Många företag anser till en början att insamling av kvantitativa data är den svåraste delen av ESRS-rapporteringen. De inser dock snart att den verkliga utmaningen ligger i de beskrivande hållbarhetsupplysningarna.

Över 70 % av de ESRS-data som ska redovisas är beskrivande texter och kräver detaljerade förklaringar som sammanflätar olika aspekter av verksamheten, t.ex. värdekedja, affärsmodeller, intressenters intressen, strategi, policyer, mål, lagar, specifika upplysningskrav med mera. Varje beskrivande upplysning måste ta hänsyn till dessa element på ett heltäckande sätt, vilket ofta kräver information som är utspridd över flera avsnitt i ESRS-dokumentationen.

För att förenkla denna komplexa process är Mentcon-modellen ovärderlig. Mentcon-modellen hjälper till att strukturera hållbarhetsförklaringen, skapar förskrivna texter för nästan hälften av alla beskrivande upplysningar i ESRS och erbjuder mallar för vad som ska redovisas med exempel för resten. Detta sparar inte bara tid och pengar, utan säkerställer också efterlevnad av ESRS, vilket gör rapporteringsprocessen betydligt lättare för företag.

De europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) består av flera nyckelkomponenter som är utformade för att säkerställa en heltäckande och enhetlig hållbarhetsrapportering inom olika sektorer:

• Allmänna upplysningar: Dessa inkluderar grundläggande information om organisationen, såsom dess affärsmodell, styrning och strategier relaterade till hållbarhet, vilket sätter ramen för mer detaljerade upplysningar. Inkluderat i den allmänna redovisningen är grunden för ESRS, den dubbla väsentlighetsbedömningen. ESRS kräver att företag rapporterar inte bara om hur hållbarhetsfrågor påverkar dem (finansiell väsentlighet) utan också om hur de påverkar samhället och miljön (konsekventiell väsentlighet). Den dubbla väsentlighetsbedömningen definierar vad som ska offentliggöras i:
  • Miljöupplysningar: Dessa fokuserar på organisationens påverkan på miljön och omfattar aspekter som klimatförändringar, resursanvändning, föroreningar och biologisk mångfald.
  • Sociala upplysningar: Denna komponent täcker organisationens inverkan på sociala frågor, inklusive medarbetarrelationer, mänskliga rättigheter, samhällsrelationer och konsumentskydd.
  • Upplysningar om bolagsstyrning: Dessa avser styrningsstrukturer och praxis för hantering av miljö-, sociala- och styrningsfrågor (ESG).
• (Sektorspecifika upplysningar: Specifika upplysningar som tar upp de unika miljömässiga och sociala frågor som är relevanta för olika branscher och som ger detaljerade insikter om branschspecifika konsekvenser och metoder. Detta har försenats och kommer att genomföras från och med rapporteringsåret 2026).

Detta har varit ett önskemål från många kunder att förenkla eftersom detta är så tidsödande att göra. Vi har inget bra svar på denna fråga förutom den lösning vi har tagit fram för våra kunder. Detta förenklar processen och säkerställer omfattande upplysningar för de olika standarderna för hållbarhetsrapportering:

1. Mentconmodellen för ESRS-rapportering: Mentconmodellen är uppbyggd för att hjälpa företag att skapa sina hållbarhetsförklaringar i enlighet med rapporteringskraven i ESRS. Modellen ger en solid grund för rapportering och säkerställer att alla nödvändiga ESRS-datapunkter beskrivs noggrant.
2. Integrering av GRI och IFRS S2: I Mentconmodellen har företag möjlighet att inkludera noter för GRI och IFRS S2 utan extra kostnad. Dessa noter integreras i hållbarhetsförklaringen genom att de automatisk hänvisar till relevanta avsnitt i hållbarhetsförklaringen via respektive GRI- och IFRS S2-index. Detta innebär att för de flesta datapunkter som krävs enligt dessa standarder kan motsvarande information från ESRS-rapporten infogas automatiskt.
3. IFRS S2 Noter: Integreringen omfattar nästan alla nödvändiga upplysningar, med undantag för IFRS S2:s krav enligt §29a (vi) avseende Scope 3-finansierade utsläpp, som inte har någon direkt motsvarighet i ESRS. Mentconmodellens webbapp ger vägledning om hur och var man ska inkludera denna specifika information på ett enkelt sätt, vilket säkerställer att all nödvändig information täcks.
4. GRI-noter: För GRI-rapportering täcker integrationen genom Mentconmodellen automatiskt cirka 90% av informationen. För de GRI-upplysningskrav som inte har en direkt motsvarighet i ESRS beskriver Mentconmodellens webbapp instruktioner om hur och var dessa GRI-paragrafer ska rapporteras för att säkerställa full efterlevnad av GRI, på ett enkelt sätt.

Sammantaget underlättar automatiken i Mentconmodellens webbapp att på ett effektivt sätt att införliva ESRS, GRI och IFRS S2 i en enda hållbarhetsförklaring, vilket sparar tid, minskar fel och förbättrar kvaliteten på rapporteringen.

Ja, det ska ingå i hållbarhetsförklaringen och läggs in enligt tillägg D i ESRS 1:

Hållbarhetsförklaringens struktur enligt ESRS-standarder

Företagen bör börja med att bedöma sina nuvarande rapporteringsrutiner och identifiera brister i efterlevnaden av ESRS genom att genomföra en dubbel väsentlighetsbedömning. Om du använder Mentconmodellen för den dubbla väsentlighetsbedömningen kommer detta att resultera i exakt vilka datapunkter som ska rapporteras, med beskrivningar av vad som ska rapporteras – vilket gör det enkelt att identifiera GAPs (luckor).

Företag kan också behöva implementera nya system för hantering av hållbarhetsdata som Microsoft Sustainability manager, för att samla in nödvändiga data, om de inte redan finns på plats. De flesta system för hållbarhetsdata är helt fokuserade på samla ihop och kalkylera klimatdata. Se lista med flera leverantörer som besvaras under frågan i ESRS E1 Klimatförändring: ”Vilka är de ledande verktygen för att samla in och beräkna GHG-utsläpp?”

I ESRS 2 ska datapunkt 56 ”Upplysning av förteckning över datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning och information om deras placering i hållbarhetsförklaringen” redovisas. Detta är svårt och kräver mycket ansträngning och tid. Förteckningen över upplysningskrav i övergripande och aktuella standarder som härrör från annan EU-lagstiftning i bilaga 2 till ESRS 2 innehåller också flera fel som gör den ännu svårare. Mentcon har rapporterat om alla dessa fel till EU, men dessa har ännu inte korrigerats.

Vi hade inte något bra svar på hur företag ska kunna utföra det enkelt. Därför bestämde vi oss för att utveckla en funktion i Mentconmodellens webbapp som skapar listan över datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning och information om deras placering – helt automatiskt i våra kunders hållbarhetsförklaring. Listan infogas automatiskt i ESRS 2 Datapunkt 56 när du använder Mentconmodellen.

Listan som skapas av appen innehåller:

• Upplysningskrav och tillhörande stycke i ESRS
• EU-lagstiftning:
  • SFDR-referens
  • Referens för Pillar 3
  • Referens till referensvärdesförordningen
  • Hänvisning till EU:s klimatlag
• Exakt var i i företages hållbarhetsförklaring lagstiftningen redovisas
• Om det är väsentligt eller inte för företaget

Denna automatiskt genererade lista i Mentconmodellen för ESRS genomför detta svåra och tidskrävande upplysningskrav på ett ögonblick. 😊

Det finns hundratals programvaruverktyg och plattformar som är utformade för att hjälpa till att samla in och hantera hållbarhetsdata, särskilt om utsläpp av växthusgaser. Tyvärr är nästan alla bara till för att samla in och beräkna data.

Verktyg för att samla in och beräkna klimatdata finns i avsnittet med frågor om ESRS E1 Klimatförändring: ”Vilka är de ledande verktygen för att samla in och beräkna GHG-utsläpp?”.

Mentconmodellen och dess webbapplikation är särskilt utformad för att hjälpa till med den strukturerade förberedelsen av hållbarhetsförklaringen och ger ett robust ramverk för företag.

Mentconmodellen hjälper till att beskriva affärsmodellen, definiera värdekedjan och analysen av intressenter för att kunna göra den dubbla väsentlighetsbedömningen. Utifrån resultatet av väsentlighetsanalysen för företaget skapar Mentconmodellen automatiskt strukturen för hållbarhetsförklaringen och vilka datapunkter som måste redovisas.

Mentconmodellens webbapplikation innehåller mallar, tabeller och förskriven text för mer än över 1200 datapunkter i ESRS. Modellen och dess webbapp hjälper inte bara till att organisera och strukturera hållbarhetsförklaringen utan ger också praktiska exempel som visar hur företag hanterar och rapporterar om var och en av alla datapunkterna som ska redovisas. Genom att använda ett sådant specialiserat verktyg kan företag se till att deras rapportering är heltäckande och anpassad till bästa praxis.

Konsulter och specialiserade företag erbjuder också tjänster för att stödja efterlevnad, varav fler och fler av dem använder Mentconmodellen för att vara konkurrenskraftiga.

”Affärsmodell” (Business model på engelska) nämns 144 gånger i ESRS och affärsmodellen är ett grundläggande begrepp i de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), särskilt beskriven i ESRS 1, som omfattar de allmänna kraven för hållbarhetsrapportering.

Affärsmodellens roll i ESRS

1. Integrering i hållbarhetsrapporteringen:

• Grundläggande element: Ett företags affärsmodell anses vara ett grundläggande element som formar hur hållbarhetskonsekvenser, risker och möjligheter identifieras, bedöms och hanteras. Det ger sammanhang för att förstå alla hållbarhetsrelaterade aktiviteter.
• Upplysningskrav: ESRS kräver att företagen redovisar hur deras affärsmodell samverkar med deras strategi och effekterna av detta. I detta ingår att förklara hur affärsmodellen påverkar, och påverkas av, hållbarhetsfaktorer.

2. Strategisk anpassning:

• Anpassning till hållbarhetsmål: Affärsmodellen måste vara i linje med hållbarhetsmålen, vilket säkerställer att hållbarhetsöverväganden är inbäddade i kärnverksamhetens strategier. Denna anpassning hjälper till att identifiera områden där affärsmodellen kan anpassas för att förbättra hållbarhetsresultaten.
• Informera om strategi- och affärsmodellsjusteringar: Hållbarhetsaspekter som identifieras genom väsentlighetsbedömningsprocessen (som inkluderar beskrivning och analys av affärsmodellen) bör ligga till grund för strategiska justeringar för att optimera hållbarhetsåtaganden.

Nyttjande av affärsmodellen i ESRS

1. Väsentlighetsbedömning:

• Identifiera effekter, risker och möjligheter: Affärsmodellen hjälper till att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är potentiellt väsentliga baserat på företagets aktiviteter, resurser och relationer. Detta är avgörande för att fokusera insatserna på de viktigaste hållbarhetsutmaningarna och möjligheterna.
• Drivande av rapporteringens omfattning: Omfattningen av hållbarhetsrapportering formas i hög grad av affärsmodellen, eftersom den definierar vad företaget gör, hur det skapar värde, vidtar åtgärder och vilka resurser det förlitar sig på, vilket i sin tur påverkar vilka hållbarhetsfrågor som ska rapporteras.

2. Styrning och strategiutveckling:

• Vägledning för styrning: Att förstå affärsmodellen hjälper till att utforma styrningsstrukturer som kan hantera hållbarhetsfrågor på ett effektivt sätt. Detta inkluderar beslut om tillsyn, ansvar och integrering av hållbarhet i bolagsstyrningen.
• Strategiformulering och genomförande: Insikter från affärsmodellen används för att skapa hållbarhetsstrategier som är samstämmiga med verksamhetens kärnverksamhet och framtida mål.

3. Risk- och möjlighetshantering:

• Bedömning av hållbarhetsrisker: Affärsmodellsanalysen hjälper till att identifiera potentiella risker och sårbarhet relaterade till hållbarhet som företaget kan ställas inför, vilket gör det möjligt att utveckla strategier för att till exempel minska utsläppen.
• Ta vara på möjligheter: På samma sätt kan en tydlig förståelse för affärsmodellen avslöja möjligheter till hållbarhetsinnovationer och förbättringar som är i linje med affärsverksamheten och marknadspositioneringen.

4. Rapportering och upplysningar:

• Omfattande upplysningar: Företag är skyldiga att beskriva sin affärsmodell ur olika aspekter i sin hållbarhetsförklaring, vilket ger intressenterna en tydlig förståelse för hur hållbarhet integreras i kärnverksamheten.
• Ökad transparens: Rapportering om hur affärsmodellen interagerar med hållbarhetsfrågor ökar transparensen och hjälper intressenterna att förstå företagets hållbarhetsresa och åtaganden.

Sammanfattningsvis fungerar affärsmodellen i ESRS som en kritisk lins genom vilken företag bedömer och rapporterar sina hållbarhetskonsekvenser, risker och möjligheter. Den vägleder strategiska beslut, formar styrningsprocesser och informerar om omfattande och transparenta hållbarhetsupplysningar, vilket säkerställer att hållbarhetsöverväganden är en integrerad del av företagets kärnverksamhet och strategiska planer.

Hur affärsmodellen eller affärsmodellerna ska definieras beskrivs inte i ESRS. Som beskrivits i det föregående svaret återkommer affärsmodellen och dess relation till olika aspekter om och om igen i upplysningskraven i ESRS.

Att analysera och använda affärsmodellen genom hela hållbarhetsförklaringen är omöjligt att svara generellt på. Så här löser Mentcon det för våra kunder när de använder Mentconmodellen:

I Mentconmodellen ingår hur man beskriver och analyserar affärsmodellen. Den läggs automatiskt in under Data punkt 42 i hållbarhetsförklaringen.

Förklaringar av hur företag lämnar relevant information om affärsmodellen i de andra över hundra datapunkterna med koppling till affärsmodellen är en del av Mentconmodellens process. Dessa beskrivs med hjälp av mallar som fångar de specifika kraven för varje Datapunkt, med exempel från andra företag, för att göra det lätt att förstå, förbättra företaget och beskriva i hållbarhetsförklaringen.

Om du inte använder Mentconmodellen är Osterwalders Business Model Canvas lämplig för att beskriva affärsmodellen/affärsmodellerna som en bas för ESRS-upplysningar.

För det första är det viktigt att konstatera, hur man ställer in trösklar för vad som är material är inte väl definierat i ESRS. Många företag och dess konsulter har varit förvirrade och gör allvarliga misstag. Detta är inte konstigt. Vi kommer att redogöra för varför situationen är förvirrande och tillhandahålla information som hjälper till att förstå detta, för att underlätta resonemanget med de konsulter som ska stötta er.

Faktorer till förvirringen om ”tröskeln”

Definition av väsentlig tröskel: Finns inte i ESRS, men är sedan länge definierad i andra sammanhang som GHG-protokollet och betyder då något helt annat. I GHG-protokollet: ”Ett begrepp som används i verifieringsprocessen. Det används ofta för att avgöra om ett fel eller en utelämnande är en väsentlig avvikelse eller inte. Det bör inte ses som en minimum för att definiera en fullständig inventering”.

Måltröskeln: Måltröskeln (Target threshold på engelska) är något annat. Det kan användas för att hjälpa ett företag att sätta ett mål när de redan vet vad som är väsentligt för företaget. I ESRS nämns måltrösklar i ESRS E2 till E5 och hänvisar främst till Science-Based Targets Initiative for Nature (SBTN) men även andra ramverk/initiativ. Många konsult- och även stora revisionsbyråer har tyvärr blandat ihop måltrösklar med väsentliga trösklar.

Förvirrande text/fel i ESRS: Ett exempel på fel skrivet i ESRS 1 § 42: I vissa befintliga standarder och ramar används termen ”mest betydande konsekvenser” vid hänvisning till det tröskelvärde som används för att identifiera de konsekvenser som i ESRS beskrivs som ”väsentliga konsekvense”.

Vi på Mentcon känner inte till någon standard eller ramverk som använder termen ” mest betydande konsekvenser” (most significant impacts, på engelska).

I det här fallet kanske ESRS hänvisar till ”Signifikant tröskel” som används i GHG-protokoll och ekologiska ramverk. Men definitionen av signifikant tröskel är något helt annat: https://ghgprotocol.org/sites/default/files/standards/ghg-protocol-revised.pdf.

