner för hur känslig information om berörda samhällen hanteras, lagras och skyddas. Dessa policyer ska vara i linje med gällande dataskyddslagar och bästa praxis.
    • Utbildning och Medvetenhet: Anställda som hanterar information om berörda samhällen ska utbildas i att förstå och följa företagets policyer och rutiner för att skydda känslig information.
    1. Kontinuerlig Övervakning och Förbättring
    • Övervakning av Informationshantering: Företag ska kontinuerligt övervaka och utvärdera sina processer för att hantera känslig information för att säkerställa att de är effektiva och att de skyddar berörda samhällen.
    • Revision och Uppdatering: Företag bör regelbundet granska och uppdatera sina policyer och rutiner för att hantera känslig information, baserat på förändringar i lagstiftning, bästa praxis och feedback från berörda samhällen.

    Sammanfattning

    Genom dessa riktlinjer säkerställer ESRS S3 att företag hanterar känslig information om berörda samhällen på ett ansvarsfullt och skyddande sätt. Företagen måste balansera behovet av transparens med skyddet av integritet och säkerhet, samt ha tydliga policyer och rutiner på plats för att hantera och skydda känslig information. Dialog med berörda samhällen och respekt för deras önskemål är också centrala komponenter i detta arbete.

    ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare

    Svar på vanligt förekommande frågor om ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare.

    ESRS S3
    Vad är ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare och dess syfte?

    Syfte och Mål med ESRS S3

    ESRS S3 (European Sustainability Reporting Standards) syftar till att specificera upplysningskrav som gör det möjligt för användare av hållbarhetsförklaringar att förstå de väsentliga konsekvenserna för konsumenter och slutanvändare i samband med företagets verksamhet och värdekedja. Detta omfattar:

    1. Konsekvenser för Konsumenter och Slutanvändare
      • Identifiering av Påverkan:
        • Både positiva och negativa, faktiska och potentiella konsekvenser som företaget orsakar för konsumenter och slutanvändare genom sina varor och tjänster.
      • Åtgärder för Hantering:
        • Beskrivning av åtgärder som vidtagits för att förebygga, begränsa eller avhjälpa negativa konsekvenser samt hantera risker och möjligheter.
      • Risker och Möjligheter:
        • Identifiering av väsentliga risker och möjligheter relaterade till företagets påverkan på och beroende av konsumenter och slutanvändare, inklusive hantering av dessa risker och möjligheter.
      • Finansiella Effekter:
        • Redovisning av de finansiella effekterna av väsentliga risker och möjligheter som påverkar företaget på kort, medellång och lång sikt.

    Specifika Krav

    För att uppnå sitt syfte inkluderar ESRS S3 specifika krav på hur företag ska hantera och redovisa konsekvenser för konsumenter och slutanvändare:

    1. Hantera Känslig Information och Säkerhet:
      • Personuppgifter:
        • Konsekvenser som rör personuppgifter, inklusive personlig integritet, yttrandefrihet och tillgång till högkvalitativ information.
      • Personlig Säkerhet:
        • Konsumenternas och slutanvändarnas personliga säkerhet, såsom arbetsmiljö, personsäkerhet och skydd för barn.
      • Social Delaktighet:
        • Aspekter som icke-diskriminering, tillgång till varor och tjänster samt ansvarsfulla försäljningsmetoder.
    2. Risker och Möjligheter för Företaget:
      • Företag ska förklara hur konsekvenser för konsumenter och slutanvändare, samt företagets beroende av dem, kan ge upphov till väsentliga risker och möjligheter. Exempelvis kan negativa konsekvenser påverka företagets rykte och affärsresultat negativt, medan positivt förtroende kan gynna affärerna genom ökad försäljning eller en bredare konsumentbas.

    Utanför Tillämpningsområdet

    1. Uteslutningar:
      • Olaglig användning eller missbruk av företagets produkter och tjänster av konsumenter och slutanvändare faller utanför tillämpningsområdet för denna standard.

    Sammanfattning

    ESRS S3 främjar transparens i hur företag påverkar konsumenter och slutanvändare genom att kräva detaljerad redovisning av både positiva och negativa konsekvenser, åtgärder för att hantera dessa konsekvenser, samt de finansiella risker och möjligheter som uppstår. Genom att fokusera på personuppgifter, personlig säkerhet och social delaktighet, hjälper standarden företag att identifiera och minimera negativa effekter samt att maximera positiva bidrag till hållbar utveckling.

     

    Hur samverkar ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare med andra standarder inom ESRS?
    1. Väsentlighetsbedömning och ESRS 2:
      • Förutsättning för Användning:
        • ESRS S4 tillämpas när väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för konsumenter och slutanvändare har identifierats genom väsentlighetsbedömningen beskriven i ESRS 2 Allmänna upplysningar.
      • Integrerad Rapportering:
        • Upplysningskrav i ESRS S4 ska integreras med de strategiska upplysningar som krävs enligt ESRS 2, särskilt de som handlar om väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (SBM-3). Detta säkerställer att rapporteringen är sammanhängande och heltäckande.
    2. Kompletterande Läsning med Andra Standarder:
      • ESRS 1 Allmänna Krav:
        • ESRS S4 bör läsas tillsammans med ESRS 1 för att säkerställa att alla generella krav på rapportering och redovisning uppfylls.
      • ESRS S1 och ESRS S2:
        • ESRS S1 Den Egna Arbetskraften:
          • Fokuserar på företagets egen arbetskraft och deras välbefinnande.
        • ESRS S2 Medarbetare i Värdekedjan:
          • Fokuserar på arbetskraften inom hela värdekedjan, inklusive leverantörer och affärspartners.
      • ESRS S3 Berörda Samhällen:
        • Behandlar konsekvenser för samhällen som påverkas av företagets verksamhet. ESRS S4 kompletterar detta genom att specifikt fokusera på konsumenter och slutanvändare.
    3. Upplysningskrav och Strategi:
      • Sammanhängande Redovisning:
        • Upplysningskraven i ESRS S4 är utformade för att vara konsistenta med upplysningarna i ESRS 2 om strategi och affärsmodell (SBM). Företag kan välja att redovisa väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter tillsammans med tematiska upplysningar eller integrera dem med strategisk redovisning för att ge en sammanhängande bild av hur dessa aspekter påverkar affärsmodellen.

    Genom att säkerställa att ESRS S4 är integrerat med och kompletterar andra ESRS-standarder, främjas en omfattande och konsistent rapportering av hållbarhetsupplysningar. Detta bidrar till att ge en fullständig bild av företagets påverkan på och beroende av olika intressenter, inklusive konsumenter, arbetskraft och samhällen.

     

    Vilka är upplysningskraven enligt ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare?

    ESRS 2 Allmänna upplysningar

    • Strategi (SBM): Upplysningskraven i ESRS S4 bör läsas tillsammans med upplysningarna enligt ESRS 2 om strategi och affärsmodell (SBM). Upplysningarna ska redovisas tillsammans, med undantag för SBM-3 som kan redovisas separat.

    Strategi

    Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter

    • Företaget ska beskriva hur intressena, synpunkterna och rättigheterna för konsumenter och/eller slutanvändare har påverkat företagets strategi och affärsmodell. Konsumenter och slutanvändare är en viktig intressentgrupp.

    Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

    • Företaget ska beskriva:
      • Om och hur faktiska eller potentiella konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare påverkar företagets strategi eller affärsmodell.
      • Hur företagets väsentliga risker och möjligheter relaterade till konsumenter och/eller slutanvändare förhåller sig till företagets strategi och affärsmodell.
    • Specifika upplysningar inkluderar:
      • Typen av konsumenter och/eller slutanvändare som påverkas.
      • Omfattningen av negativa konsekvenser.
      • Positiva konsekvenser och vilka grupper som påverkas positivt.
      • Risker och möjligheter för företaget som beror på konsumenter och/eller slutanvändare.

    Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

    Upplysningskrav S4-1: Policyer för konsumenter och slutanvändare

    • Företaget ska beskriva sina policyer för hantering av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till konsumenter och/eller slutanvändare.
    • Information ska inkludera åtaganden för mänskliga rättigheter och överensstämmelse med internationella normer.

    Upplysningskrav S4-2: Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående konsekvenser

    • Beskrivning av rutiner för kontakter med konsumenter och/eller slutanvändare om konsekvenser.
    • Hur företagets beslut och åtgärder påverkar konsumenter och/eller slutanvändare.
    • Fokus på särskilt sårbara grupper.

    Upplysningskrav S4-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem

    • Beskrivning av rutiner för gottgörelse av negativa konsekvenser.
    • Kanaler för att konsumenter och/eller slutanvändare ska kunna uppmärksamma problem.
    • Hur företaget säkerställer effektivitet i dessa kanaler.

    Upplysningskrav S4-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

    • Redogörelse för åtgärder och initiativ för att hantera väsentliga konsekvenser.
    • Beskrivning av processer för att fastställa lämpliga åtgärder.
    • Strategier för att hantera risker och utnyttja möjligheter.
    • Säkerställande av att affärspraxis inte orsakar negativa konsekvenser.

    Mått och mål

    Upplysningskrav S4-5: Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

    • Redogörelse för tidsbestämda och resultatinriktade mål för att minska negativa konsekvenser, stärka positiva konsekvenser och hantera risker och möjligheter.
    • Beskrivning av hur målen formuleras och utvärderas.

     

     

    Vilka typer av åtgärder, mål och mått kan företag använda för ESRS S4 konsumenter och slutanvändare?

    Åtgärder

    1. Policyer och riktlinjer:
      • Inför policyer för hantering av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för konsumenter och slutanvändare.
      • Utarbeta specifika riktlinjer för att skydda konsumenters och slutanvändares mänskliga rättigheter.
      • Implementera och övervaka efterlevnaden av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
    2. Kontakter och samråd:
      • Etablera rutiner för regelbunden kontakt med konsumenter och slutanvändare, deras företrädare eller trovärdiga ombud.
      • Beakta perspektiven hos särskilt sårbara grupper, som personer med funktionsnedsättning och barn.
    3. Gottgörelse och klagomålsmekanismer:
      • Implementera rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser som påverkar konsumenter och slutanvändare.
      • Skapa kanaler där konsumenter och slutanvändare kan rapportera problem och få dem utredda.
    4. Proaktiva initiativ:
      • Vidta åtgärder för att förhindra och minska negativa konsekvenser, till exempel genom förbättrad produktutformning och ansvarsfull marknadsföring.
      • Genomföra initiativ som främjar positiva konsekvenser, såsom att göra produkter mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

    Mål

    1. Tidsbestämda och resultatinriktade mål:
      • Sätta upp mål för att minska negativa konsekvenser för konsumenter och slutanvändare, som att minska incidenter relaterade till produktsäkerhet.
      • Etablera mål för att stärka positiva konsekvenser, till exempel att öka andelen produkter som är utformade för att vara tillgängliga för alla konsumenter.
      • Definiera mål för att hantera risker och utnyttja möjligheter, exempelvis genom att förbättra dataskydd och integritet för användare av företagets tjänster.
    2. Utvärdering och förbättring:
      • Regelbundet utvärdera om företaget når sina uppsatta mål.
      • Analysera resultaten för att identifiera möjliga förbättringar i företagets strategier och åtgärder.

    Mätvärden

    1. Kvantitativa mätvärden:
      • Antal och typ av rapporterade incidenter som påverkar konsumenters och slutanvändares säkerhet och hälsa.
      • Antal och typ av klagomål som mottagits via etablerade kanaler.
      • Andel produkter eller tjänster som har genomgått riskbedömning avseende dataskydd och personlig integritet.
    2. Kvalitativa mätvärden:
      • Beskrivning av policyer och procedurer för hantering av konsumenters och slutanvändares rättigheter och säkerhet.
      • Utvärdering av effektiviteten hos etablerade rutiner för kontakt och gottgörelse.
      • Feedback från konsumenter och slutanvändare om deras uppfattning av företagets åtgärder och initiativ.