Kvalitativa och/eller kvantitativa tröskelvärden: Väsentlighetsbedömningar måste innehålla kvalitativa bedömningar och/eller kvantitativa data, men de exakta tröskelvärdena eller kriterierna för dessa bedömningar anges inte alls.

Brist på tydliga kriterier: ESRS saknar specifika tröskelvärden eller detaljerade kriterier för att fastställa väsentlighet. Detta kan leda till inkonsekvenser i hur olika företag bedömer och rapporterar om väsentliga frågor.

Brett spektrum av överväganden: ESRS kräver att företagen tar hänsyn till ett brett spektrum av potentiella konsekvenser och intressenter, vilket kan vara överväldigande och öppet för tolkning. Det breda omfånget gör det svårt att sätta fingret på vilka frågor som ska prioriteras.

Subjektiva bedömningar: Att förlita sig på kvalitativa bedömningar innebär att olika företag kan komma fram till olika slutsatser om vad som är väsentligt, även när de står inför liknande omständigheter. Denna subjektivitet kan minska jämförbarheten och tillförlitligheten mellan olika företags hållbarhetsförklaringar.

Dubbel väsentlighet och dess komplexitet: Det dubbla fokuset på finansiell och konsekvensiell väsentlighet kräver att företag utvärderar frågor ur flera perspektiv, vilket kan vara komplext och tidskrävande. Det blir helt enkelt otroligt många tröskelvärden som ska tas fram. Det innebär också att en fråga kan vara väsentlig ur ett konsekvensperspektiv men inte ur ett finansiellt, eller vice versa, vilket lägger till ytterligare ett lager av komplexitet.

Dynamiska och föränderliga förutsättningar: Hållbarhetsfrågor är dynamiska, och vad som anses vara väsentligt kan förändras över tid i takt med att kundernas krav, innovation, samhällets förväntningar och regulatoriska krav utvecklas. ESRS tillhandahåller inte en tydlig process för kontinuerlig uppdatering av väsentlighetsbedömningar för att återspegla dessa förändringar.

Att fastställa tröskelvärden för väsentliga konsekvenser och finansiella risker och möjligheter enligt de allmänna kraven i ESRS E1 kan göras på olika sätt beroende på typen av potentiell väsentlig konsekvens och finansiella risker och möjligheter.

Här är ett mer generellt exempel sammanfattat, om ditt företag inte har tillgång till det systematiska tillvägagångssättet i Mentconmodellen för att bestämma tröskelvärdena för olika hållbarhetsfrågor för offentliggörande:

Steg 1: Definiera utvärderingens omfattning

• Identifiera alla hållbarhetsfrågor som kan påverka företaget eller påverkas av företagets verksamhet i hela värdekedjan. Detta inkluderar miljö-, sociala- och bolagsstyrningsfaktorer (ESG).
• Fastställ gränserna för utvärderingen, som kan omfatta direkta åtgärder, leverantörer, kunder och bredare samhällsinteraktioner.

Steg 2: Kriterier för prioritering

• Utveckla kriterier för att prioritera dessa frågor baserat på deras potentiella konsekvens på miljön och samhället (konsekventiell väsentlighet) och deras potential att påverka företagets finansiella ställning (finansiell väsentlighet).
• Väsentliga konsekvenser bedöms på:
  • Allvarlighetsgraden för konsekvenser baseras på följande faktorer:
    • skala,
    • tillämpningsområde och
    • återställbarhet.
  • För positiva konsekvenser bygger väsentligheten på
    • konsekvensens skala och omfattning, för faktiska konsekvenser, och
    • konsekvensens skala, omfattning och sannolikhet, för potentiella konsekvenser.

I händelse av potentiella negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter beaktas konsekvensens allvarlighetsgrad före dess sannolikhet.

• Finansiella risker och möjligheters väsentlighet bedöms utifrån en kombination av hur sannolikt det är att de inträffar och de finansiella effekternas potentiella omfattning.

Steg 3: Intressentengagemang

• Samverka med relevanta intressenter för att förstå deras farhågor och perspektiv på vad de anser vara viktiga hållbarhetsfrågor.
• Införliva feedback från intressenter för att anpassa väsentlighetströsklarna till både intressenternas förväntningar och affärsprioriteringar.

Steg 4: Strategisk analys

• Analysera hur identifierade hållbarhetsfrågor kan påverka företaget.
• Beakta både kortsiktiga och långsiktiga effekter, med beaktande av företagets strategiska inriktning och operativa sammanhang.

Steg 5: Kvantitativa och kvalitativa trösklar

• Fastställa kvantitativa tröskelvärden där och om möjligt, t.ex. procentuella förändringar av intäkter eller kostnader, eller specifika åtgärder för miljöpåverkan (t.ex. ton CO2-utsläpp).
• Definiera kvalitativa tröskelvärden baserat på effektens eller riskens art, t.ex. förändringar i regelverket, förändringar i konsumenternas preferenser eller påverkan på de anställdas välfärd.

Steg 6: Finansiella väsentlighetsöverväganden

• Bedöm de potentiella ekonomiska effekterna av varje hållbarhetsfråga och överväg hur de kan påverka investeringsbeslut, finansieringskostnader eller driftskostnader.
• Ta hänsyn till beroenden av miljö-, human-l och socialt kapital, vilket kan påverka företagets förmåga att generera framtida ekonomiska fördelar.

Steg 7: Dokumentation och granskning

• Dokumentera logiken bakom varje tröskelsättning och se till att den är motiverad och begriplig för externa parter.
• Se regelbundet över och uppdatera tröskelvärdena när ny information blir tillgänglig eller när affärs- och miljöförhållandena förändras.

Steg 8: Integrering i rapporteringen

• Integrera resultaten av väsentlighetsbedömningen, metodik som använts och de fastställda tröskelvärdena i företagets hållbarhetsförklaring.
• Säkerställ tydlig redovisning av hur tröskelvärden fastställdes och hur de påverkar rapporteringen av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

Formulärets överkant

Detta är fortfarande inte lätt. Väsentlighetströskeln i ESRS anses ofta vara vag och förvirrande eftersom den saknar de tydliga, konkreta kriterier. Tydligare riktlinjer och mer specifika kriterier skulle hjälpa företagen att mer konsekvent och korrekt fastställa väsentliga hållbarhetsfrågor.

Därför har Mentcon gjort det mycket enklare att sätta trösklar som en integrerad funktion i Mentconmodellens webbapp, vilket minskar subjektiviteten, tar hänsyn till intressenter och sätter tydliga trösklar för företagens väsentliga frågor.

Och ja, naturligtvis, i Mentconmodellen webbapp läggs upplysningar in om metodiken för hur detta har gått till in automatiskt under de datapunkter som kräver information om väsentliga trösklar.

Due diligence enligt ESRS 1 är en systematisk process som företag använder för att identifiera, förebygga, mildra och redogöra för hur de hanterar faktiska och potentiella negativa konsekvenser för miljön och människor som är kopplade till deras verksamhet. Denna process är avgörande för att fastställa de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som ska redovisas i hållbarhetsförklaringen.

Översikt över hur due diligence definieras och ska genomföras enligt ESRS 1:

Definition av Due Diligence

• Due diligence processen: ESRS definierar tillbörlig aktsamhet som den pågående praxisen att bedöma och hantera de faktiska och potentiella negativa konsekvenserna av ett företags verksamhet, produkter, tjänster och affärsrelationer, inklusive både uppströms och nedströms i värdekedjan.
• Anpassning till ramverk: Processen återspeglar de principer som beskrivs i internationella ramverk som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Hur man genomför due diligence enligt ESRS 1

Steg 1: Integrera due diligence i styrning och strategi

• Integrering av styrning: Säkerställa att hållbarhetsfrågor integreras i styrningsstrukturerna. Information om hållbarhetsfrågor bör regelbundet lämnas till och behandlas av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.
• Inkludering av strategier: Införliva överväganden om hållbarhetsrisker och konsekvenser i företagets planering av strategi och affärsmodeller. Detta innefattar hur företaget planerar att hantera dessa risker och konsekvenser.

Steg 2: Samverka med intressenter

• Identifiera intressenter: Bestäm vem som kan påverka eller påverkas av företagets verksamhet – detta inkluderar anställda, samhällen, leverantörer, konsumenter med mera.
• Samråd med intressenter: Samarverka med intressenter för att förstå deras oro över enhetens konsekvenser för människor och miljö. Använd dessa insikter för att informera due diligence-processen.

Steg 3: Identifiera och bedöma effekter

• Konsekvensbedömning: Identifiera både faktiska och potentiella negativa konsekvenser som är kopplade till företagets egen verksamhet och dess värdekedja. Prioritera konsekvenser baserat på deras allvarlighetsgrad och sannolikhet.
• Risk- och möjlighetsbedömning: Bedöm hur dessa konsekvenser översätts till risker och möjligheter för företaget, både på kort, medel och lång sikt.

Steg 4: Vidta åtgärder

• Minska negativa konsekvenser: Utveckla och implementera åtgärder för att förhindra eller mildra identifierade negativa konsekvenser. Det kan handla om att ändra operativa rutiner, förbättra arbetsmiljömässiga säkerhetsrutiner eller ändra hanteringen av leveranskedjan.
• Åtgärdsplaner: Upprätta processer för att avhjälpa eventuella skador som orsakas av företagets verksamhet eller affärsrelationer.

Steg 5: Följa upp ändamålsenlighet

• Övervaka och granska: Övervaka kontinuerligt ändamålsenligheten av de åtgärder som vidtas för att hantera hållbarhetskonsekvenseroch justera strategier vid behov.
• Rapportering och transparens: Regelbundet rapportera om framstegen och ändamålsenligheten i åtgärderna för tillbörlig aktsamhet i hållbarhetsförklaringen.

Steg 6: Offentlig rapportering och ansvarsskyldighet

• Upplysningar: Redovisa processer, resultat och åtgärder för tillbörlig aktsamhet i hållbarhetsförklaringen. Detta inkluderar att beskriva hur negativa konsekvenser hanteras och hur intressenternas engagemang har påverkat due diligence-processen.

Införliva Due Diligence i hållbarhetsförklaringen

Omfattande rapportering: Säkerställa att hållbarhetsförklaringen återspeglar den omfattande due diligence-processen. Detta bör omfatta en diskussion om styrningspraxis, resultat av intressenternas engagemang, konsekvensbedömningar, vidtagna åtgärder och åtgärdernas ändamålsenlighet.

Due diligence är inkorporerat i Mentconmodellen för ESRS och hur den har genomförts ska dokumenteras i många datapunkter i hållbarhetsförklaringen. När du följer Mentconmodellen kommer rätt information infogas automatiskt under rätt datapunkter.

I BP-2 – Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter, Datapunkt 16 ska en förteckning över införlivande genom hänvisningar redovisas.

Eftersom information som affärsmodell och värdekedja kanske redan finns på annan plats (t.ex. i förvaltningsberättelsen) kan hänvisningar bidra till att undvika överflödig rapportering.

Nedan följer ett exempel på en sådan lista med typiska upplysningar som kan införlivas genom hänvisning:

Förteckning över upplysningar om ESRS som införlivats genom hänvisning

ESRS 2, Allmänt utlämnande av uppgifter SBM-1:

Källa: Förvaltningsberättelse.

Specifika datapunkter: Beskrivning av affärsmodell och värdekedja. ESRS 2 SBM-1 Datapunkt 42 och 42c.

ESRS E1, Klimatförändringar ESRS 2 SBM-3 E1:

Refererad källa: Universellt registreringsdokument, artikel om miljöstrategi.

Specifika datapunkter: Uppgifter om resiliensplanering för klimatrelaterade risker: ESRS E1 SBM-3 Datapunkt 19b–c.

ESRS S1:

Källa: Finansiella rapport.

Specifika uppgifter: Uppgifter om sysselsättningssiffror i den finansiella översikten: ESRS 2 SBM-1 Datapunkt 40a iii, ESRS S1, S1–6, 50a och 50c.

ESRS Den egna arbetskraften S1-4:

Källa: Bolagsstyrningsrapport.

Specifika datapunkter: Information om initiativ för anställdas hälsa och säkerhet, stödprogram för psykisk hälsa och ergonomi på arbetsplatsen: ESRS S1 Datapunkt 37, 38 a-d.

ESRS Ansvarsfullt företagande G1:

Källa: Ersättningsrapport som krävs enligt direktiv 2007/36/EG.

Specifika datapunkter: Upplysningar om ledningens ersättningspolicy kopplad till etiska affärsmetoder och åtgärder mot korruption: ESRS S1 datapunkt 97b, ESRS 2 GOV-3 datapunkt 29 och 29c.

ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem:

Källa: Emas-rapporten.

Specifika datapunkter: Information om markanvändning med hjälp av vägledning från EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas): ESRS E4 Datapunkt AR 3 a–d.

I ESRS 2 är strategiavsnittet avgörande för att belysa hur en organisation integrerar hållbarhet i sin strategiska planering, affärsmodell och värdekedja. Detta avsnitt innehåller flera upplysningskrav, som vart och ett syftar till att ge en djup förståelse för kopplingarna mellan organisationens verksamhet och dess hållbarhetsåtaganden och konsekvenser.

Översikt: Företaget ska upplysa om strategier, affärsmodeller och värdekedjor kopplade till hållbarhetsfrågor.

Syfte:

• Att beskriva företagets övergripande strategi, affärsmodell och värdekedja med fokus på hållbarhetsfrågor, för att förstå företagets exponering för konsekvenser, risker och möjligheter.

Upplysningskrav:

1. Huvudinslag i företagets strategi kopplat till hållbarhetsfrågor:
• Betydande produktgrupper och tjänster: Beskrivning av de viktigaste produktgrupperna och tjänsterna samt förändringar under redovisningsperioden (nya eller borttagna).
• Marknader och kundgrupper: Beskrivning av de viktigaste marknaderna och kundgrupperna samt förändringar under redovisningsperioden (nya eller borttagna).
• Antal anställda: Fördelning av anställda efter geografiskt område.
• Förbjudna produkter och tjänster: Om tillämpligt, lista produkter och tjänster förbjudna på vissa marknader.
2. Intäktsuppdelning:
• Totala intäkter: Uppdelning av intäkterna efter betydande sektorer enligt ESRS-standarderna. Informationen ska avstämmas med segmentrapportering enligt IFRS 8 där det är möjligt.
• Ytterligare sektorer: Lista över ytterligare betydande sektorer där företaget har verksamhet eller kan bli kopplat till väsentliga konsekvenser, i enlighet med företagets väsentlighetsbedömning.
3. Särskilda sektorer:
• Förklaring av företagets aktivitet i sektorer som fossila bränslen, kemikalieproduktion, kontroversiella vapen och tobak, inklusive uppdelning av intäkter från dessa sektorer.
4. Hållbarhetsrelaterade mål:
• Beskrivning av hållbarhetsmål för betydande produktgrupper, kundkategorier, geografiska områden och intressentrelationer.
• Bedömning av nuvarande produkter, tjänster, marknader och kundgrupper i förhållande till hållbarhetsmål.
• Strategiska inslag och utmaningar, kritiska lösningar eller projekt relaterade till hållbarhetsfrågor.
5. Affärsmodell och värdekedja:
• Underlag och strategi: Företagets strategi för att samla in, utveckla och säkra sina underlag.
• Utgång och utfall: Aktuella och förväntade fördelar för kunder, investerare och andra intressenter.
• Värdekedjan: Beskrivning av företagets position i värdekedjan, de främsta affärsaktörerna (huvudleverantörer, distributionskanaler, slutanvändare) och deras relation till företaget. Om flera värdekedjor finns, ska de viktigaste beskrivas.

Undantag:

• Om företaget är i en EU-medlemsstat som medger undantag från offentliggörande av viss information (enligt artikel 18.1 a i direktiv 2013/34/EU), och företaget utnyttjar detta undantag, får det utelämna uppdelningen av intäkterna efter sektorer, men måste ändå lista betydande ESRS-sektorer.

Översikt: Företaget ska redogöra för hur intressenternas intressen och synpunkter beaktas i företagets strategi och affärsmodell.

Syfte:

• Att ge en tydlig bild av hur intressenternas åsikter och intressen används för att forma företagets strategi och affärsmodell.