     

     

    Ge exempel på åtgärder, mål och mått som företag kan använda för ESRS S4 konsumenter och slutanvändare?

    Åtgärder

    1. Policyer och Riktlinjer:
      • Policy för konsumentskydd: Utarbeta och implementera en omfattande policy för att skydda konsumenters rättigheter och säkerhet.
      • Mänskliga rättigheter: Integrera FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet i företagets verksamhet.
      • Dataskydd och integritet: Införa strikta riktlinjer för hantering av personuppgifter för att skydda konsumenters integritet.
    2. Kontakter och Samråd:
      • Regelbunden dialog: Upprätta mekanismer för regelbunden dialog med konsumenter och deras representanter för att förstå deras behov och bekymmer.
      • Feedbacksystem: Implementera system för att samla in och agera på feedback från konsumenter, inklusive sårbara grupper som barn och personer med funktionsnedsättning.
    3. Gottgörelse och Klagomålsmekanismer:
      • Klagomålsprocesser: Etablera tydliga och lättillgängliga klagomålsmekanismer där konsumenter kan rapportera problem.
      • Åtgärdsplaner: Implementera planer för att åtgärda rapporterade problem och säkerställa att konsumenterna informeras om åtgärderna.
    4. Proaktiva Initiativ:
      • Produktsäkerhet: Utföra regelbundna säkerhetskontroller av produkter och tjänster.
      • Tillgänglighet: Designa produkter och tjänster för att vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
      • Ansvarsfull marknadsföring: Utveckla marknadsföringsstrategier som är etiska och riktar sig på ett ansvarsfullt sätt till alla konsumentgrupper, särskilt barn och sårbara personer.

    Mål

    1. Säkerhet och Hälsa:
      • Minskade incidenter: Sätta mål för att minska antalet incidenter relaterade till produktsäkerhet med en viss procent per år.
      • Förbättrad produkttillgänglighet: Öka andelen produkter som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning med X% inom ett specifikt tidsintervall.
    2. Dataskydd och Integritet:
      • Dataintrång: Minska antalet dataintrång med X% inom en given tidsperiod.
      • Integritetsutbildning: Genomföra utbildningar för all personal om dataskydd och integritetsfrågor, och öka deltagandet med X% årligen.
    3. Kundnöjdhet:
      • NPS (Net Promoter Score eller NKI Nöjd kund index): Höja företagets NPS med Y poäng inom två år.
      • Återkopplingsfrekvens: Öka svarsfrekvensen på kundundersökningar med X% varje år.

    Mått

    1. Kvantitativa Mått:
      • Antal incidenter: Mätning av antalet säkerhetsincidenter relaterade till produkter och tjänster.
      • Klagomålshantering: Antal mottagna och lösta kundklagomål per månad/kvartal/år.
      • Dataintrång: Antal rapporterade dataintrång eller integritetsbrott.
    2. Kvalitativa Mått:
      • Kundnöjdhet: Resultat från kundnöjdhetsundersökningar och NPS.
      • Feedback från sårbara grupper: Sammanställning av feedback från sårbara konsumentgrupper.
      • Compliance-rapporter: Granskningar och rapporter om efterlevnad av policyer för mänskliga rättigheter och dataskydd.
    3. Resultat och Effektivitet:
      • Måluppfyllelse: Graden av uppfyllelse av uppsatta tidsbestämda och resultatinriktade mål.
      • Effektivitet i åtgärder: Utvärdering av hur väl de implementerade åtgärderna har minskat negativa konsekvenser och ökat positiva konsekvenser för konsumenter och slutanvändare.

     

    Hur förbättrar ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare konsumentskyddet?

    Detaljerade Upplysningskrav

    Företag måste redovisa hur deras verksamhet påverkar konsumenter och slutanvändare, inklusive både positiva och negativa konsekvenser. Detta innefattar:

    • Faktiska och potentiella konsekvenser för konsumenters säkerhet, integritet och välmående.
    • Åtgärder som vidtagits för att förebygga, minska eller avhjälpa negativa konsekvenser.
    1. Strategi och Affärsmodell

    Företagen måste förklara hur konsumenters och slutanvändares intressen, synpunkter och rättigheter har påverkat företagets strategi och affärsmodell. Detta inkluderar:

    • Anpassning av strategier och affärsmodeller baserat på faktiska eller potentiella konsekvenser för konsumenter.
    • Hantering av risker och möjligheter relaterade till konsumenters och slutanvändares välmående.
    1. Policyer för Konsumentskydd

    Företagen måste utveckla och implementera specifika policyer för att hantera väsentliga konsekvenser för konsumenter och slutanvändare. Dessa policyer bör inkludera:

    • Åtaganden för att respektera konsumenters mänskliga rättigheter.
    • Riktlinjer för kontakt med konsumenter och slutanvändare för att samla in deras perspektiv och integrera dessa i beslutsprocesser.
    • Åtgärder för att gottgöra negativa konsekvenser för konsumenter och slutanvändare.
    1. Rutiner för Kontakter med Konsumenter och Slutanvändare

    Företagen måste ha rutiner för att säkerställa kontinuerlig kontakt med konsumenter och slutanvändare om faktiska och potentiella konsekvenser. Detta innefattar:

    • Direkta kontakter eller via trovärdiga ombud som känner till konsumenternas situation.
    • Regelbundna och strukturerade möten för att diskutera konsumentfrågor.
    • Utvärdering av effektiviteten i kontakterna och de resultat som uppnås genom dessa kontakter.
    1. Gottgörelse och Klagomålsmekanismer

    Företagen måste beskriva sina rutiner för att gottgöra negativa konsekvenser för konsumenter och slutanvändare och de kanaler genom vilka konsumenter kan uppmärksamma problem:

    • Upprättande av klagomålsmekanismer som är lättillgängliga för konsumenter.
    • Övervakning och uppföljning av frågor som tas upp genom klagomålsmekanismer.
    • Skydd för personer som använder klagomålsmekanismer från repressalier.
    1. Åtgärder för Risk- och Möjlighetshantering

    Företagen ska redovisa sina strategier för att hantera väsentliga risker och utnyttja möjligheter relaterade till konsumenter och slutanvändare:

    • Åtgärder för att förhindra, minska eller gottgöra negativa konsekvenser.
    • Initiativ för att skapa positiva konsekvenser för konsumenter och slutanvändare.
    • Processer för att säkerställa att företagets affärspraxis inte orsakar eller bidrar till negativa konsekvenser.
    1. Mål och Uppföljning

    Företagen ska sätta upp tidsbestämda och resultatinriktade mål för att:

    • Minska negativa konsekvenser för konsumenter och slutanvändare.
    • Stärka positiva konsekvenser för konsumenter och slutanvändare.
    • Hantera väsentliga risker och möjligheter.