Upplysningskrav:

1. Intressentkontakter:
• Viktigaste intressenterna: Identifiering av de viktigaste intressenterna för företaget.
• Samarbete: Information om samarbetet med olika kategorier av intressenter.
• Organisation: Hur samarbetet med intressenterna är organiserat.
• Syfte: Syftet med intressentkontakterna.
• Beaktande av resultat: Hur företaget beaktar resultatet från intressentdialogen i sin verksamhet.
2. Intressenternas intressen och synpunkter i strategin:
• Beskrivning av hur intressenternas intressen och synpunkter relaterar till företagets strategi och affärsmodell. Detta ska ske utifrån analyser genom företagets process för tillbörlig aktsamhet och/eller väsentlighetsbedömning.
3. Ändringar av strategi och affärsmodell:
• Strategi- och affärsmodelländringar: Beskrivning av hur företaget har ändrat eller planerar att ändra sin strategi och affärsmodell baserat på intressenternas intressen och synpunkter.
• Planerade steg och tidsramar: Information om eventuella ytterligare steg som planeras och inom vilken tidsram dessa kommer att genomföras.
• Påverkan på förhållandet till intressenter: Bedömning av om och hur dessa steg sannolikt kommer att förändra företagets relation till intressenterna och deras synpunkter.
4. Informering av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan:
• Beskrivning av om och hur företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan informeras om intressenternas synpunkter och intressen rörande företagets hållbarhetsrelaterade konsekvenser.

Översikt: Företaget ska redogöra för sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, samt hur dessa påverkar och integreras i företagets strategi och affärsmodell.

Syfte:

• Att ge en tydlig bild av de väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna som identifieras genom företagets väsentlighetsbedömning.
• Att visa hur dessa faktorer påverkar företagets strategi och affärsmodell, inklusive resursfördelning och anpassningar.

Upplysningskrav:

1. Beskrivning av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter:
• Väsentlighetsbedömning: En kortfattad beskrivning av de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som identifierats, samt var dessa är koncentrerade inom affärsmodellen, företagets verksamhet och värdekedjan (uppströms och nedströms).
2. Effekter på affärsmodell och strategi:
• Nuvarande och förväntade effekter: Beskriv hur de identifierade konsekvenserna, riskerna och möjligheterna påverkar företagets affärsmodell, värdekedja, strategi och beslutsfattande. Inkludera eventuella strategiska eller affärsmodellsändringar som genomförts eller planeras som svar på dessa faktorer.
3. Väsentliga konsekvenser:
• Påverkan på människor och miljö: Kort beskrivning av hur företagets väsentliga negativa eller positiva konsekvenser påverkar (eller sannolikt kommer att påverka) människor eller miljön.
• Anknytning till strategi och affärsmodell: Beskriv om och hur konsekvenserna är kopplade till företagets strategi och affärsmodell.
• Tidshorisonter: Angiv rimliga förväntade tidshorisonter för dessa konsekvenser.
• Inblandning i konsekvenser: Klargör om företaget är inblandat i konsekvenserna genom egen verksamhet eller affärsförbindelser, och beskriv arten av de berörda verksamheterna eller förbindelserna.
4. Finansiella konsekvenser av risker och möjligheter:
• Nuvarande finansiella konsekvenser: Beskriv de nuvarande finansiella effekterna av företagets väsentliga risker och möjligheter på dess finansiella ställning, resultat och kassaflöden.
• Förväntade finansiella konsekvenser: Beskriv de förväntade finansiella konsekvenserna av dessa risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt. Inkludera information om investerings- och avyttringsplaner, samt finansieringskällor för att genomföra strategin.
5. Resiliens i strategi och affärsmodell:
• Kapacitet att hantera konsekvenser och risker: Ge en kvalitativ och i tillämpliga fall kvantitativ analys av företagets förmåga att hantera sina väsentliga konsekvenser och risker, samt utnyttja sina väsentliga möjligheter. Beskriv hur analysen utfördes och de tidshorisonter som tillämpades.
6. Ändringar jämfört med föregående period:
• Ändringar i väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter: Redogör för eventuella förändringar i de identifierade väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna jämfört med föregående rapporteringsperiod.
7. Specifikationer och upplysningskrav:
• Upplysningskrav i ESRS: Klargör vilka konsekvenser, risker och möjligheter som omfattas av upplysningskraven i ESRS, samt vilka som redovisas genom ytterligare företagsspecifika upplysningar.

Integration med tematiska ESRS:

• Företaget kan välja att redovisa den beskrivande informationen som krävs enligt SBM-3 tillsammans med de upplysningar som tillhandahålls enligt motsvarande tematiska ESRS-standarder. Om detta görs, ska företaget säkerställa att det tydligt framgår hur dess väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter behandlas.

Konsekvens-, risk- och möjlighetshantering i ESRS 2 fokuserar på att säkerställa att organisationer på ett heltäckande sätt utvärderar sina hållbarhetsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter. Detta innebär en detaljerad väsentlighetsbedömning som påverkar vad som ingår i hållbarhetsredovisningen. De relaterade upplysningarna beskrivs i två huvudavsnitt: IRO-1 och IRO-2, som syftar till att ge transparens och klarhet om hur dessa bedömningar genomförs och deras resultat integreras i organisationens rapportering.

Översikt: Företaget ska redovisa sin process för att identifiera och bedöma vilka konsekvenser, risker och möjligheter som är väsentliga för verksamheten.

Syfte:

• Att ge en tydlig förståelse för hur företaget identifierar och bedömer väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.
• Att säkerställa transparens i de metoder och antaganden som ligger till grund för hållbarhetsredovisningen enligt principen om dubbel väsentlighet.

Upplysningskrav:

1. Metoder och antaganden:
• Beskrivning: En detaljerad redogörelse för de metoder och antaganden som används i processen.
2. Process för identifiering och bedömning:
• Översikt: En sammanfattning av hur företaget identifierar, bedömer, prioriterar och övervakar potentiella och faktiska konsekvenser för människor och miljön, baserat på företagets tillbörliga aktsamhetsprocesser. Inkluderar förklaringar om processen:
• Specifika fokusområden: Hur den fokuserar på specifika verksamheter, affärsförbindelser, geografiska områden eller andra riskfaktorer.
• Affärsförbindelser: Hur den tar hänsyn till konsekvenser från företagets verksamhet och affärsförbindelser.
• Samråd med intressenter: Omfattar samråd med påverkade intressenter och externa experter för att förstå hur de påverkas.
• Prioritering: Hur negativa effekter prioriteras utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet, samt positiva effekter utifrån skala, omfattning och sannolikhet.
3. Process för risker och möjligheter:
• Översikt: Beskrivning av hur företaget identifierar, bedömer, prioriterar och övervakar risker och möjligheter med potentiella finansiella effekter, inklusive:
• Kopplingar och beroenden: Hur konsekvenser och beroenden beaktas vid bedömningen av risker och möjligheter.
• Bedömningskriterier: Hur sannolikheten och omfattningen av identifierade risker och möjligheter bedöms.
• Prioritering av risker: Hur hållbarhetsrelaterade risker prioriteras jämfört med andra risker, inklusive användningen av riskbedömningsverktyg.
4. Beslutsprocess och intern kontroll:
• Beskrivning: En redogörelse för beslutsprocessen och de tillhörande interna kontrollförfarandena.
5. Integration i övergripande riskhantering:
• Integration: Beskrivning av hur processen för att identifiera, bedöma och hantera konsekvenser och risker integreras i företagets övergripande riskhanteringsprocesser.
6. Integration av möjligheter:
• Ledningsprocess: Hur processen för att identifiera, bedöma och hantera möjligheter integreras i företagets övergripande ledningsprocess, om tillämpligt.
7. Underlagsparametrar:
• Parametrar: De datakällor och åtgärder som omfattas, samt detaljnivån på antagandena som används i processen.
8. Ändringar i processen:
• Ändringar: Beskrivning av eventuella förändringar i processen jämfört med föregående rapporteringsperiod, när processen senast ändrades, och framtida revideringsdatum för väsentlighetsbedömningen.

Översikt: Företaget ska rapportera om de specifika upplysningskrav som det följer inom sina hållbarhetsförklaringar. Detta inkluderar en förteckning över relevanta upplysningskrav, var dessa upplysningar finns i dokumentationen, och de ämnen som har bedömts som icke-väsentliga.

Syfte:

• Att ge en tydlig bild av vilka upplysningskrav som inkluderas i hållbarhetsförklaringen och vilka ämnen som utelämnats som icke-väsentliga baserat på väsentlighetsbedömningen.

Upplysningskrav:

1. Förteckning över upplysningskrav:
• Beskrivning: En lista över alla upplysningskrav som företaget följer när det utarbetar hållbarhetsförklaringen, inklusive sidnummer och/eller punkter där dessa upplysningar finns. Detta kan presenteras som ett innehållsindex.

I Mentcon-modellens web-app genereras detta automatiskt.

• Datapunkter från EU-lagstiftning: En tabell över alla datapunkter från annan EU-lagstiftning som omfattas, inklusive deras placering i hållbarhetsförklaringen och notering av vilka som bedömts som icke-väsentliga.

När du använder Mentcon-modellens web-app genereras denna tabell automatiskt med hänvisning till var alla datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning tas upp i hållbarhetsförklaringen.

1. Klimatförändringar:
• Väsentlighetsbedömning: Om klimatförändringar bedöms som icke-väsentliga och upplysningskraven i ESRS E1 utelämnas, ska företaget detaljerat förklara slutsatserna från väsentlighetsbedömningen samt inkludera en framåtblickande analys om potentiella framtida förändringar som kan leda till att klimatförändringar blir väsentliga.
2. Andra ämnen än klimatförändringar:
• Väsentlighetsbedömning: Om något annat ämne än klimatförändringar bedöms som icke-väsentligt och upplysningskraven utelämnas, kan företaget kortfattat förklara slutsatserna från väsentlighetsbedömningen.
3. Fastställande av väsentlig information:
• Bedömning: En redogörelse för hur företaget har fastställt vilken information som är väsentlig, inklusive användning av tröskelvärden och kriterier enligt avsnitt 3.2 i ESRS.

Vid användning av Mentcon-modellen infogas förklaringen av bestämning av väsentlig information automatiskt i hållbarhetsredovisningen som utförs i Mentcon-modellprocessen.

Minimikrav på upplysningar om policyer och åtgärder:

1. Beskrivning av policyer:
• Huvudsakligt innehåll: En beskrivning av policyernas syften och vilka väsentliga konsekvenser, risker eller möjligheter de är kopplade till, inklusive övervakningsprocessen.
• Omfattning: Vad policyn omfattar eller inte omfattar i relation till verksamheter, värdekedja, geografi och påverkade intressenter.
• Ansvar: Den högsta nivån i organisationen som ansvarar för att genomföra policyn.
• Standarder och initiativ: Hänvisningar till standarder eller initiativ från tredje part som företaget följer.
• Intressenters intressen: Hur företaget beaktat intressenters intressen vid fastställandet av policyn.
• Tillgänglighet: Hur policyn görs tillgänglig för påverkade intressenter och de som hjälper till att genomföra den.
2. Placering av upplysningar:
• Samlade upplysningar: Upplysningarna ska placeras tillsammans med de som föreskrivs i relevant ESRS. Om en policy eller åtgärd behandlar flera hållbarhetsfrågor kan företaget lämna dessa upplysningar inom en tematisk ESRS och hänvisa till dem i andra relevanta ESRS.
3. Skäl till frånvaro av policyer och åtgärder:
• Redogörelse: Om företaget inte har antagit policyer och/eller åtgärder för en specifik hållbarhetsfråga, ska det redovisa detta och tillhandahålla skäl samt en tidsram inom vilken de planerar att anta dessa.

Översikt: Företaget ska tillämpa minimikrav på upplysningar när de rapporterar om policyer som har antagits för att hantera väsentliga hållbarhetsfrågor.

Syfte:

• Att ge en tydlig förståelse för de policyer som företaget har infört för att förebygga, mildra och avhjälpa faktiska och potentiella konsekvenser, hantera risker och utnyttja möjligheter.

Detaljerade krav:

1. Beskrivning av policyinnehåll:
• Huvudsakligt innehåll: En detaljerad beskrivning av policyns syften och vilka väsentliga konsekvenser, risker eller möjligheter policyn är kopplad till. Inkludera övervakningsprocessen för att säkerställa att policyn följs.
2. Omfattning av policyn:
• Verksamheter och värdekedja: Beskrivning av vad policyn omfattar eller inte omfattar i relation till företagets verksamheter, värdekedja (både uppströms och nedströms), geografi och påverkade intressenter.
3. Ansvarsnivå:
• Ansvarig nivå: Identifiering av den högsta nivån i företagets organisation som ansvarar för att genomföra och övervaka policyn.
4. Standarder och initiativ:
• Hänvisningar: I relevanta fall, en hänvisning till de standarder eller initiativ från tredje part som företaget förbinder sig att respektera genom sitt genomförande av policyn.
5. Beaktande av intressenters intressen:
• Intressenthänsyn: Beskrivning av hur företaget har beaktat viktiga intressenters intressen när policyn fastställdes.
6. Tillgänglighet av policyn:
• Tillgänglighet: I relevanta fall, en beskrivning av om och hur företaget gör policyn tillgänglig för potentiellt påverkade intressenter och de som behöver hjälpa till att genomföra den.

Översikt: Företaget ska tillämpa specificerade upplysningskrav när de beskriver de åtgärder de vidtar för att hantera väsentliga hållbarhetsfrågor, inklusive planerade åtgärder och resurser som är anslagna eller planerade.

Syfte:

• Att ge en tydlig förståelse för de nyckelåtgärder som vidtagits eller planeras för att förebygga, mildra och avhjälpa faktiska och potentiella konsekvenser, hantera risker och utnyttja möjligheter, och i vissa fall uppnå målen för relaterade policyer.

Detaljerade krav:

1. Beskrivning av åtgärder:
• Nyckelåtgärder: En förteckning över nyckelåtgärder som vidtagits under rapporteringsåret och som planeras för framtiden, deras förväntade utfall, och hur genomförandet bidrar till att uppnå policyernas syften och mål.
2. Omfattning av åtgärder:
• Täckning: Beskrivning av omfattningen av nyckelåtgärderna i relation till verksamheter, värdekedjan (både uppströms och nedströms), geografi och påverkade intressentgrupper.
3. Tidsramar:
• Genomförandetid: Tidsramarna för när företaget avser att slutföra respektive nyckelåtgärd.
4. Rättsmedel:
• Tillhandahållande av rättsmedel: Beskrivning av nyckelåtgärder som vidtagits (tillsammans med resultaten) för att tillhandahålla och samarbeta kring eller stödja tillhandahållandet av rättsmedel för dem som skadats av faktiska väsentliga konsekvenser.
5. Framstegsrapportering:
• Kvantitativ och kvalitativ information: I tillämpliga fall, tillhandahållande av kvantitativ och kvalitativ information om framstegen med de åtgärder eller åtgärdsplaner som rapporterats om under föregående perioder.
6. Finansiella och övriga resurser:
• Beskrivning av resurser: Beskrivning av typen av nuvarande och framtida finansiella och övriga resurser som anslagits till åtgärdsplanen, inklusive hållbara finansieringsinstrument (som gröna obligationer, sociala obligationer och gröna lån), miljömässiga eller sociala mål, och huruvida genomförandet av åtgärderna är beroende av särskilda förutsättningar, såsom ekonomiskt stöd, offentlig politik och marknadsutveckling.
7. Storlek på resurser:
• Nuvarande finansiella resurser: Specificering av storleken på nuvarande finansiella resurser och hur dessa relaterar till de mest relevanta beloppen i boksluten.
• Framtida finansiella resurser: Tillhandahållande av beloppet för framtida finansiella resurser.

Syfte och tillämpningsområde

I detta avsnitt beskrivs kraven för att redovisa mått och mål som företag måste följa, under ledning av ESRS. Dessa krav hjälper till att utvärdera effektiviteten hos de strategier som används för att hantera väsentlig hållbarhetspåverkan och finansiella risker och möjligheter.

Integration med andra krav

Upplysningarna om mått och mål måste integreras med andra relevanta upplysningar om de europeiska hållbarhetsredovisningarna och placeras vanligtvis vid sidan av dem. Dessa mått och mål är avgörande både för efterlevnaden av sektorsspecifika standarder och för att stödja företagsspecifika upplysningar.

Upplysningar av mål

Om ett företag inte har satt upp mål för en viss hållbarhetsfråga som bedöms vara betydelsefull, ska det öppet redovisa detta och förklara varför dessa mål inte har fastställts. Dessutom bör den innehålla en tidslinje eller motivering för att eventuellt fastställa dessa mål i framtiden.

Översikt: Företaget ska tillämpa specificerade upplysningskrav när de lämnar upplysningar om de mått som används för varje väsentlig hållbarhetsfråga.

Syfte:

• Att ge en tydlig förståelse för de mått företaget använder för att följa upp och bedöma ändamålsenligheten av sina åtgärder för att hantera väsentliga hållbarhetsfrågor.

Detaljerade krav:

1. Redovisning av mått:
• Identifiering av mått: Företaget ska lämna upplysningar om alla mått som används för att bedöma resultat och ändamålsenlighet i relation till en väsentlig konsekvens, risk eller möjlighet.
2. Inkludering av mått från olika källor:
• ESRS och enhetsspecifika mått: Måtten ska inkludera både de som definieras i ESRS och de som identifieras på enhetsspecifik grund, oavsett om de tas från andra källor eller har utvecklats av företaget självt.
3. Redovisning av metodik och antaganden:
• Metoder och antaganden: För varje mått ska företaget redovisa de metoder och viktiga antaganden som ligger till grund för måttet, inklusive metodernas begränsningar.
4. Extern validering:
• Validering av mått: Företaget ska lämna upplysningar om huruvida mätningen efter måttet valideras av ett externt organ annat än försäkringsgivaren, och i så fall vilket organ.
5. Namn och beskrivningar:
• Beteckning och definition: Måtten ska betecknas och definieras med meningsfulla, tydliga och exakta namn och beskrivningar.
6. Användning av valuta:
• Valutaenhet: När valuta används som måttenhet ska företaget använda den valuta som dess bokslut presenteras i.

Översikt: Företaget ska tillämpa specificerade upplysningskrav när de lämnar upplysningar om de mål de har för varje väsentlig hållbarhetsfråga.

Syfte:

• Att ge en förståelse för hur företaget följer upp och bedömer ändamålsenligheten av sina åtgärder för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.

Detaljerade krav:

1. Uppföljning av ändamålsenlighet:
• Företaget ska redovisa om och hur de följer upp ändamålsenligheten av sina åtgärder, inklusive vilka mått de använder.
2. Mätbara mål:
• Företaget ska fastställa mätbara, tidsbundna och utfallsinriktade mål för att uppfylla syftena med sina policyer, samt beskriva förväntade resultat för människor, miljön eller företaget.
3. Framsteg mot mål:
• Redovisning av allmänna framsteg mot målen över tid.
4. Om inga mål finns:
• Om företaget inte har fastställt mätbara mål, ska de beskriva hur de ändå spårar ändamålsenligheten av sina åtgärder och mäter framstegen mot att uppnå policyernas syften.
5. Intressentdeltagande:
• Beskriv hur intressenter har deltagit i att fastställa målen för varje väsentlig hållbarhetsfråga.

Specifika upplysningskrav för mål:

1. Beskrivning av målets koppling till policy:
• För varje mål ska företaget beskriva dess koppling till policyernas syften.
2. Förväntad målnivå:
• Den förväntade målnivå som ska uppnås, inklusive om målet är absolut eller relativt och vilken enhet det mäts i.
3. Målets omfattning:
• Omfattningen av målet, inklusive företagets verksamheter och/eller dess värdekedja samt geografiska gränser.
4. Baslinjevärde och basår:
• Baslinjevärdet och basåret som framstegen mäts från.
5. Tidsperiod för målet:
• Perioden som målet gäller för och eventuella delmål.
6. Metoder och antaganden:
• De metoder och betydande antaganden som används för att fastställa mål, inklusive datakällor, politiska mål och hållbar utveckling.
7. Vetenskaplig grund för miljömål:
• Om miljömål baseras på vetenskaplig bevisning.
8. Intressentdeltagande:
• Hur intressenter har deltagit i att fastställa målen.
9. Ändringar av mål:
• Eventuella ändringar av mål, mått, metodik eller antaganden, inklusive grunden för förändringarna och deras effekt på jämförbarheten.
10. Resultat i förhållande till mål:
• Resultaten i förhållande till målen, inklusive hur målet övervakas och granskas, mått som används och en analys av tendenser eller betydande förändringar i prestation mot målet.

Om inga mätbara mål finns:

1. Plan för framtida mål:
• Om inga mätbara mål finns, upplys om de kommer att fastställas och tidsramen för detta, eller anledningarna till att inga mål planeras.
2. Uppföljning av policyers och åtgärders ändamålsenlighet:
• Upplys om företaget följer upp ändamålsenligheten av sina policyer och åtgärder och beskriv eventuella processer för detta, inklusive den definierade ambitionsnivån och indikatorer för att bedöma framsteg.

Scope 1 Utsläpp

Direkta växthusgasutsläpp från företagets egna verksamheter.

• Dessa utsläpp kommer från källor som ägs eller kontrolleras av företaget, till exempel utsläpp från förbränning i pannor, fordon och industriella processer.

2. Scope 2 Utsläpp

Indirekta växthusgasutsläpp från förbrukad energi.

• Dessa utsläpp är kopplade till produktionen av inköpt elektricitet, värme, ånga och kyla som förbrukas av företaget.
• Företaget ska rapportera både platsbaserade och marknadsbaserade utsläpp inom scope 2.

3. Scope 3 Utsläpp

Indirekta växthusgasutsläpp som sker i företagets värdekedja i tidigare eller senare led.

• Scope 3-utsläpp omfattar alla andra indirekta utsläpp som uppstår i värdekedjan, både uppströms och nedströms, utöver de direkta (scope 1) och energirelaterade (scope 2) utsläppen. Detta inkluderar utsläpp från inköp av varor och tjänster, kapitalvaror, avfallshantering, transporter och distribution, användning av sålda produkter, anställdas pendling, samt affärsresor.

4. Totala växthusgasutsläpp

Summan av scope 1, 2 och 3 utsläpp.

• Företaget ska redovisa sina totala växthusgasutsläpp genom att sammanställa scope 1, 2 och 3 utsläppen. Det ska också särskiljas mellan de totala växthusgasutsläpp som härrör från de platsbaserade och marknadsbaserade metoderna inom scope 2.

Rapporteringskrav

• Mängd och typ: Företaget ska specificera mängden växthusgasutsläpp i ton koldioxidekvivalenter (CO2e) för varje scope.
• Metod och standarder: Företaget ska använda etablerade standarder och riktlinjer för att mäta och rapportera sina växthusgasutsläpp. Vid användning av uppskattningar eller mindre exakta metoder än direkt mätning, ska företaget ange skälen för detta och den möjliga osäkerhetsgraden.

Exempel på Växthusgaser att Rapportera

• Koldioxid (CO2)
• Metan (CH4)
• Kväveoxid (N2O)
• Fluorkolväten (HFC)
• Perfluorkolväten (PFC)
• Svavelhexafluorid (SF6)
• Kvävetrifluorid (NF3)

Identifiering av utsläppskällor

Scope 1 (Direkta utsläpp):

• Utsläpp från företagets egna källor, t.ex. fabriker, fordon, maskiner, etc.

Scope 2 (Indirekta utsläpp från energi):

• Utsläpp från produktionen av inköpt elektricitet, värme, ånga och kyla som företaget använder.

Scope 3 (Indirekta utsläpp i värdekedjan):

• Utsläpp från hela värdekedjan, inklusive inköp av varor och tjänster, avfallshantering, transport, affärsresor, användning av sålda produkter, etc.

2. Mätning och datainsamling

• Direkt mätning: Företaget bör använda direkt mätning av utsläpp där det är möjligt.
• Uppskattningar: När direkt mätning inte är möjlig, ska företaget använda uppskattningar baserade på standardiserade metoder och sektorsspecifika studier.
• Källor och metoder: Företaget ska dokumentera och ange vilka standarder, metoder och verktyg som använts för att mäta och beräkna utsläppen. Detta kan inkludera användning av internationella standarder som GHG Protocol eller ISO 14064.

3. Konsolidering och rapportering

• Konsolidering av utsläpp: Utsläppen ska konsolideras och rapporteras baserat på företagets finansiella och operativa kontroll över utsläppskällorna.
• Scope-specifik rapportering: Företaget ska rapportera utsläpp separat för scope 1, scope 2 och scope 3.
• För scope 2 ska både platsbaserade och marknadsbaserade utsläpp rapporteras.

4. Presentation och transparens

• Årlig rapportering: Utsläpp ska rapporteras årligen, med detaljerad redovisning för varje scope.
• Förändringar över tid: Företaget ska beskriva förändringar i utsläpp över tid och förklara eventuella betydande förändringar.
• Kvalitativa och kvantitativa data: Företaget ska inkludera både kvalitativa och kvantitativa data för att ge en komplett bild av koldioxidavtrycket.
• Metodologisk transparens: Om uppskattningar används, ska företaget ange de standarder och källor som ligger till grund för uppskattningarna, samt graden av osäkerhet i dessa uppskattningar.

5. Specifika rapporteringskrav

• Växthusgaser som omfattas: Rapportering ska inkludera alla relevanta växthusgaser, som koldioxid (CO2), metan (CH4), kväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC), svavelhexafluorid (SF6) och kvävetrifluorid (NF3).
• Totala växthusgasutsläpp: Företaget ska summera de totala växthusgasutsläppen för scope 1, 2 och 3.
• Växthusgasintensitet: Företaget kan rapportera växthusgasintensitet, t.ex. växthusgasutsläpp per nettoinkomst, för att ge kontext till utsläppsnivåerna.
• Intern koldioxidprissättning: Om tillämpligt, ska företaget lämna upplysningar om användning av interna system för koldioxidprissättning, inklusive vilken typ av system, geografisk omfattning och tillämpade koldioxidpriser.

Exempel på rapporterade data

• Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3: Specifika mängder i ton koldioxidekvivalenter (CO2e).
• Plats- och marknadsbaserade utsläpp inom scope 2: Skillnad mellan platsbaserade och marknadsbaserade metoder.
• Energiintensitet: Energianvändning per nettoinkomst och dess källor (fossil, kärnenergi, förnybar energi).

Anpassningsplaner och Strategier

Företag ska beskriva sina planer och strategier för att anpassa sig till både aktuella och förväntade klimatförändringar. Detta inkluderar:

• Beskrivning av Anpassningsåtgärder: Företaget ska redogöra för de specifika åtgärder som vidtagits eller planeras för att hantera klimatförändringarnas effekter på dess verksamhet.
• Integration i Affärsstrategin: Företaget ska förklara hur anpassningsåtgärder integreras i den övergripande affärsstrategin och den finansiella planeringen.

2. Resiliensanalys

Företag ska genomföra analyser för att bedöma hur klimatförändringar kan påverka deras verksamhet och hur motståndskraftiga deras strategier och affärsmodeller är mot dessa förändringar. Detta inkluderar:

• Omfattning och Metoder: Företaget ska beskriva omfattningen av resiliensanalysen och de metoder som används för att genomföra den, inklusive användningen av klimatscenarier.
• Klimatscenarioanalys: Företaget ska använda en rad olika klimatscenarier för att identifiera och bedöma fysiska och omställningsrelaterade risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt.
• Resultat av Analysen: Företaget ska redovisa resultaten av resiliensanalysen, inklusive hur olika klimatscenarier påverkar dess verksamhet och hur företaget planerar att hantera dessa utmaningar.

3. Hantering av Klimatrelaterade Risker och Möjligheter

Företag ska beskriva hur de identifierar, bedömer och hanterar klimatrelaterade risker och möjligheter. Detta inkluderar:

• Fysiska Risker: Bedömning av hur företagets tillgångar och verksamheter kan exponeras för och påverkas av akuta och kroniska fysiska risker, såsom extrema väderhändelser eller långsiktiga klimatförändringar.
• Omställningsrisker: Identifiering och bedömning av risker som uppstår från omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, inklusive regleringsförändringar och marknadsutveckling.
• Möjligheter: Beskrivning av hur företaget kan dra nytta av klimatrelaterade möjligheter, såsom utveckling av nya produkter eller marknader som svar på klimatförändringar.

4. Policyer för Begränsning och Anpassning

Företag ska redovisa sina policyer för att hantera klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter, inklusive:

• Begränsning av Klimatförändringar: Policyer och åtgärder för att minska växthusgasutsläppen.
• Anpassning till Klimatförändringar: Policyer och åtgärder för att öka företagets motståndskraft och anpassningsförmåga till klimatförändringar.
• Energieffektivitet och Förnybar Energi: Strategier för att förbättra energieffektiviteten och öka användningen av förnybar energi.

5. Mål och Mått

Företag ska sätta upp och rapportera mål och mått för både begränsning av och anpassning till klimatförändringar, inklusive:

• Mål för Växthusgasutsläpp: Företaget ska ange sina mål för minskning av växthusgasutsläpp, hur dessa mål är förenliga med internationella klimatmål, och hur de planerar att uppnå dem.
• Övriga Mål: Företaget kan också sätta upp mål för energieffektivitet, förnybar energi, och andra relevanta områden.

6. Rapportering och Transparens

Företaget ska säkerställa att all relevant information om anpassning och resiliens är transparent och tillgänglig för intressenter. Detta inkluderar:

• Kvantitativa och Kvalitativa Upplysningar: Företaget ska tillhandahålla både kvantitativa data och kvalitativa beskrivningar för att ge en helhetsbild av dess klimatarbete.
• Jämförbarhet över Tid: Företaget ska sträva efter att rapportera data på ett sätt som möjliggör jämförelser över tid och med andra företag.

Sammanfattningsvis hanterar ESRS E1 Klimatförändringar anpassning och resiliens genom att kräva att företag utvecklar och rapporterar detaljerade planer, analyser och policyer för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter samt integrerar dessa i deras affärsstrategier och finansiella planering.

1. Anpassning till klimatförändringar
• Definition och Syfte: Anpassning avser företagets process för att anpassa sig till faktiska och förväntade klimatförändringar för att minska sårbarhet och öka motståndskraft mot klimatrelaterade risker.
• Upplysningskrav E1-2: Företaget ska lämna upplysningar om policyer och strategier för anpassning till klimatförändringar. Detta inkluderar hur företaget identifierar, bedömer och hanterar väsentliga risker och möjligheter kopplade till klimatförändringar.
2. Resiliensanalys
• Definition och Syfte: Resiliensanalys innebär att företaget bedömer sin strategi och affärsmodells motståndskraft mot klimatförändringar och klimatrelaterade risker.
• Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 SBM-3: Företaget ska beskriva resiliensen i sin strategi och affärsmodell i förhållande till klimatförändringar. Detta inkluderar en resiliensanalys som omfattar:
• Omfattningen av resiliensanalysen.
• Metoder och tidpunkt för analysen, inklusive användning av klimatscenarioanalys.
• Resultaten av resiliensanalysen, med fokus på klimatrelaterade fysiska och omställningsrisker.
3. Klimatscenarioanalys
• Användning och Syfte: Klimatscenarioanalys används för att identifiera och bedöma potentiella fysiska och omställningsrelaterade risker och möjligheter över kort, medellång och lång sikt.
• Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1: Företaget ska beskriva hur klimatscenarioanalys används för att stödja identifiering och bedömning av klimatrelaterade risker och möjligheter. Detta inkluderar användning av olika klimatscenarier, inklusive höga utsläppsscenarier och scenarier i linje med begränsning av global uppvärmning till 1,5 °C.
4. Hantering av Klimatrelaterade Risker och Möjligheter
• Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1: Företaget ska beskriva de metoder som används för att identifiera och bedöma klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter. Detta inkluderar:
• Identifiering av klimatrelaterade fysiska risker i företagets verksamhet och värdekedja.
• Bedömning av exponering och sårbarhet för dessa risker.
• Identifiering och bedömning av klimatrelaterade omställningsrisker och möjligheter i verksamheten och värdekedjan.
5. Rapportering av Anpassningsåtgärder och Resurser
• Upplysningskrav E1-3: Företaget ska lämna upplysningar om de åtgärder och resurser som anslås för att genomföra policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Detta inkluderar beskrivning av:
• Nyckelåtgärder som vidtagits och planeras för att uppnå målen i företagets klimatpolicyer.
• Resurser som anslagits till dessa åtgärder.
• De uppnådda och förväntade resultaten av dessa åtgärder.
6. Kvantifiering och Uppföljning
• Upplysningskrav E1-4 och E1-6: Företaget ska fastställa och rapportera mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Detta inkluderar mål för minskning av växthusgasutsläpp och andra klimatrelaterade mål. Företaget ska också rapportera om växthusgasutsläpp inom scope 1, 2 och 3, samt totala växthusgasutsläpp.