     

    Hur ska företag hantera känsliga konsumentdata enligt ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare?

    Skydda Personuppgifter och Integritet

    Företagen ska ha policyer och rutiner för att säkerställa skyddet av konsumenternas personuppgifter och deras integritet. Detta inkluderar:

    • Implementera tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda data från obehörig åtkomst, förlust eller stöld.
    • Använda kryptering och andra säkerhetsåtgärder för att säkerställa att känsliga data är skyddade under lagring och överföring.
    1. Transparens och Samtycke

    Företagen måste vara transparenta om hur konsumenternas personuppgifter samlas in, används och delas. Detta innebär:

    • Informera konsumenterna om vilka typer av data som samlas in och för vilka ändamål.
    • Få explicit samtycke från konsumenterna innan deras personuppgifter samlas in och används.
    • Ge konsumenterna möjlighet att återkalla sitt samtycke när som helst.
    1. Respekt för Rättigheter

    Företagen ska respektera konsumenternas rättigheter angående deras personuppgifter. Detta innefattar:

    • Ge konsumenterna tillgång till sina personuppgifter och möjlighet att korrigera felaktig information.
    • Radera personuppgifter när de inte längre behövs för det syfte de samlades in, eller på begäran av konsumenten.
    • Begränsa behandlingen av personuppgifter vid begäran från konsumenten.
    1. Rutiner för Dataincidenter

    Företagen ska ha rutiner för att hantera dataincidenter som kan påverka konsumenternas personuppgifter. Detta inkluderar:

    • Implementera en incidentresponsplan som beskriver åtgärder för att identifiera, hantera och rapportera dataincidenter.
    • Snabbt informera berörda konsumenter och relevanta myndigheter om dataincidenter som kan påverka deras personuppgifter.
    1. Kontinuerlig Övervakning och Förbättring

    Företagen ska kontinuerligt övervaka och förbättra sina dataskyddsrutiner för att säkerställa att de är effektiva och uppdaterade. Detta innebär:

    • Genomföra regelbundna säkerhetsrevisioner och riskbedömningar.
    • Uppdatera policyer och rutiner baserat på nya hot, teknologier och regulatoriska krav.
    • Utbilda anställda om dataskyddsbestämmelser och bästa praxis.
    1. Rapportering och Redovisning

    Företagen ska vara transparenta i sin rapportering om hur de hanterar känsliga konsumentdata. Detta inkluderar:

    • Redovisa de åtgärder som vidtas för att skydda konsumenternas personuppgifter i hållbarhetsrapporter.
    • Upplysa om incidenter och åtgärder som vidtagits för att hantera dessa.
    • Beskriva hur företagets policyer och rutiner för dataskydd överensstämmer med internationellt erkända standarder, som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

     

    Vilka utmaningar kan företag ställas inför när de implementerar ESRS S4?

    Komplexitet och Omfattning av Upplysningar

    • Bred täckning: ESRS S4 täcker många aspekter av konsumenternas och slutanvändarnas interaktion med företagets produkter och tjänster, inklusive säkerhet, integritet, tillgänglighet och ansvarsfull marknadsföring. Att samla in, analysera och rapportera alla dessa uppgifter kan vara mycket komplext och tidskrävande.
    • Detaljeringsgrad: Företag måste rapportera detaljerat om både positiva och negativa konsekvenser, samt åtgärder för att hantera dessa. Detta kräver omfattande datainsamling och analys.
    1. Datainsamling och Hantering
    • Tillgång till relevant data: Att samla in tillförlitliga och aktuella data om hur företagets produkter och tjänster påverkar konsumenter och slutanvändare kan vara utmanande, särskilt för företag med långa och komplexa värdekedjor.
    • Datakvalitet och noggrannhet: Säkerställa att insamlad data är korrekt och representativ kräver robusta datainsamlingsmetoder och kontroller.
    1. Integritet och Dataskydd
    • Skydda känsliga konsumentdata: Företag måste säkerställa att konsumentdata hanteras på ett sätt som skyddar deras integritet och säkerhet, vilket innebär att starka dataskyddsåtgärder måste implementeras och upprätthållas.
    • Regulatoriska krav: Företag måste följa både nationella och internationella dataskyddsregler (som GDPR i Europa), vilket kan vara komplicerat och resurskrävande.
    1. Interna och Externa Samarbetsbehov
    • Intern samordning: Implementeringen av ESRS S4 kräver samarbete mellan olika avdelningar inom företaget, inklusive hållbarhet, juridik, IT, marknadsföring och kundservice.
    • Extern samverkan: Företag kan behöva samarbeta med leverantörer, affärspartners och andra externa intressenter för att få tillgång till nödvändig information och säkerställa att hela värdekedjan följer standarden.
    1. Resurser och Kompetens
    • Behov av specialiserad kunskap: Företag kan behöva rekrytera eller utbilda personal med specifik expertis inom hållbarhetsrapportering, dataskydd och konsumenträttigheter.
    • Kostnader: Implementeringen av ESRS S4 kan innebära betydande kostnader för att utveckla och upprätthålla nya system, processer och rapporteringsstrukturer.
    1. Riskhantering och Åtgärder
    • Identifiering av risker och möjligheter: Företag måste noggrant identifiera och bedöma risker och möjligheter relaterade till konsumenter och slutanvändare, vilket kan vara en komplex och kontinuerlig process.
    • Utveckling av effektiva åtgärder: Att utveckla och implementera effektiva åtgärder för att hantera identifierade risker och utnyttja möjligheter kan vara utmanande, särskilt om det innebär förändringar i företagets affärsmodell eller produkter.
    1. Kommunikation och Transparens
    • Trovärdig rapportering: Företag måste säkerställa att deras rapportering är transparent, trovärdig och uppfyller intressenternas förväntningar. Detta kräver att företag etablerar robusta rapporteringsramverk och verifieringsprocesser.
    • Balans mellan öppenhet och konkurrensfördelar: Företag måste balansera behovet av att vara transparenta med att skydda företagshemligheter och konkurrensfördelar.