Det är en splittrad marknad och nya företag och verktyg dyker upp. De flesta av dem är bara tillgängliga på ett eller två språk. Listan är baserad på de vanligaste verktygen som används av Mentcons kunder för att importera växthusgasdata till Mentcons model App. Listan är inte en rangordning av funktioner och kvalitet på dessa verktyg. Beskrivningarna har sammanfattats av AI baserat på beskrivningar från deras webbplatser och har sedan översatts till svenska.

Sammanfattning av verktyg för att samla in och beräkna GHG-utsläpp:

Plan A: En SaaS-plattform för utfasning av fossila bränslen och ESG-optimering. Den kombinerar teknik, vetenskapliga standarder och metoder för att hjälpa organisationer att anpassa sig till hållbarhetsmålen. Företag kan hantera hela sin nettonollresa – från datainsamling och bearbetning till utsläppsrapportering och minskning – inom denna plattform.

Webben: https://plana.earth/

SmartTrackers: En multifunktionell hållbarhetsplattform som hjälper företag att mäta och bedöma hållbarhet, säkerhet och CO2. Det ger organisationer insikter om sina miljökonsekvenser, effektiviserar ansvarsskyldigheten och säkerställer efterlevnad av bästa praxis, standarder och föreskrifter. Verktyget prioriterar anpassningsbarhet och manuell datainmatning för maximal flexibilitet.

www.smarttrackers.nl/

Normativ: En lösning för industriföretag att exakt mäta sina utsläpp. I likhet med traditionell redovisning kombinerar Normatives koldioxidredovisning hårda data och rigorösa beräkningar, vilket säkerställer tillförlitliga resultat. Normatives klimatstrateger identifierar möjligheter till utsläppsminskningar, minskar klimatrisker och utforskar tillväxtmöjligheter i en ekonomi med nettonollutsläpp. Företagets fokus ligger på att synliggöra koldioxidutsläpp, ge företag möjlighet att planera minskningar och uppnå netto noll.

www.normative.io/

SINAI: En plattform för minskade koldioxidutsläpp som gör det möjligt för företag att gå bortom koldioxidredovisning. Deras företagsprogramvara möjliggör kostnadseffektiva strategier för att minska koldioxidutsläppen och utnyttjar vetenskapsbaserade mål. Viktiga funktioner inkluderar beräkning av scope 1-3-utsläpp, prognostisering av framtida utsläpp, identifiering av minskningsmöjligheter och implementering av koldioxidprissättning.

www.sinai.com/

Greenly: En plattform för koldioxidredovisning som förenklar bedömning och hantering av koldioxid. Det gör det möjligt för företag att mäta, övervaka, minska och kompensera sina koldioxidavtryck enligt internationella standarder som GHG-protokollet. Dessutom underlättar det engagemanget med deras ekosystem, från anställda till leverantörer, på deras klimatresa.

Läs mer på www.greenly.earth/

Salesforces Net Zero Cloud: Hjälper företag att uppnå koldioxidneutralitet. Den erbjuder verktyg för att spåra och analysera koldioxidutsläpp inom alla områden, vilket gör det möjligt att skapa klimathandlingsplaner. Fokus ligger på att hjälpa företag att bli koldioxidneutrala snabbare genom att tillhandahålla praktiska steg för utsläppsminskningar.

www.salesforce.com/eu/products/net-zero-cloud

Watershed: En klimatplattform för företag som hjälper stora företag att mäta, rapportera och minska koldioxidutsläppen. Det gör det möjligt för företag att kartlägga sitt koldioxidavtryck, skapa kompatibla rapporter, sätta upp minskningsmål och spåra framsteg. Dessutom säkerställer Watershed granskningsbara utsläppsdata för affärsvärdeskapande, regelefterlevnad och global klimatpåverkan.

www.watershed.com/

Sweep: En fransk koldioxid- och ESG-dataplattform för stora företag. Det underlättar spårning, avslöjande och åtgärder mot koldioxidutsläpp. Den datadrivna plattformen förenklar utsläppsmätningen, stöder minskning av koldioxidavtrycket och främjar samarbete med partners i leveranskedjan för att driva mätbara förändringar.

www.sweep.net/

Microsoft Sustainability Manager Premium: En rad kraftfulla funktioner för att förbättra hållbarhetsarbetet och främja ansvarsfulla affärsmetoder. Den innehåller funktioner för hantering av koldioxidhållbarhet med fördefinierade beräkningsmodeller som täcker Scope 1, Scope 2 och alla 15 kategorier av Scope 3-utsläpp. Dessutom tillhandahåller den verktyg för effektiv vatten- och avfallshantering och stöder hållbara metoder i hela värdekedjan. Användare kan utnyttja datadrivna insikter för välgrundat beslutsfattande och dra nytta av effektiva frågor och rapportskapande via Microsoft Copilot. Med förmågan att bearbeta upp till 25 000 krediter (cirka 50 sidor) ger denna plattform organisationer möjlighet att ta meningsfulla steg mot sina hållbarhetsmål.

https://www.microsoft.com/en-us/sustainability/microsoft-sustainability-manager

Sustain Life: Erbjuder hållbarhetsprogramvara för företag för att mäta, hantera och rapportera koldioxidutsläpp. Det samarbetar med konsult- och redovisningspartners för att betjäna globala kunder. Från användbara insikter till minskningsplaner och strömlinjeformad rapportering – det hjälper företag på deras väg mot nettonollutsläpp.

www.sustain.life/

Emitwise: Erbjuder en plattform för koldioxidhantering för företag. Det hjälper till att mäta, spåra, rapportera och minska koldioxidavtryck, med fokus på komplexa Scope 3-utsläpp. Emitwise utnyttjar maskininlärning för automatiserad databehandling och tillhandahåller användbara data för smartare upphandlingsbeslut. Deras uppdrag är att ge tillverkare möjlighet att driva sin egen koldioxidagenda som svar på klimatkrisen.

www.emitwise.com/

Persefoni: En AI-driven plattform för mätning och rapportering av koldioxid som hjälper företag att mäta, rapportera och minska koldioxidutsläppen. Den är idealisk för stora företag och finansinstitut och ger utsläppsrapportering av säkerhetsklass i linje med viktiga klimatupplysningsregler. Dessutom stöder den inställning av nettonollmål och erbjuder avancerade verktyg för att minska koldioxidutsläppen.

www.persefoni.com/

Integrering med internationella rapporteringsramverk

• Global Reporting Initiative (GRI):
  • ESRS E2 kan integreras med GRI-standarder, särskilt de som är relaterade till miljöefterlevnad, utsläpp, avloppsvatten och avfall. GRI ger detaljerad vägledning om specifika miljömått som kan öka djupet i föroreningsrelaterad rapportering enligt ESRS E2.
• Sustainability Accounting Standards Board (SASB):
  • SASB:s standarder fokuserar på branschspecifika hållbarhetsfrågor, inklusive föroreningar. Genom att integrera ESRS E2 med SASB-standarder kan företag skräddarsy sin rapportering om föroreningar till branschspecifika risker och möjligheter, vilket ger mer relevant och väsentlig information till investerare.
• Arbetsgruppen för klimatrelaterade finansiella upplysningar (TCFD):
  • Även om TCFD främst är inriktad på klimatförändringar är dess rekommendationer om riskhantering och styrning tillämpliga på strategier för föroreningskontroll. Att integrera TCFD:s ramverk med ESRS E2 kan hjälpa företag att formulera hur hantering av föroreningsrelaterade risker är en integrerad del av deras övergripande strategi för att mildra konsekvenserna av klimatförändringarna.

Efterlevnad av föreskrifter

• Europeiska unionens förordningar:
  • ESRS E2 är utformat för att anpassas till EU:s miljöbestämmelser och säkerställa att företag följer regionala standarder för föroreningskontroll. Detta inkluderar bestämmelser som EU:s industriutsläppsdirektiv och registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH).

Direkta mätningar

• Direkta mätningar av utsläpp: Företaget bör prioritera att använda direkta mätmetoder för att kvantifiera utsläpp av föroreningar. Detta inkluderar användning av mätinstrument och sensorer som direkt mäter koncentrationen och mängden av föroreningar som släpps ut i luft, vatten och mark.

Indirekta mätningar och uppskattningar

• Uppskattningar baserade på standarder och sektoriella studier: När direkta mätningar inte är möjliga eller praktiska, kan uppskattningar användas. Företaget bör då basera sina uppskattningar på erkända standarder, sektoriella studier och tillförlitliga källor som ger vägledning för att uppskatta utsläppsnivåer. Detta kan inkludera modellering och beräkningar utifrån verksamhetsdata.

Val av metoder

• Val av mätmetod: Om en metod som är mindre exakt än direkta mätningar väljs, ska företaget ange skälen till detta val och den möjliga osäkerhetsgraden i mätningen. Företaget bör förklara varför den valda metoden är mest lämplig med hänsyn till praktiska, ekonomiska eller tekniska begränsningar.

Konsolidering av data

• Konsolidering av utsläppsdata: Företaget ska konsolidera mängden utsläpp från de anläggningar som det har finansiell respektive operativ kontroll över. Detta innebär att samla och sammanställa data från olika anläggningar och verksamhetsställen för att ge en helhetsbild av företagets totala utsläpp.

Kontextualisering av uppgifter

• Beskrivning av förändringar över tid: Företaget ska sätta sin upplysning i ett sammanhang genom att beskriva förändringarna i utsläppsnivåer över tid. Detta inkluderar att redovisa trender och jämföra nuvarande data med tidigare år för att visa framsteg eller försämringar.
• Metoder för datainsamling: Företaget ska beskriva de metoder som används för att samla in data, inklusive de specifika processerna och de typer av data som behövs. Detta ger en förståelse för hur företaget säkerställer noggrannhet och tillförlitlighet i sin mätning av föroreningar.

Hantering av osäkerhet

• Källor till och osäkerhetsgrad i uppskattningar: När uppskattningar används, ska företaget uppge de standarder, sektoriella studier eller andra källor som ligger till grund för uppskattningarna, samt den möjliga osäkerhetsgraden. Detta hjälper till att bedöma noggrannheten och tillförlitligheten i de rapporterade uppgifterna.

1. Beskrivning av Policyer:
• Företaget ska beskriva sina strategier för att hantera väsentliga effekter, risker och möjligheter relaterade till föroreningar. Detta inkluderar att upptäcka, bedöma, hantera och åtgärda föroreningsrelaterade konsekvenser.
• Specifika policyområden som bör täckas:
• Begränsning av negativa effekter på luft, vatten och mark inklusive förebyggande och kontrollåtgärder.
• Ersättning och minimering av användning av ämnen som inger betänkligheter samt utfasning av ämnen som inger mycket stora betänkligheter, särskilt för icke-nödvändig användning i samhället och i konsumentprodukter.
• Åtgärder för att undvika incidenter och nödsituationer samt kontroll och begränsning av deras konsekvenser för människor och miljön.
2. Omfattning av Policyer:
• Företaget ska ange om och hur dess policyer omfattar företagets egen verksamhet och värdekedja både uppströms och nedströms.

Åtgärder och Resurser Relaterade till Förorening (E2-2)

1. Beskrivning av Åtgärder och Resurser:
• Företaget ska lämna upplysningar om sina åtgärder för att hantera föroreningar samt vilka resurser som anslås för dessa åtgärder.
• Beskrivningen ska innefatta nyckelåtgärder som vidtas och planeras för att uppnå målen i företagets policyer för föroreningar.
2. Specifika Åtgärder:
• Åtgärder för att undvika förorening (inklusive utfasning av material eller sammansättningar som har negativa konsekvenser).
• Åtgärder för att minska föroreningar (inklusive uppfyllande av krav på bästa tillgängliga teknik och uppfyllande av kriterierna för att inte orsaka betydande skada enligt EU:s taxonomiförordning).
• Åtgärder för att återställa, återskapa och omvandla ekosystem där förorening har inträffat.

Mål Relaterade till Förorening (E2-3)

1. Beskrivning av Mål:
• Företaget ska rapportera om de föroreningsrelaterade mål som har fastställts, inklusive målens syfte och hur de stödjer företagets policyer.
• Specifika mål ska omfatta:
• Luftföroreningar och specifika belastningar.
• Utsläpp till vatten och specifika belastningar.
• Förorening av mark och specifika belastningar.
• Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter.
2. Uppföljning och Kontexualisering:
• Företaget ska beskriva om ekologiska trösklar och enhetsspecifika tilldelningar har beaktats vid fastställande av målen.
• Angivande av om målen är obligatoriska (enligt lagstiftning) eller frivilliga.

1. Produktion och Användning:
• Företaget ska lämna upplysningar om produktion, användning, distribution, kommersialisering och import/export av ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter.
2. Mängd och Faroklasser:
• Rapportering av totala mängder av ämnen som inger betänkligheter som skapas, används vid produktionen eller anskaffas, samt som lämnar företagets anläggningar som utsläpp, produkter eller delar av produkter.
• Mängderna ska redovisas uppdelade i de huvudsakliga faroklasserna för ämnen som inger betänkligheter.
3. Specifik Information om Mycket Stora Betänkligheter:
• Företaget ska separat presentera information gällande ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

Allmän Rapportering

För all rapportering gäller att företag ska:

• Tillhandahålla kontextuell information och beskriva förändringar över tid.
• Ange mätmetoder och processer för datainsamling.
• Hantera osäkerheter i uppskattningar.
• Offentliggöra relevant information om incidenter och insättningar där föroreningar hade negativa effekter på miljön och/eller förväntas ha negativa effekter på företagets finansiella kassaflöden, finansiella ställning och finansiella resultat på kort, medellång och lång sikt.

1. Identifiering och Bedömning av Föroreningsrelaterade Effekter:
• Företag måste noggrant identifiera både faktiska och potentiella föroreningsrelaterade effekter, risker och möjligheter i hela sin verksamhet och värdekedja. Detta innebär att genomföra omfattande granskningar av alla verksamhetsställen och affärsaktiviteter, vilket kan vara resurskrävande och komplext.
• Användningen av specifika metoder, antaganden och verktyg för att identifiera dessa effekter kräver expertis och noggrannhet, vilket kan vara en utmaning för företag som saknar tillräckliga resurser eller kompetens inom området.
2. Samråd med Berörda Parter:
• Företag måste genomföra samråd med berörda samhällen och andra intressenter för att få en fullständig bild av de föroreningsrelaterade effekterna. Detta kräver att företag har etablerade kommunikationskanaler och förtroende hos dessa intressenter, vilket kan vara en utmaning att bygga och upprätthålla.
3. Utveckling och Implementering av Policyer:
• Utveckling av effektiva policyer för att hantera föroreningar kräver en djup förståelse för både de tekniska aspekterna av föroreningskontroll och de regulatoriska kraven. Företag måste säkerställa att deras policyer är omfattande och täcker alla relevanta områden, inklusive förebyggande, kontroll och åtgärder vid incidenter.
• Implementering av dessa policyer i hela verksamheten och värdekedjan kan vara komplex och kräva betydande förändringar i befintliga processer och rutiner.
4. Åtgärder och Resurser:
• Företag måste inte bara utveckla åtgärder för att hantera föroreningar, utan också säkerställa att tillräckliga resurser tilldelas för att genomföra dessa åtgärder. Detta inkluderar finansiella resurser, teknisk expertis och operativ kapacitet, vilket kan vara en betydande belastning, särskilt för mindre företag.
• Att följa en hierarki av begränsningsåtgärder från förebyggande till återställande kräver en strukturerad och långsiktig strategi, vilket kan vara svårt att genomföra konsekvent över tid.
5. Mål och Mått:
• Företag måste fastställa specifika, tidsbundna och mätbara mål för att minska föroreningar och rapportera om framstegen mot dessa mål. Detta kräver noggrann planering och uppföljning, samt förmågan att anpassa målen baserat på förändrade förhållanden och nya insikter.
• Mätning av föroreningsnivåer och relaterade effekter kan vara tekniskt utmanande och kräva avancerade mätmetoder och datainsamlingsprocesser. Att säkerställa noggrannhet och tillförlitlighet i dessa mätningar är avgörande, men kan vara svårt att uppnå.
6. Hantering av Ämnen som Inger Betänkligheter:
• Företag måste hantera produktion, användning, distribution och kommersialisering av ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter. Detta innebär att ha en tydlig strategi för att fasa ut eller minska användningen av sådana ämnen, vilket kan innebära att hitta ersättningar och omställning av produktionsprocesser.
• Att följa regelverk och säkerställa att all användning och hantering av dessa ämnen uppfyller både nuvarande och framtida lagkrav kan vara utmanande, särskilt i en global kontext med varierande regler och standarder.
7. Rapportering och Transparens:
• Företag måste rapportera omfattande och detaljerad information om sina föroreningsrelaterade effekter, policyer, åtgärder och resultat. Detta kräver att företag har robusta rapporteringssystem och processer på plats för att samla in, analysera och rapportera data.
• Att säkerställa transparens och trovärdighet i rapporteringen är avgörande för att bygga förtroende hos intressenter, men kan vara svårt att upprätthålla, särskilt i fall där det finns negativa konsekvenser eller incidenter som måste rapporteras.