    ESRS G1 Ansvarsfullt företagande

    Svar på vanligt förekommande frågor om ESRS G1 Ansvarsfullt företagande.

    ESRS S3
    Vad är syftet med och omfattningen av ESRS G1 Ansvarsfullt företagande?

    Syfte

    Syftet med ESRS G1 Ansvarsfullt företagande är att specificera upplysningskrav som ska ge användarna av hållbarhetsförklaringar en tydlig förståelse av företagets strategier, metoder, processer och förfaranden, samt dess resultat, i relation till affärsetik. Denna standard fokuserar på att ge insikt i hur företag hanterar olika aspekter av affärsetik för att säkerställa en etisk och ansvarsfull affärsverksamhet.

    Inriktning och frågor

    ESRS G1 är inriktad på följande specifika frågor, som gemensamt kallas ”affärsetik eller frågor som rör affärsetik”:

    1. Affärsetik och företagskultur:
      • Bekämpning av korruption och mutor: Standardens krav inkluderar att företag ska avslöja sina strategier och åtgärder för att förebygga och bekämpa korruption och mutor inom verksamheten.
      • Skydd för visselblåsare: Företag ska beskriva sina policies och mekanismer för att skydda visselblåsare som rapporterar oetiska eller olagliga aktiviteter.
      • Djurskydd: Standardens krav omfattar också företagets åtgärder och engagemang för djurskydd i deras verksamhet.
    2. Förvaltning av förbindelser med leverantörer:
      • Betalningsrutiner: Företag ska rapportera om sina betalningsrutiner, särskilt när det gäller sena betalningar till små och medelstora företag (SMF). Detta innefattar att avslöja hur företaget säkerställer rättvisa och skäliga betalningsvillkor för sina leverantörer.
    3. Företagets verksamhet och åtaganden som avser utövande av dess politiska inflytande:
      • Lobbyverksamhet: Standardens krav inkluderar att företag ska ge insyn i sin lobbyverksamhet och andra åtgärder för att utöva politiskt inflytande. Detta omfattar att beskriva företagets engagemang i politiska processer och hur de säkerställer att dessa aktiviteter bedrivs på ett etiskt och transparent sätt.

    Sammanfattning

    ESRS G1 är utformad för att ge en omfattande bild av företagets hantering av affärsetiska frågor genom specifika upplysningskrav. Den täcker områden som bekämpning av korruption, skydd för visselblåsare, djurskydd, betalningsrutiner med leverantörer och företagens politiska aktiviteter. Genom att följa dessa krav kan företag visa sitt engagemang för affärsetik och öka transparensen gentemot intressenter.

     

    Hur samverkar ESRS G1 med andra standarder inom ESRS?

    Förhållande till andra ESRS-standarder

    ESRS G1 är integrerat med andra standarder inom ESRS-ramverket genom att dess innehåll om allmänna upplysningar, hantering av konsekvenser, risker och möjligheter, samt mått och mål ska läsas tillsammans med:

    1. ESRS 1 Allmänna principer: Detta säkerställer att de grundläggande principerna för rapportering och transparens som fastställs i ESRS 1 tillämpas när företag rapporterar om affärsetik enligt ESRS G1. Detta innebär att ESRS G1:s upplysningskrav är i linje med de övergripande riktlinjerna och standarderna för hållbarhetsrapportering.
    2. ESRS 2 Allmänna krav: Genom att följa ESRS 2, säkerställer företag att de allmänna kraven för upplysningar, styrning, strategi, och hantering av konsekvenser, risker och möjligheter integreras i rapporteringen om affärsetik enligt ESRS G1.

    Upplysningskrav

    Specifikt för upplysningskrav bör de krav som anges i ESRS G1 läsas och redovisas tillsammans med de upplysningar som krävs enligt ESRS 2, som omfattar:

    • Styrning (GOV): Företag ska beskriva hur styrningen av affärsetiska frågor hanteras och integreras i företagets övergripande styrningsstruktur.
    • Strategi (SBM): Det är viktigt att redogöra för hur affärsetik är en del av företagets strategiska mål och planer.
    • Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter (IRO): Företag ska visa hur de identifierar, hanterar och rapporterar risker och möjligheter relaterade till affärsetik, samt vilka konsekvenser dessa kan ha på verksamheten.

    Sammanfattning

    ESRS G1 samverkar med andra ESRS-standarder genom att dess specifika krav och riktlinjer för upplysningar om affärsetik kompletteras och stödjs av de allmänna principerna och kraven i ESRS 1 och ESRS 2. Detta samarbete säkerställer en sammanhållen och integrerad rapporteringsstruktur som främjar transparens och ansvarsskyldighet i företagens hantering av affärsetiska frågor.

    Vilka är upplysningskraven för ESRS G1 Ansvarsfullt företagande?

    Allmänna upplysningar (ESRS 2)

    Kraven i ESRS G1 ska läsas tillsammans med ESRS 2, som täcker styrning (GOV), strategi (SBM), och hantering av konsekvenser, risker och möjligheter (IRO).