ESRS E3 Vattenresurser och Marina Resurser stämmer väl överens med globala mål för vattenförvaltning och bevarande av marina miljöer, särskilt de som anges i FN:s Globala mål för hållbar utveckling (SDG), främst SDG 6 (Rent vatten och sanitet) och SDG 14 (Hav och marina resurser). Nedan följer en detaljerad genomgång av hur ESRS E3:s upplysningskrav och principer överensstämmer med dessa globala mål.

SDG 6: Rent vatten och sanitet

Mål 6.1: Tillgång till säkert och överkomligt dricksvatten för alla.

• ESRS E3 Åtgärder: Företag uppmanas att genomföra vattenhanteringsåtgärder som minskar vattenförbrukningen och förbättrar vattenkvaliteten genom effektiv vattenrening och återanvändning. Exempel på detta är installation av avancerade vattenreningssystem och regnvattenuppsamlingssystem.

Mål 6.3: Förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material.

• ESRS E3 Mål: Företag ska sätta mål för att minska utsläpp av föroreningar till vatten och implementera åtgärder för att hantera och minska vattenföroreningar. Detta kan inkludera att eliminera mikroplastutsläpp och reducera kemiska föroreningar i avloppsvatten.

Mål 6.4: Öka vattnets användningseffektivitet i alla sektorer och säkerställa hållbart vattenuttag.

• ESRS E3 Mått: Företag ska mäta total vattenförbrukning, vattenintensitet (m³ per miljon EUR i nettointäkter) och återvinningsgrad av vatten. Effektivisering av vattenanvändning och minskad vattenförbrukning är centrala mål.

Mål 6.6: Skydda och återställa vattenrelaterade ekosystem.

• ESRS E3 Åtgärder: Företag kan delta i återställningsprojekt för våtmarker och flodsystem samt plantera mangroveskogar för att skydda och återställa marina ekosystem. Åtgärder som att återställa akvatiska ekosystem är också framträdande.

SDG 14: Hav och marina resurser

Mål 14.1: Förebygga och betydligt minska alla typer av havsföroreningar, särskilt från landbaserade aktiviteter.

• ESRS E3 Mål: Företag ska ha policyer och åtgärder för att minska föroreningar till havet, såsom minskning av plast- och mikroplastutsläpp, samt att införa hållbara metoder för avfallshantering.

Mål 14.2: Hållbart förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem.

• ESRS E3 Åtgärder: Företag ska implementera åtgärder för hållbara hav och bevara marina resurser. Detta kan innefatta åtgärder för att skydda marina habitat och återställa skadade ekosystem.

Mål 14.4: Effektivt reglera skördning och slut på överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.

• ESRS E3 Mål: Företag ska sätta mål för ansvarsfull användning av marina resurser, inklusive minskad användning av marina råvaror som fisk och skaldjur, och följa hållbara inköpsrutiner.

Sammanfattning

ESRS E3 standardens krav på policyer, åtgärder och mått för vattenresurser och marina resurser är i linje med globala mål för hållbar vattenförvaltning och bevarande av marina miljöer. Genom att sätta mål, implementera åtgärder och rapportera mått, bidrar företag till att uppnå FN:s hållbarhetsmål och främjar en mer hållbar hantering av vattenresurser och marina ekosystem.

Företagen uppmuntras att integrera globala mål i sina strategier och verksamheter för att säkerställa att deras påverkan på vatten och marina resurser är hållbar och positiv, vilket gynnar både miljön och samhällena där de verkar.

Granskning av Verksamhetsställen och Affärsverksamhet

• Screening av Verksamhetsställen: Företaget bör genomföra en noggrann granskning av sina verksamhetsställen och affärsverksamheter för att identifiera faktiska och potentiella effekter på vattenresurser och marina resurser.
• Metoder och Verktyg: Användning av specifika metoder, antaganden och verktyg för att utföra denna screening är viktigt. Det kan inkludera geografiska informationssystem (GIS), vattenriskkartor och databaser över vattenresurser.

2. Samråd med Berörda Samhällen

• Intressentengagemang: Företaget bör genomföra samråd med berörda samhällen för att få en bättre förståelse av de lokala vattenrelaterade frågorna och potentiella effekter.
• Metodik för Samråd: Användning av standardiserade samrådsmetoder, såsom workshops, enkäter och intervjuer med lokala intressenter och samhällsrepresentanter.

3. Policyer och Strategier för Vattenförvaltning och Marina Resurser

• Utveckling och Implementering av Policyer: Företaget bör beskriva sina strategier och policyer för att hantera påverkan på vattenresurser och marina resurser.
• Täckta Områden: Policyer bör täcka användning och anskaffning av vattenresurser, vattenrening, förebyggande av vattenföroreningar, och utformning av produkter och tjänster för att bevara vatten och marina resurser.

4. Identifiering och Hantering av Områden med Vattenrisk

• Vattenriskanalyser: Företaget bör identifiera och bedöma områden med hög vattenstress och vattenrisk.
• Verktyg för Riskbedömning: Användning av verktyg som Aqueduct Water Risk Atlas eller WWF’s Water Risk Filter för att identifiera och kvantifiera vattenrisker.

5. Åtgärder för Vattenresurser och Marina Resurser

• Effektivitetsåtgärder: Implementering av åtgärder för att undvika, minska, återvinna och återanvända vatten.
• Konkreta Åtgärder: Exempel inkluderar installation av vattensnåla teknologier, återanvändning av processvatten, och återställning av akvatiska ekosystem.

6. Mål för Vattenresurser och Marina Resurser

• Fastställande av Mål: Företaget bör sätta upp tydliga och mätbara mål för vattenresurser och marina resurser.
• Målområden: Mål kan innefatta minskning av vattenförbrukning, förbättring av vattenkvalitet, och ansvarsfull hantering av marina resurser.
• Utvärdering och Uppföljning: Regelbunden utvärdering och uppföljning av framsteg mot uppsatta mål.

7. Mätning av Vattenförbrukning och Utsläpp

• Mätning och Rapportering: Företaget ska mäta och rapportera sin vattenförbrukning, vattenintensitet, och vattenutsläpp.
• Standarder och Protokoll: Användning av standarder som Global Reporting Initiative (GRI) och Water Footprint Network för att säkerställa konsistens och jämförbarhet i rapporteringen.
• Vattenkvalitetsdata: Inkludering av uppgifter om vattenkvalitet och kvantitet, metoder för datainsamling, samt eventuella antaganden och modeller som använts.

8. Förväntade Finansiella Effekter

• Finansiella Analyser: Bedömning av förväntade finansiella effekter av vattenrelaterade risker och möjligheter.
• Kvantitativa och Kvalitativa Analyser: Företaget bör kvantifiera de finansiella effekterna i monetära termer, när möjligt, och ge kvalitativ information vid behov.
• Osäkerhetsbedömningar: Angivelse av kritiska antaganden och källor för att kvantifiera de förväntade finansiella effekterna, inklusive osäkerhetsnivån i dessa antaganden.

Identifiering och Bedömning av Väsentlig Inverkan

• Komplexitet i Identifiering: Att identifiera alla relevanta effekter på vattenresurser och marina resurser kan vara komplext, särskilt i omfattande och diversifierade verksamheter.
• Risk- och Möjlighetsbedömning: Att bedöma risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser kräver tillgång till detaljerade och tillförlitliga data, vilket kan vara svårt att samla in och analysera.

2. Insamling och Hantering av Data

• Datainsamling: Företag kan ha svårigheter att samla in omfattande data om vattenförbrukning, vattenutsläpp och vattenkvalitet över hela värdekedjan.
• Kvalitet och Tillförlitlighet: Säkerställande av att de insamlade uppgifterna är tillförlitliga, exakta och uppdaterade kan vara en utmaning, särskilt i områden med begränsade resurser eller teknisk kapacitet.

3. Implementering av Policyer och Strategier

• Utveckling av Policyer: Att utveckla och implementera omfattande policyer för vattenförvaltning och bevarande av marina resurser kräver tid, expertis och finansiella resurser.
• Efterlevnad: Att säkerställa att alla delar av organisationen följer de fastställda policyerna och strategierna kan vara svårt, särskilt i globala företag med verksamhet i olika regioner.

4. Engagemang och Samråd med Intressenter

• Samråd med Berörda Samhällen: Att genomföra effektiva samråd med lokala samhällen och andra intressenter kan vara tidskrävande och kräver kulturell känslighet och god kommunikationsförmåga.
• Intressentförväntningar: Hantering av olika intressenters förväntningar och krav kan vara utmanande, särskilt när det finns motstridiga intressen.

5. Mål och Mätning

• Fastställande av Mål: Att sätta upp realistiska och mätbara mål för vattenförbrukning och bevarande av marina resurser kan vara svårt, särskilt när det gäller att balansera ekonomiska och miljömässiga mål.
• Mätning och Rapportering: Att regelbundet mäta och rapportera framsteg mot målen kan vara resurskrävande och kräver robusta system och processer för datainsamling och analys.

6. Hantering av Områden med Vattenrisk

• Identifiering av Vattenriskområden: Att identifiera och kartlägga områden med hög vattenstress och vattenrisk kräver detaljerad geografisk och hydrologisk data.
• Åtgärdsplaner: Att utveckla och implementera effektiva åtgärdsplaner för att minska riskerna i dessa områden kan vara utmanande, särskilt när det gäller att balansera kortsiktiga och långsiktiga behov.

7. Finansiella Effekter och Osäkerheter

• Kvantifiering av Finansiella Effekter: Att kvantifiera de förväntade finansiella effekterna av vattenrelaterade risker och möjligheter kan vara svårt på grund av osäkerheter och variabilitet i data.
• Kommunikation till Investerare: Att kommunicera dessa finansiella effekter på ett tydligt och begripligt sätt till investerare och andra intressenter kräver noggrannhet och transparens.

8. Integrering i Befintliga Affärsprocesser

• Processanpassning: Att integrera kraven i ESRS E3 i befintliga affärsprocesser och styrningsstrukturer kan kräva omfattande förändringar och anpassningar.
• Kulturell Förändring: Att skapa en kultur inom företaget som värdesätter och prioriterar hållbar vattenförvaltning och bevarande av marina resurser kan vara en långsiktig utmaning.

Vattenförbrukning

Företag ska lämna upplysningar om sitt vattenförbrukningsresultat kopplat till sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. Här är detaljerna:

1. Total Vattenförbrukning:
• Mängd: Ange total vattenförbrukning i kubikmeter (m³) för hela verksamheten.
• Geografisk Specificitet: Total vattenförbrukning i m³ i områden med vattenrisk, till exempel områden med hög vattenstress.
2. Återvinning och Återanvändning av Vatten:
• Mängd: Total mängd vatten som återvinns och återanvänds i m³.
3. Vattenlagring:
• Mängd: Total mängd vatten som lagras och förändringar i lagringen i m³.
4. Kontextuell Information:
• Kvalitet och Kvantitet: Information om kvaliteten på och kvantiteten av vatten i de vattenområden som påverkas.
• Metoder: Beskrivning av hur data har sammanställts, inklusive standarder, metoder och antaganden som använts, samt om informationen är beräknad, uppskattad, modellerad eller hämtad från direkta mätningar.
5. Vattenintensitet:
• Intensitet: Total vattenförbrukning i den egna verksamheten i m³ per miljoner EUR i nettointäkter.

Avfallshantering

Avfallshantering ingår under de allmänna upplysningarna för resursanvändning och cirkulär ekonomi inom ESRS E3. Företag ska rapportera om följande:

1. Avfallsflöden:
• Mängd och Typ: Totala mängder avfall som genereras, specificerat efter typ av avfall (t.ex. plast, farligt avfall, icke-farligt avfall).
2. Återvinning och Återanvändning:
• Mängd: Mängd avfall som återvinns eller återanvänds, specificerat efter typ.
3. Behandling och Bortskaffande:
• Metoder: Beskrivning av de metoder som används för avfallshantering, inklusive återvinning, förbränning, deponering, etc.
• Mängd: Mängder av avfall som hanteras genom varje metod.
4. Kontextuell Information:
• Metoder och Standarder: Information om metoder och standarder som använts för att samla in och rapportera avfallsdata.
• Reglering och Efterlevnad: Beskrivning av hur företaget följer lagstadgade krav och standarder för avfallshantering.

Uppföljning av Policyer och Mål

Företag ska också rapportera om de åtgärder och resurser de har använt för att uppnå sina mål och policyer kopplade till vattenförbrukning och avfallshantering:

1. Åtgärder och Resurser:
• Beskrivning: Beskriv nyckelåtgärder som vidtas och planeras för att hantera vattenresurser och marina resurser.
• Hierarki för Begränsning: Specificera om åtgärderna avser att undvika, minska, återvinna/återanvända eller återställa vattenresurser.
2. Mål:
• Målsättning: Ange de specifika målen som företaget har satt för att hantera vattenförbrukning och avfallshantering.
• Uppföljning: Beskriv hur dessa mål följs upp och hur framstegen mäts.
3. Finansiella Effekter:
• Effekter av Risker och Möjligheter: Rapportera förväntade finansiella effekter av väsentliga risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser.
• Kvantifiering: Kvantifiera dessa effekter i monetära termer eller ge kvalitativ information om kvantifiering inte är möjligt.

Identifiering och Bedömning av Risker och Möjligheter

1. Beskrivning av arbetsgången:
• Företaget ska beskriva hur de identifierar och bedömer väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser. Detta inkluderar granskning av verksamhetsställen och affärsverksamhet för att identifiera faktiska och potentiella effekter, risker och möjligheter både i den egna verksamheten och i värdekedjan.
2. Samråd med berörda samhällen:
• Företaget ska också uppge om och hur de har genomfört samråd, särskilt med berörda samhällen, för att få en fullständig bild av risker och möjligheter.

Hantering av Risker och Möjligheter

1. Policyer för vattenresurser och marina resurser:
• Företaget ska beskriva sina policyer för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till vattenresurser och marina resurser. Detta inkluderar frågor som vattenförvaltning, produktdesign för vattenbesparing, och åtaganden för att minska vattenförbrukning i områden med vattenrisk.
2. Åtgärder och resurser:
• Företaget ska lämna upplysningar om de åtgärder och resurser som anslås för att hantera dessa risker och möjligheter. Detta kan innefatta undvikande av användning, minskning av användning, återvinning och återanvändning av vatten samt återställande och återskapande av akvatiska ekosystem.

Mål och Resultat

1. Mål för vattenresurser och marina resurser:
• Företaget ska upplysa om sina mål relaterade till vattenresurser och marina resurser. Detta inkluderar mål för att hantera väsentlig påverkan, risker och möjligheter, förbättring av vattenkvalitet, ansvarsfull hantering av marina resurser, och minskad vattenförbrukning.
2. Vattenförbrukning:
• Företaget ska rapportera om sin vattenförbrukning, inklusive total vattenförbrukning, vattenförbrukning i områden med vattenrisk, mängden återvunnet och återanvänt vatten, samt vattenlagring. De ska också ge information om vattenintensitet och eventuella framsteg som gjorts mot de uppsatta målen.

Finansiella Effekter

1. Förväntade finansiella effekter:
• Företaget ska rapportera om de förväntade finansiella effekterna av väsentliga risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser. Detta innefattar en kvantifiering av dessa effekter i monetära termer och en beskrivning av de effekter som beräknats, de antaganden som gjorts, och när effekterna förväntas uppkomma.