    1. Styrning
    • ESRS 2 GOV-1: Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens ansvar
      • Redovisa ansvar och sakkunskaper inom affärsetik för förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.
    1. Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter
    • ESRS 2 IRO-1: Processbeskrivning
      • Beskriva processen för att identifiera och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till affärsetik, inklusive kriterier som plats, verksamhet, sektor och struktur.
    1. Affärsetiska policyer och företagskultur (G1-1)
    • Företaget ska redovisa sina policyer och hur de främjar företagskulturen.
    • Detaljer om upptäckt, anmälan, och utredning av regelbrott, skydd av visselblåsare, policyer för korruption och mutor, djurskydd, och utbildning om affärsetik.
    1. Hantering av förbindelser med leverantörer (G1-2)
    • Information om hantering av leverantörsrelationer och konsekvenser för leveranskedjan.
    • Policyer för att förhindra sena betalningar, särskilt till små och medelstora företag.
    • Strategi för leverantörsrelationer, beaktande av sociala och miljömässiga kriterier vid leverantörsval.
    1. Förebyggande och upptäckt av korruption och mutor (G1-3)
    • Beskrivning av system för att förebygga, upptäcka, och hantera korruptions- och mutincidenter, inklusive utbildning.
    • Oberoende och objektiv utredning av incidenter samt rapportering till styrande organ.
    • Informering om policyer och utbildning för berörda parter.
    1. Fall av korruption och mutor (G1-4)
    • Redovisning av fall av korruption och mutor under rapporteringsperioden, inklusive fällande domar, bötesbelopp, och åtgärder.
    • Upplysningar om incidenter inom företagets värdekedja om företaget är direkt inblandat.
    1. Politiskt inflytande och lobbyverksamhet (G1-5)
    • Information om verksamhet och avsikter avseende politiskt inflytande, inklusive lobbyverksamhet och politiska bidrag.
    • Namn på öppenhetsregister och ID-nummer, politiska bidrag, huvudfrågor för lobbyverksamhet och företagets ståndpunkt.
    1. Betalningspraxis (G1-6)
    • Information om betalningsvillkor och faktiska betalningstider, särskilt hur dessa påverkar små och medelstora företag.
    • Genomsnittlig betalningstid, standardbetalningstid för olika leverantörskategorier, antal rättsliga förfaranden om sena betalningar.

    Sammanfattningsvis, ESRS G1 säkerställer att företag ger en omfattande redovisning av sina affärsetiska policyer, processer, och resultat. Detta inkluderar detaljer om styrning, hantering av risker och möjligheter, förbindelser med leverantörer, korruption och mutor, politiskt inflytande och betalningspraxis. Dessa upplysningskrav syftar till att främja transparens och ansvarstagande i företags verksamhet.

     

    Vilka är upplysningskraven för hantering av relationer med leverantörer enligt ESRS G1?

    Allmänna upplysningar (ESRS 2)

    Kraven i ESRS G1 ska läsas tillsammans med ESRS 2, som täcker styrning (GOV), strategi (SBM), och hantering av konsekvenser, risker och möjligheter (IRO).

    1. Styrning
    • ESRS 2 GOV-1: Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens ansvar
      • Redovisa ansvar och sakkunskaper inom affärsetik för förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.
    1. Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter
    • ESRS 2 IRO-1: Processbeskrivning
      • Beskriva processen för att identifiera och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till affärsetik, inklusive kriterier som plats, verksamhet, sektor och struktur.
    1. Affärsetiska policyer och företagskultur (G1-1)
    • Företaget ska redovisa sina policyer och hur de främjar företagskulturen.
    • Detaljer om upptäckt, anmälan, och utredning av regelbrott, skydd av visselblåsare, policyer för korruption och mutor, djurskydd, och utbildning om affärsetik.
    1. Hantering av förbindelser med leverantörer (G1-2)
    • Information om hantering av leverantörsrelationer och konsekvenser för leveranskedjan.
    • Policyer för att förhindra sena betalningar, särskilt till små och medelstora företag.
    • Strategi för leverantörsrelationer, beaktande av sociala och miljömässiga kriterier vid leverantörsval.
    1. Förebyggande och upptäckt av korruption och mutor (G1-3)
    • Beskrivning av system för att förebygga, upptäcka, och hantera korruptions- och mutincidenter, inklusive utbildning.
    • Oberoende och objektiv utredning av incidenter samt rapportering till styrande organ.
    • Informering om policyer och utbildning för berörda parter.
    1. Fall av korruption och mutor (G1-4)
    • Redovisning av fall av korruption och mutor under rapporteringsperioden, inklusive fällande domar, bötesbelopp, och åtgärder.
    • Upplysningar om incidenter inom företagets värdekedja om företaget är direkt inblandat.
    1. Politiskt inflytande och lobbyverksamhet (G1-5)
    • Information om verksamhet och avsikter avseende politiskt inflytande, inklusive lobbyverksamhet och politiska bidrag.
    • Namn på öppenhetsregister och ID-nummer, politiska bidrag, huvudfrågor för lobbyverksamhet och företagets ståndpunkt.
    1. Betalningspraxis (G1-6)
    • Information om betalningsvillkor och faktiska betalningstider, särskilt hur dessa påverkar små och medelstora företag.
    • Genomsnittlig betalningstid, standard betalningstid för olika leverantörskategorier, antal rättsliga förfaranden om sena betalningar.

    Sammanfattningsvis, ESRS G1 säkerställer att företag ger en omfattande redovisning av sina affärsetiska policyer, processer, och resultat. Detta inkluderar detaljer om styrning, hantering av risker och möjligheter, förbindelser med leverantörer, korruption och mutor, politiskt inflytande och betalningspraxis. Dessa upplysningskrav syftar till att främja transparens och ansvarstagande i företags verksamhet.

    Hur ska företag hantera upplysningar om politiskt engagemang och lobbying i ESRS G1?