Sammanfattning

ESRS E3 hanterar risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser genom att kräva detaljerade upplysningar om:

• Hur företaget identifierar och bedömer dessa risker och möjligheter.
• De policyer och åtgärder som företaget vidtar för att hantera dem.
• Målen som företaget har satt upp och de framsteg som görs.
• De finansiella effekterna av dessa risker och möjligheter.

Åtgärder

1. Policyer för biologisk mångfald och ekosystem:
• Implementera och redovisa policyer som syftar till att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem.
• Specifika policyer för skydd av biologisk mångfald i operativa anläggningar belägna i eller nära områden med känslig biologisk mångfald.
• Hållbara mark-/jordbruksmetoder, hållbara metoder för havsförvaltning och policyer för att motverka avskogning.
2. Begränsningsåtgärder:
• Implementera begränsningshierarkin i åtgärdsplanerna:
• Undvikande av negativa konsekvenser.
• Minimering av påverkan.
• Återställande/ersättning av skadade ekosystem.
• Kompensation för skador på biologisk mångfald.
3. Kompensering för biologisk mångfald:
• Specificera syftet med kompenseringen, använda nyckeltal, ekonomiska konsekvenser och kvaliteten på kompenseringen.
• Inkludera naturbaserade lösningar och traditionell kunskap i åtgärdsplanerna.

Mål

1. Ekologiska trösklar och målsättningar:
• Fastställ mål som beaktar ekologiska trösklar och enhetsspecifika tilldelningar.
• Justera målen till den globala Kunming-Montreal-ramen för biologisk mångfald, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 och andra nationella policyer och lagstiftningar.
2. Specifika mål för hantering av konsekvenser och beroenden:
• Mål för att minska negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.
• Mål för att hantera fysiska risker och omställningsrisker.
3. Geografisk omfattning av målen:
• Specificera målens geografiska omfattning, inklusive globala, nationella och lokala nivåer.

Mått

1. Mått på konsekvenser:
• Redovisa mått på de väsentliga konsekvenserna för biologisk mångfald och ekosystem:
• Antal och storlek på anläggningar i eller nära områden med känslig biologisk mångfald.
• Förändringar i marktäcke, ekosystemförvaltning och landskapets geografiska sammansättning.
• Populationsstorlek, utbredning och hotstatus för arter.
2. Mått på biologisk mångfald och ekosystemtillstånd:
• Mäta ekosystemets omfattning och tillstånd:
• Utbredning av habitat och ekosystem utan att beakta tillståndet.
• Strukturella och funktionella mått på ekosystemens konnektivitet.
• Vetenskapligt erkända indikatorer för artrikedom och artförekomst.
3. Finansiella effekter:
• Kvantifiera förväntade finansiella effekter av väsentliga risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem.
• Beskrivning av kritiska antaganden och osäkerhetsnivån i dessa antaganden.

Anpassning till Globala Ramverk och Målsättningar

1. Kunming-Montreal-ramen för biologisk mångfald:
• ESRS E4 säkerställer att företagens strategier och affärsmodeller är förenliga med visionen och målen i Kunming-Montreal-ramen. Detta ramverk är avgörande för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald och återställa naturen.
2. EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030:
• ESRS E4 är utformat för att stödja och främja EU:s strategi för biologisk mångfald, som syftar till att skydda och återställa naturen i Europa, med särskilt fokus på att förbättra tillståndet för arter och livsmiljöer.
3. Planetens gränser:
• Standarden beaktar respekten för planetens gränser, särskilt biosfärens integritet och förändrad markanvändning, vilket är avgörande för att säkerställa att mänsklig verksamhet inte överskrider de ekologiska gränser som jorden klarar av.
4. EU-direktiv och internationella avtal:
• ESRS E4 överensstämmer med flera viktiga EU-direktiv:
• Fågeldirektivet (2009/147/EG)
• Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG)
• Ramdirektivet om en marin strategi (2008/56/EG)
• Dessa direktiv syftar till att skydda arter och livsmiljöer, upprätthålla en god ekologisk status i marina miljöer och främja hållbar användning av naturresurser.

Integrerade Policyer och Åtgärder

1. Policyer för biologisk mångfald och ekosystem:
• Företag uppmanas att införa och redovisa policyer som är anpassade till globala och nationella mål för biologisk mångfald och ekosystem. Dessa policyer bör omfatta skydd och återställande av biologisk mångfald, hållbar markanvändning, och bevarande av marina ekosystem.
2. Omställningsplaner:
• ESRS E4 betonar vikten av att företag utvecklar omställningsplaner som stöder de globala målen för biologisk mångfald och ekosystem. Företag bör redovisa sina planer för att anpassa affärsmodeller och strategier för att bidra till de internationella målen för biologisk mångfald.

Mått och Mål

1. Ekologiska Trösklar:
• Företag uppmuntras att definiera och respektera ekologiska trösklar i sina verksamheter, vilket innebär att de ska säkerställa att deras aktiviteter inte överskrider de ekologiska gränserna som fastställts av vetenskapen.
2. Spårning av Effekter och Beroenden:
• Företag ska mäta och rapportera sina väsentliga effekter på biologisk mångfald och ekosystem samt deras beroenden av ekosystemtjänster. Detta inkluderar mått som marktäckets förändring, förändringar i ekosystemens strukturella och funktionella konnektivitet, samt påverkan på hotade arter.
3. Finansiella Effekter:
• Rapportering om de förväntade finansiella effekterna av risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem är avgörande. Företag ska kvantifiera dessa effekter i monetära termer där det är möjligt och beskriva de kritiska antaganden som används.

Sammanfattning

ESRS E4 är utformat för att säkerställa att företagets strategier, policyer och åtgärder för biologisk mångfald och ekosystem är i linje med internationella mål och ramverk. Genom att integrera dessa globala målsättningar och krav i företagens rapporteringsstandarder kan ESRS E4 bidra till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald samt främja en hållbar användning av ekosystem och naturresurser.

Upplysningskrav

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1:

Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem

1. Företaget ska beskriva de metoder som används för att bedöma väsentliga konsekvenser, risker, beroenden och möjligheter. Specifikt ska företaget uppge om och hur de har:
   • Identifierat och bedömt faktiska och potentiella effekter på biologisk mångfald och ekosystem på de egna platserna och i värdekedjan.
   • Identifierat och bedömt beroenden av biologisk mångfald och ekosystem och deras tjänster.
   • Identifierat och bedömt omställningsrisker och fysiska risker samt möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem.
   • Tagit hänsyn till systemrisker.
   • Konsulterat berörda samhällen vad gäller hållbarhetsbedömningen av gemensamma biologiska resurser och ekosystem.

Policyer och strategier

Upplysningskrav E4-2: Policyer för biologisk mångfald och ekosystem

2. Beskrivning av antagna policyer

• Företaget ska beskriva vilka policyer man har antagit för att hantera väsentliga konsekvenser, risker, beroenden och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem.
• Företaget ska specificera om och hur policyerna förhåller sig till:
• De väsentliga konsekvenser som företaget orsakar för biologisk mångfald och ekosystem.
• Väsentliga beroenden, fysiska risker, omställningsrisker och motsvarande möjligheter.
• Spårning av produkter, komponenter och råvaror som orsakar väsentliga konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem längs värdekedjan.
• Hållbar förvaltning av ekosystem som företaget nyttjar.

Åtgärder och resurser

Upplysningskrav M4-3: Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem

3. Beskrivning av vidtagna åtgärder och anslagna resurser

• Företaget ska redovisa vilka åtgärder man vidtar och vilka resurser man avsätter för att utföra dessa åtgärder för biologisk mångfald och ekosystem.
• Företaget ska beskriva hur det har tillämpat begränsningshierarkin med avseende på sina åtgärder (undvikande, minimering, återställande/ersättning samt kompensation).
• Om företaget använder kompensering för biologisk mångfald ska de uppge detaljer om syftet, ekonomiska konsekvenser, beskrivning av kompenseringen och vilka normer som uppfylls.

Mått och mål

Upplysningskrav E4-4: Mål för biologisk mångfald och ekosystem

4. Beskrivning av uppsatta mål

• Företaget ska redovisa de mål som man har fastställt för biologisk mångfald och ekosystem.
• Målen ska innehålla information om ekologiska trösklar och hur ansvaret för att de inte överskrids är fördelat inom företaget.
• Målens geografiska omfattning och hur de förhåller sig till den globala Kunming-Montreal-ramen för biologisk mångfald och EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030.

Upplysningskrav E4-5: Mått på konsekvenser relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem

5. Redovisning av mått

• Företaget ska redovisa mått på sina väsentliga konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem.
• Företaget ska offentliggöra hur många och hur stora anläggningar som är belägna i eller nära områden med känslig biologisk mångfald.
• Redovisa mått som mäter företagets direkta bidrag till förändringar i mark-, sötvatten- och havsanvändning samt introduktion av invasiva arter och påverkan på hotade arter och ekosystem.

Finansiella effekter

Upplysningskrav E4-6: Förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem

6. Beskrivning av förväntade finansiella effekter

• Företaget ska upplysa om de förväntade finansiella effekterna av väsentliga risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem.
• Inkludera en kvantifiering av de förväntade finansiella effekterna i monetära termer innan man överväger åtgärder eller kvalitativ information.
• Beskrivning av de effekter som beräknats, de kritiska antaganden som använts samt osäkerhetsnivån i dessa antaganden.

Harmonisering med Globala Standarder

1. Global Reporting Initiative (GRI)
• ESRS E5 anpassas med GRI-standarder, särskilt GRI 301 (Material) och GRI 306 (Avfall), för att säkerställa konsistens i rapporteringen av materialanvändning och avfallshantering.
• Företag kan använda indikatorer från båda standarderna för att rapportera om materialeffektivitet och cirkulära affärsmodeller.
• Om ditt företag använder Mentcon model kan man välja att inkludera GRI i företagets hållbarhetsförklaring genom ett automatiskt genererat GRI-index med noter till var i hållbarhetsförklaringen det respektive del i GRI finns beskrivet.
2. Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD)
• ESRS E5 integrerar aspekter av TCFD genom att uppmuntra företag att inkludera finansiella effekter av resursanvändning och cirkulär ekonomi i sina klimatrelaterade finansiella upplysningar.
• Detta inkluderar risker och möjligheter kopplade till övergången till en cirkulär ekonomi.
3. Sustainable Development Goals (SDGs)
• ESRS E5 främjar bidrag till flera av FN:s hållbara utvecklingsmål, särskilt SDG 12 (Hållbar konsumtion och produktion), SDG 9 (Industri, innovation och infrastruktur) och SDG 13 (Bekämpa klimatförändringarna).
• Företag kan rapportera om hur deras åtgärder och mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi bidrar till att uppnå dessa globala mål.

Integration med Europeiska Ramverk

1. EU Taxonomy for Sustainable Activities
• ESRS E5 är utformad för att vara kompatibel med EU-taxonomin, vilket hjälper företag att klassificera sina ekonomiska aktiviteter som hållbara baserat på kriterier för cirkulär ekonomi och resurseffektivitet.
• Företag kan använda ESRS E5 för att visa att deras verksamheter uppfyller taxonomins krav på cirkulär ekonomi och avfallshantering.
2. EU:s Circular Economy Action Plan
• ESRS E5 stödjer målen i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi genom att kräva att företag rapporterar om sina strategier och framsteg inom cirkulär ekonomi.
• Detta inkluderar åtgärder för att förbättra produktdesign, öka användningen av återvunna material och minska avfall.

Samverkan med Andra ESRS-standarder

1. ESRS E1 (Klimatförändringar)
• ESRS E5 är nära kopplad till ESRS E1, då resurseffektivitet och cirkulär ekonomi bidrar till att minska klimatpåverkan.
• Företag uppmuntras att rapportera om hur deras åtgärder för resursanvändning och cirkulär ekonomi påverkar deras koldioxidutsläpp.
2. ESRS S (Sociala standarder)
• ESRS E5 kompletterar sociala standarder genom att beakta arbetsmiljön och sociala aspekter i resurshantering och avfallshantering.
• Detta inkluderar arbetsvillkor för dem som arbetar inom återvinningssektorn och påverkan på samhällen där råvaror utvinns.
3. ESRS G (Styrningsstandarder)
• ESRS E5 integreras med styrningsstandarder genom att kräva att företag har tydliga styrningsstrukturer och ansvarsfördelning för att implementera och övervaka strategier för cirkulär ekonomi och resurseffektivitet.
• Företag bör rapportera om hur styrelsen och ledningen är engagerade i att driva fram hållbara och cirkulära affärsmodeller.

1. Materialflödesanalys (MFA)

Materialflödesanalys (MFA) är en metod som kartlägger flödet av material genom ett system, såsom en företags verksamhet. Denna metod kan användas för att identifiera och kvantifiera inflöden, lager och utflöden av material.

• Användning:
• Kartlägga mängden råvaror som kommer in i produktionsprocessen.
• Identifiera mängden avfall och biprodukter som genereras.
• Analysera effektiviteten i materialanvändningen och upptäcka möjligheter till förbättringar.

2. Livscykelanalys (LCA)

Livscykelanalys (LCA) är en metod som bedömer miljöpåverkan av en produkt eller tjänst genom hela dess livscykel, från råmaterialutvinning till slutlig avfallshantering.

• Användning:
• Bedöma den totala resursanvändningen och miljöpåverkan förknippad med en produkt eller tjänst.
• Identifiera steg i livscykeln där resurseffektiviteten kan förbättras.
• Jämföra olika designalternativ och deras påverkan på resursanvändning och cirkularitet.

3. Cirkulär ekonomi-indikatorer

Företag kan använda specifika indikatorer för att mäta olika aspekter av cirkulär ekonomi, såsom materialåtervinning, produktlivslängd och resurseffektivitet.

• Exempel på indikatorer:
• Andelen återvunnet material i produkter och förpackningar.
• Produktens livslängd och reparerbarhet.
• Mängden avfall som återvinns jämfört med det som skickas till deponi.

4. Resource Efficiency Indicators (REIs)

Resource Efficiency Indicators (REIs) används för att mäta effektiviteten i användningen av resurser, såsom energi, vatten och råvaror.

• Exempel på REIs:
• Energiintensitet: Energiförbrukning per producerad enhet.
• Vattenintensitet: Vattenförbrukning per producerad enhet.
• Materialeffektivitet: Mängden material som används för att producera en viss mängd produkt.

5. Avfallshanteringsindikatorer

Dessa indikatorer hjälper företag att spåra och rapportera om hur avfall hanteras, inklusive mängden genererat avfall och hur mycket som återvinns eller återanvänds.

• Exempel på indikatorer:
• Total avfallsmängd per år.
• Andelen avfall som återvinns, komposteras eller energiutvinns.
• Mängden farligt avfall och dess hanteringsmetoder.

6. Ekodesignprinciper

Genom att tillämpa ekodesignprinciper kan företag utforma produkter som är mer hållbara och resurseffektiva. Ekodesign innebär att integrera miljöhänsyn i produktutvecklingsprocessen för att minska den totala miljöpåverkan.

• Exempel på ekodesignstrategier:
• Designa för enkel demontering och återvinning.
• Använda återvunna och förnybara material.
• Förbättra produktens energieffektivitet under användningsfasen.

7. Spårning av kritiska råvaror

Företag kan spåra användningen av kritiska råvaror och sällsynta jordartsmetaller för att säkerställa hållbar anskaffning och användning.

• Exempel på spårningsmetoder:
• Användning av certifieringssystem för hållbar anskaffning.
• Spårning av råvarors ursprung och leveranskedja.
• Bedömning av miljöpåverkan och sociala konsekvenser av råvaruutvinning.

8. Scenarioanalyser

Scenarioanalyser används för att förutse och bedöma framtida risker och möjligheter kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi.

• Användning:
• Modellera olika scenarier för resursanvändning och avfallsgenerering.
• Bedöma potentiella effekter av nya lagstiftningskrav eller marknadstrender.
• Utveckla strategier för att minska risker och utnyttja möjligheter.

9. Branschspecifika metoder

Användning av branschspecifika metoder och standarder kan också vara nödvändigt för att säkerställa noggrann och relevant mätning av resursanvändning och cirkularitet.