    Upplysningskrav relaterat till politiskt engagemang och lobbying (G1-5)

    1. Syfte
      • Syftet med upplysningskravet är att ge insyn i företagets verksamhet och avsikter avseende politiskt inflytande, inklusive lobbyverksamhet, och hur detta relaterar till företagets väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.
    2. Information som ska redovisas
      • Ansvar för tillsyn över politiskt engagemang:
        • Företaget ska ange om någon ledamot i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganet har ansvar för tillsynen över företagets politiska engagemang och lobbying.
      • Politiska bidrag i pengar eller in natura:
        • Företaget ska redovisa det sammanlagda monetära värdet av de politiska bidrag i pengar eller in natura som företaget har gett direkt eller indirekt, specificerat per land eller geografiskt område, samt typ av mottagare.
        • I förekommande fall ska företaget också uppge hur det monetära värdet av bidrag in natura har beräknats.
      • Huvudsakliga frågor och ståndpunkter:
        • Företaget ska beskriva de främsta frågor som lobbyverksamheten har gällt och ge en kort sammanfattning av företagets huvudsakliga ståndpunkter i dessa frågor.
        • Företaget ska förklara hur dessa frågor relaterar till företagets väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som fastställts i väsentlighetsbedömningen enligt ESRS 2.
      • Öppenhetsregister:
        • Företaget ska uppge om det finns upptaget i EU:s öppenhetsregister eller motsvarande öppenhetsregister i en medlemsstat, och i så fall ange namnet på registret och vilket id-nummer företaget har i registret.
      • Tidigare offentliga befattningar:
        • Företaget ska även uppge om någon under den aktuella rapporteringsperioden har utnämnts till ledamot i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet och har innehaft en jämförbar befattning hos en myndighet (inklusive tillsynsmyndighet) under de två år som föregår utnämningen.

    Syftet med upplysningskraven

    Syftet med dessa upplysningskrav är att ge insyn i företagets politiska engagemang och lobbyverksamhet, samt hur dessa aktiviteter påverkar och relaterar till företagets affärsverksamhet och hållbarhetsarbete. Detta bidrar till att säkerställa att företagets påverkan på politiska processer är transparent och att intressenter kan förstå hur företaget hanterar sina politiska åtaganden och lobbyingaktiviteter.

    Sammanfattning

    Enligt ESRS G1 ska företag hantera upplysningar om politiskt engagemang och lobbying genom att redovisa ansvar för tillsyn, detaljer om politiska bidrag, huvudsakliga frågor och ståndpunkter i lobbyverksamheten, registrering i öppenhetsregister, och eventuella tidigare offentliga befattningar hos ledamöter i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganen. Dessa upplysningar syftar till att ge en tydlig och transparent bild av företagets politiska aktiviteter och deras koppling till företagets hållbarhetsarbete.

     

    Vilka är förväntningarna på rapportering om skydd för visselblåsare i ESRS G1?

    Upplysningskrav relaterat till skydd för visselblåsare (G1-1)

    1. Policyer för skydd av visselblåsare
      • Uppgift om policyer:
        • Företaget ska redovisa sina policyer för skydd av visselblåsare. Om företaget saknar sådana policyer ska det uppge detta och, i förekommande fall, ange om och när man planerar att införa sådana policyer.
      • Skyddsåtgärder:
        • Beskrivning av åtgärder för att skydda visselblåsare, inklusive inrättandet av interna rapporteringskanaler och skydd mot repressalier.
    2. Interna rapporteringskanaler
      • Inrättande och funktion:
        • Företaget ska beskriva inrättandet av interna rapporteringskanaler för visselblåsare. Detta inkluderar information och utbildning för de egna arbetstagarna om dessa kanaler, samt utbildning av personal som tar emot anmälningar.
      • Tillgänglighet:
        • Uppgift om dessa rapporteringskanaler är tillgängliga för interna och externa intressenter att inge anmälningar.
    3. Skydd mot repressalier
      • Åtgärder för skydd:
        • Företaget ska redovisa åtgärder för att skydda sina egna arbetstagare som är visselblåsare mot repressalier i enlighet med tillämplig lagstiftning som införlivar Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för visselblåsare.
    4. Uppföljning och utredning
      • Förfaranden:
        • Beskrivning av företagets förfaranden för att följa upp och utreda anmälningar från visselblåsare. Företaget ska ange om det har förfaranden för att på ett snabbt, oberoende och objektivt sätt utreda incidenter som rör affärsetik, inklusive korruptions- och mutbrott.
      • Rapportering och åtgärder:
        • Redogörelse för hur resultaten från utredningar redovisas inför förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.

    Syfte med upplysningskraven

    Syftet med dessa upplysningskrav är att säkerställa att företag har tydliga och effektiva mekanismer för att skydda visselblåsare, samt att dessa mekanismer är transparenta och tillgängliga för både interna och externa intressenter. Genom att redovisa sina policyer och åtgärder för visselblåsarskydd kan företag visa sitt engagemang för affärsetik och rättvisa arbetsförhållanden.

    Sammanfattning

    Företag förväntas rapportera om sina policyer för skydd av visselblåsare, inklusive inrättandet av interna rapporteringskanaler, skyddsåtgärder mot repressalier, och förfaranden för uppföljning och utredning av anmälningar. Företagen ska också ange om de saknar sådana policyer och om de planerar att införa dem. Dessa rapporteringskrav syftar till att ge insyn i hur företag hanterar visselblåsarskydd och att säkerställa att arbetstagare och andra intressenter kan anmäla oegentligheter utan rädsla för repressalier.

     

    Vilka är de särskilda kraven på transparens och ansvarsskyldighet i ESRS G1 upplysningar?

    Styrning

    Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 GOV-1: Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens ansvar

    1. Ansvar för affärsetik
      • Företaget ska redogöra för vilket ansvar förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganet har när det gäller affärsetik.
      • Redovisa vilken sakkunskap dessa organ besitter inom affärsetiska frågor.

    Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

    Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

    1. Process för att identifiera risker och möjligheter
      • Företaget ska beskriva processen för att identifiera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i samband med affärsetiska frågor.
      • Redovisa relevanta kriterier som används i processen, inklusive transaktionens lokalisering, verksamhet, sektor och struktur.

    Affärsetiska policyer och företagskultur

    Upplysningskrav G1-1: Affärsetiska policyer och företagskultur

    1. Policyer för affärsetik
      • Företaget ska redovisa sina policyer för affärsetik och hur det främjar sin företagskultur.
      • Beskrivning av mekanismer för att upptäcka, anmäla och utreda handlingar som bryter mot lagen, företagets uppförandekod eller liknande interna regler.
      • Uppgifter om inrättandet av interna rapporteringskanaler för visselblåsare, inklusive utbildning och skydd mot repressalier.
    2. Korruption och mutor
      • Om företaget saknar policyer mot korruption och mutor som är förenliga med FN:s konvention mot korruption, ska detta uppges och planen för införande av sådana policyer redovisas.
    3. Skydd för visselblåsare
      • Beskrivning av policyer och åtgärder för att skydda visselblåsare.
      • Redovisa hur företaget uppfyller tillämplig lag som införlivar Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för visselblåsare.

    Hantering av förbindelser med leverantörer

    Upplysningskrav G1-2: Hantering av förbindelser med leverantörer

    1. Förbindelser med leverantörer
      • Beskrivning av företagets strategi för sina förbindelser med leverantörer.
      • Information om policyer för att förhindra sena betalningar, särskilt till små och medelstora företag.

    Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

    Upplysningskrav G1-3: Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

    1. System för hantering av korruption och mutor
      • Beskrivning av företagets rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera anklagelser eller incidenter rörande korruption och mutor.
      • Information om utbildning på området och hur företaget informerar om sina policyer till de som berörs.

    Politiskt inflytande och lobbyverksamhet

    Upplysningskrav G1-5: Politiskt inflytande och lobbyverksamhet

    1. Politiskt engagemang och lobbyverksamhet
      • Företaget ska redovisa sin verksamhet och sina avsikter avseende politiskt inflytande, inklusive lobbyverksamhet.
      • Upplysning om politiska bidrag i pengar eller in natura, sammanställt per land eller geografiskt område, typ av mottagare och hur det monetära värdet av bidrag in natura har beräknats.
      • Information om företagets huvudsakliga ståndpunkter i frågor som rör lobbyverksamhet.

    Betalningspraxis

    Upplysningskrav G1-6: Betalningspraxis

    1. Betalningsvillkor och sena betalningar
      • Information om avtalade betalningsvillkor och den genomsnittliga faktiska betalningstiden.
      • Redovisning av hur lång betalningstid som företaget tillämpar som standard och hur stor andel av betalningarna som görs inom denna betalningstid.
      • Antalet rättsliga förfaranden som är utestående avseende sena betalningar.

    Syfte med upplysningskraven

    Syftet med dessa upplysningskrav är att säkerställa att företag ger en omfattande och transparent redovisning av sina affärsetiska policyer och praxis, vilket inkluderar att identifiera och hantera risker, säkerställa rättvisa affärsmetoder och upprätthålla en hög standard för företagskultur och ansvarsskyldighet.

     

    Hur hanterar ESRS G1 frågor om korruption och mutor?

    Hantering av korruption och mutor enligt ESRS G1

    1. Affärsetiska policyer och företagskultur (G1-1)
      • Upplysningskrav: Företaget ska redovisa sina policyer relaterade till affärsetik och hur det främjar en etisk företagskultur.
      • Policyer mot korruption och mutor: Företaget ska beskriva sina policyer för att upptäcka, bedöma, hantera och åtgärda korruption och mutor. Detta inkluderar policyer som är förenliga med FN:s konvention mot korruption.
      • Mekanismer för upptäckt och rapportering: Företaget ska beskriva mekanismerna för att upptäcka och rapportera handlingar som bryter mot lagen eller företagets uppförandekod, inklusive visselblåsarkanaler.
    2. Skydd av visselblåsare
      • Åtgärder för visselblåsare: Företaget ska beskriva hur det skyddar visselblåsare, inklusive interna rapporteringskanaler och utbildning för personal som tar emot anmälningar. Företaget ska också uppge om det följer tillämplig lag som införlivar Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 om skydd av visselblåsare.
    3. Hantering av korruption och mutor (G1-3)
      • Upplysningskrav: Företaget ska redovisa sina system och rutiner för att förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda anklagelser eller incidenter avseende korruption och mutor.
      • Utbildning: Företaget ska informera om vilken typ av utbildning om korruption och mutor som ges, vilka som är målgruppen, hur ofta utbildningen genomförs och hur ingående den är.
      • Independens i utredningar: Företaget ska beskriva om de personer eller kommittéer som utreder korruption och mutor är oberoende från de som är inblandade i fallen.
      • Rapportering till ledningen: Rutiner för hur resultaten av utredningar ska redovisas inför förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.
    4. Mått och mål (G1-4)
      • Redovisning av korruptions- och mutfall: Företaget ska lämna information om fall av korruption eller mutor under rapporteringsperioden, inklusive antalet fällande domar och bötesbeloppen för brott mot lagar mot korruption och mutor.
      • Åtgärder vid överträdelser: Företaget ska redovisa åtgärder som vidtas för att hantera överträdelser i förfaranden och normer för korruptionsbekämpning och mutor.
      • Valfria upplysningar: Företaget kan frivilligt redovisa det sammanlagda antalet bekräftade fall av korruption och mutor, typ av fall, antalet bekräftade fall där medarbetare har avskedats eller ålagts disciplinåtgärder, och information om avtal med affärspartner som sagts upp på grund av korruption och mutor.

    Syftet med upplysningskraven

    Syftet med dessa upplysningskrav är att ge insyn i företagets arbete med att förebygga, upptäcka och hantera korruption och mutor. Genom att redovisa dessa aspekter kan företaget visa sitt engagemang för affärsetik och hållbarhet, vilket i sin tur kan öka förtroendet hos intressenter och minska riskerna förknippade med korruption och mutor.

    Sammanfattning

    ESRS G1 kräver att företag redovisar sina policyer och åtgärder för att förebygga och hantera korruption och mutor, inklusive utbildning, skydd av visselblåsare, mekanismer för upptäckt och rapportering, samt information om faktiska fall av korruption och mutor. Dessa upplysningskrav syftar till att ge en tydlig bild av företagets affärsetik och förmåga att hantera etiska risker effektivt.