• Exempel:
• GRI (Global Reporting Initiative) Standards.
• ISO 14001 (Miljöledningssystem).
• EMAS (EU Eco-Management and Audit Scheme).

Datainsamling och Rapportering

• Komplexitet i Datainsamling: Att samla in relevanta och korrekta data om resursanvändning och cirkularitet kan vara komplext, särskilt i stora organisationer med omfattande leveranskedjor.
• Datakvalitet: Säkerställa att de insamlade data är av hög kvalitet och tillförlitliga kan vara svårt, vilket kräver noggranna kontroller och verifieringsprocesser.
• Spårning av Materialflöden: Att noggrant spåra materialflöden genom hela livscykeln, från inköp till avfallshantering, kräver sofistikerade system och processer.

2. Integrering av Cirkulära Principer

• Affärsmodeller: Omställning till affärsmodeller som stödjer cirkulär ekonomi, som produkt-tjänstesystem och återtillverkning, kan innebära betydande förändringar i hur företaget fungerar.
• Produktdesign: Implementering av ekodesignprinciper kräver förändringar i produktutvecklingsprocesser för att säkerställa att produkter är hållbara, återvinningsbara och reparerbara.
• Leveranskedjan: Samarbeta med leverantörer för att säkerställa hållbar anskaffning och användning av material, vilket kan vara särskilt utmanande i globala leveranskedjor.

3. Tekniska och Operativa Utmaningar

• Teknologiska Innovationer: Investering i nya teknologier och processer för att förbättra resurseffektivitet och minska avfall kan vara kostsamma och kräva betydande FoU-insatser.
• Återvinningsinfrastruktur: Brist på adekvat infrastruktur för återvinning och avfallshantering kan begränsa företagets förmåga att uppnå cirkulära mål.

4. Regulatoriska och Standardiseringsutmaningar

• Regelverk: Anpassning till olika nationella och internationella regelverk och standarder kan vara komplicerat och tidskrävande.
• Standardisering: Brist på standardisering inom vissa områden kan göra det svårt att jämföra och rapportera prestationer på ett konsekvent sätt.

5. Ekonomiska Utmaningar

• Kostnader: Initiala kostnader för att implementera nya system, processer och teknologier kan vara höga.
• Ekonomisk Lönsamhet: Att säkerställa ekonomisk lönsamhet för cirkulära initiativ kan vara svårt, särskilt i konkurrensutsatta marknader.

6. Organisatoriska och Kulturella Utmaningar

• Förändringshantering: Implementering av ESRS E5 kräver betydande förändringshantering, inklusive utbildning och engagemang av personal på alla nivåer i organisationen.
• Kulturell Omställning: Att skapa en företagskultur som värdesätter hållbarhet och cirkulär ekonomi kan vara en lång och utmanande process.

7. Intressentengagemang

• Kommunikation och Samarbete: Effektiv kommunikation och samarbete med intressenter, inklusive leverantörer, kunder och samhällen, är nödvändigt för att uppnå målen för cirkulär ekonomi.
• Transparens: Säkerställa transparent rapportering och kommunikation om företagets framsteg och utmaningar kan vara krävande men är avgörande för att bygga förtroende.

1. Beskrivning av Policys och Strategier

Företaget ska beskriva sina policys för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi. Detta inkluderar:

• Hur policys är utformade för att upptäcka, bedöma, hantera och åtgärda konsekvenser, risker och möjligheter.
• Specifika åtgärder och målsättningar inom policys relaterade till övergången från användning av nya resurser till sekundära (återvunna) resurser och hållbar anskaffning av förnybara resurser.

2. Åtgärder och Resurser

Företaget ska redovisa vilka åtgärder som vidtas och vilka resurser som avsätts för att uppnå målen för resursanvändning och cirkulär ekonomi. Detta omfattar:

• Beskrivning av nyckelåtgärder som genomförts eller planeras för att uppnå policyernas syften och mål.
• Hur företaget tillämpar cirkulär design och affärspraxis för att öka produkthållbarhet, återanvändning, reparation och återvinning.
• Åtgärder för att förhindra avfallsgenerering och optimera avfallshantering enligt avfallshierarkin.

3. Mål och Mått

Företaget ska redovisa de mål som fastställts för att stödja sina policys och hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. Detta innefattar:

• Specifika mål relaterade till resursinflöden, resursutflöden och avfall, såsom ökad användning av återvunna material och minskning av primära råvaror.
• Geografisk omfattning och huruvida målen är obligatoriska (lagstadgade) eller frivilliga.
• Huruvida målen beaktar ekologiska trösklar och specifika tilldelningar inom företaget.

4. Resursinflöden

Företaget ska tillhandahålla uppgifter om sina resursinflöden, vilket inkluderar:

• Beskrivning av de materiella resurser som används, både förnybara och icke förnybara, samt kritiska råvaror och sällsynta jordartsmetaller.
• Mängd och procentandel återvunna eller återanvända material som används i produktionen.
• Metoder för datainsamling och de huvudsakliga antagandena som används.

5. Resursutflöden och Avfall

Företaget ska redovisa sina resursutflöden och avfall, inklusive:

• Beskrivning av produkter och material som designats efter cirkulära principer.
• Mängd och typ av avfall som genereras, samt hur detta avfall hanteras och behandlas.
• Information om avfallets sammansättning och hantering, inklusive farligt och radioaktivt avfall.

6. Förväntade Finansiella Effekter

Företaget ska rapportera om de förväntade finansiella effekterna av väsentliga risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi. Detta inkluderar:

• Kvantifiering av förväntade finansiella effekter i monetära termer, om möjligt.
• Beskrivning av de effekter som beräknats och de kritiska antaganden som använts.

7. Kvalitativa och Kvantitativa Data

Företaget ska tillhandahålla både kvalitativa och kvantitativa upplysningar, inklusive:

• Data som visar framstegen mot fastställda mål och indikatorer för cirkulär ekonomi.
• Eventuella hinder och framgångar som företaget har upplevt under implementeringen av sina strategier för cirkulär ekonomi.

Förbättrad Resurseffektivitet

Genom att implementera strategier och mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi kan företag optimera sin användning av resurser. Detta kan leda till möjliga förbättringar:

• Minskad användning av primära råvaror.
• Ökad användning av återvunna och återanvända material.
• Lägre kostnader för råvaruanskaffning och avfallshantering.

2. Minskade Miljörisker

Genom att minska avfall och utsläpp samt använda resurser mer hållbart, kan företag:

• Minska sin påverkan på klimatförändringar och föroreningar.
• Skydda och bevara vattenresurser och biologisk mångfald.
• Förbättra sin miljöprestanda och efterlevnad av miljölagstiftning.

3. Konkurrensfördelar

Företag som anammar cirkulär ekonomi kan differentiera sig på marknaden genom att:

• Erbjuda produkter som är hållbara och miljövänliga.
• Attrahera kunder och investerare som värdesätter hållbarhet.
• Förbättra sitt varumärkesrykte och stärka kundlojaliteten.

4. Innovation och Nya Affärsmöjligheter

Genom att fokusera på cirkulär design och affärsmodeller kan företag:

• Skapa nya produkter och tjänster som främjar hållbarhet.
• Utforska affärsmodeller som produktservicesystem och delningsekonomi.
• Driva innovation inom materialanvändning och avfallshantering.

5. Ekonomiska Fördelar

Genom att minska avfallet och optimera resursanvändningen kan företag:

• Sänka driftskostnaderna.
• Öka intäkterna genom nya marknader och affärsmodeller.
• Förbättra sin långsiktiga finansiella ställning och resiliens mot resursbrister.

6. Förbättrad Riskhantering

Genom att identifiera och hantera risker relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi kan företag:

• Minska exponeringen för resursknapphet och prishöjningar.
• Förbättra sin anpassningsförmåga till förändrade marknads- och regleringsförhållanden.
• Förbättra sitt beslutsfattande genom bättre förståelse av materialflöden och avfallshantering.

7. Ökad Transparens och Ansvarstagande

Genom att följa ESRS E5 kan företag:

• Ge en tydlig och strukturerad redovisning av sina hållbarhetsinsatser.
• Stärka förtroendet hos intressenter genom transparens i resursanvändning och avfallshantering.
• Bidra till globala hållbarhetsmål och uppfylla regulatoriska krav.

8. Stöd till Hållbar Utveckling

Företag som följer ESRS E5 bidrar aktivt till:

• Att minska den globala miljöpåverkan.
• Att främja en mer hållbar och cirkulär ekonomi.
• Att uppfylla internationella mål för hållbar utveckling, såsom FN:s globala mål för hållbar utveckling.

1. Övergripande uppgifter om anställda:
• Totalt antal anställda efter antal personer och uppdelning efter kön och land för länder där företaget har minst 50 anställda, motsvarande minst 10 % av det totala antalet anställda.
• Antal tillsvidareanställda, tillfälligt anställda och behovsanställda, uppdelade efter kön.
2. Detaljer om anställningsformer:
• Antal heltidsekvivalenter (med en förklaring av hur heltidsekvivalent definieras).
• Information om huruvida uppgifterna vid slutet av rapporteringsperioden motsvarar ett genomsnitt under rapporteringsperioden eller något annat sätt att redovisa har använts.
3. Anställningsstrategi och dess konsekvenser:
• Kontextuell information som behövs för att förstå uppgifterna (t.ex. förändringar i antalet anställda under rapporteringsperioden).
• Uppgift om vilken siffra i den ekonomiska redovisningen som främst motsvarar informationen som redovisas om anställda.
4. Uppgifter om medarbetare som inte är anställda:
• Totalt antal medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda i företaget, inklusive egenföretagare och medarbetare som tillhandahålls genom bemanningsföretag.
• Metoder och antaganden som använts för att sammanställa uppgifterna, inklusive om de avser antal personer eller heltidsekvivalenter och om de motsvarar ett genomsnitt under rapporteringsperioden.
• Kontextuell information om förändringar i antalet icke-anställda medarbetare.
5. Kollektivavtal och social dialog:
• Andelen av alla anställda som omfattas av kollektivavtal, uppdelat på geografiska områden inom och utanför EES.
• Information om företagets anställda deltar i social dialog på driftställenivå och europeisk nivå.
• Eventuell representation i europeiskt företagsråd eller företagsråd i Europabolag eller Europakooperativ.
6. Tillräckliga löner:
• Uppgift om huruvida alla anställda får en tillräcklig lön i nivå med gängse referenslöner.
• Om inte alla får tillräcklig lön, ange de länder där detta är fallet och procentandelen anställda som inte får tillräcklig lön i dessa länder.
7. Socialt skydd:
• Omfattning av socialt skydd för anställda vid större livshändelser (sjukdom, arbetslöshet, arbetsskador, föräldraledighet, pension).
• Om inte alla anställda omfattas av socialt skydd, ange de länder och typer av arbetstagare som inte har skydd.
8. Mångfaldsindikatorer:
• Könsfördelning på företagsledningsnivå och åldersfördelning bland de anställda.
• Andel anställda med funktionsnedsättning.
9. Utbildning och kompetensutveckling:
• Procentandel av anställda som deltog i regelbundna prestations- och karriärutvecklingsöversyner, uppdelat efter kön.
• Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd, uppdelat efter kön.
10. Arbetsmiljö:

• Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem.
• Antal incidenter kopplade till arbetsrelaterade skador, ohälsofall och dödsfall.
• Antalet arbetsrelaterade olyckor och olycksfallsfrekvensen.

1. Balans mellan arbete och fritid:

• Andel anställda som har rätt till och använder ledighet av familjeskäl, uppdelat efter kön.

1. Ersättningsindikatorer:

• Procentuell skillnad mellan kvinnors och mäns löner.
• Förhållandet mellan ersättningen till den högst betalda medarbetaren och medianersättningen för alla anställda.

1. Incidenter och anmälningar relaterade till mänskliga rättigheter:

• Antal arbetsrelaterade incidenter och anmälningar om allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter.
• Sammanlagd mängd böter, sanktioner eller skadestånd som utdömts under rapporteringsperioden.

Hälso- och säkerhetsrapportering enligt ESRS S1:

Upplysningskrav S1-14: Mått för arbetsmiljö

1. Arbetsmiljösystem och täckning:
• Företaget ska redovisa information om hur stor andel av den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem. Detta inkluderar:
• Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer.
2. Arbetsrelaterade incidenter:
• Företaget ska redovisa antalet arbetsrelaterade incidenter kopplade till skador, ohälsofall och dödsfall bland den egna arbetskraften. Specifika uppgifter som ska redovisas inkluderar:
• Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa.
• Antalet arbetsrelaterade olyckor som måste registreras och olycksfallsfrekvensen.
• Antalet fall av dokumenterad arbetsrelaterad ohälsa (föremål för rättsliga restriktioner för insamling av uppgifter).
• Antalet förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skador och dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor och arbetsrelaterad ohälsa.
3. Andra medarbetare på företagets anläggningar:
• Företaget ska även redovisa antalet dödsfall som orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa bland andra medarbetare som arbetar på företagets anläggningar, såsom medarbetare i värdekedjan.
4. Uppföljning och certifiering av arbetsmiljösystem:
• Företaget kan inkludera ytterligare information om arbetsmiljötäckning, såsom:
• Andelen egna arbetstagare som omfattas av ett arbetsmiljösystem som har granskats internt och/eller certifierats av en utomstående part.

Syftet med dessa upplysningskrav:

• Förståelse för täckning och funktion av arbetsmiljösystem:
• Ge en klar bild av hur många som omfattas av arbetsmiljösystemet som inrättats för att förebygga arbetsrelaterade skador.
• Utvärdering av arbetsmiljöåtgärders effektivitet:
• Ge insikt i hur väl företaget hanterar hälso- och säkerhetsfrågor genom att redovisa incidenter, åtgärder och resultat.
• Transparens och förbättring:
• Säkerställa att företagets redovisning av arbetsmiljöprestanda är transparent och möjliggör förbättringar över tid genom noggrann uppföljning och rapportering av arbetsrelaterade incidenter och sjukdomsfall.

Nedan följer en sammanfattning. I Mentcon modellens web-app finns mallar som hjälper ditt företag att få med alla upplysningskrav för alla datapunkter i detalj, inklusive tabeller där det behövs. Dessutom finns exempeltexter för alla upplysningar i hela ESRS från andra företag, så att det blir lätt att förstå och rapportera enligt ESRS.

Upplysningskrav S1-13: Mått för utbildning och kompetensutveckling

1. Upplysning om utbildning och kompetensutveckling:
• Företaget ska uppge i vilken utsträckning de anställda erbjuds utbildning och kompetensutveckling.
2. Syfte med upplysningskravet:
• Ge förståelse för vilken utbildning och kompetensutveckling som de anställda har erbjudits för att utvecklas inom sitt yrke, förvärva nya kunskaper eller främja fortsatt anställningsbarhet.
3. Specifika uppgifter som ska redovisas:
• Procentandel av anställda som deltar i prestations- och karriärutvecklingsöversyner:
• Företaget ska redovisa procentandelen av anställda som deltog i regelbundna prestations- och karriärutvecklingsöversyner, uppdelat efter kön.
• Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd:
• Företaget ska redovisa det genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd, uppdelat efter kön.
4. Frivilliga upplysningar:
• Företaget får dessutom redovisa uppdelningar per kategori av anställda för:
• Procentandelen av anställda som deltog i regelbundna prestations- och karriärutvecklingsöversyner.
• Det genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd.
5. Information om icke-anställda:
• Företaget får även lämna information om utbildning och kompetensutveckling som erbjudits till icke-anställda i dess arbetskraft.

Syftet med dessa upplysningskrav

• Förståelse för företagets investering i personalutveckling:
• Dessa krav hjälper intressenter att förstå i vilken utsträckning företaget investerar i att utveckla kompetensen hos sina anställda.
• Insyn i jämställdhet och inkludering:
• Genom att redovisa uppgifter uppdelade efter kön kan företag visa hur de arbetar för att säkerställa jämställdhet i tillgången till utbildning och karriärutveckling.
• Bedömning av anställningsbarhet och karriärutveckling:
• Uppgifterna gör det möjligt att bedöma hur väl företaget främjar fortsatt anställningsbarhet och karriärutveckling bland sina anställda.

Mångfald och lika möjligheter i ESRS S1, sammanfattningsvis.

Upplysningskrav S1-1: Policyer för den egna arbetskraften

1. Beskrivning av policyer:
• Företaget ska beskriva de policyer som det antagit för att hantera de väsentliga konsekvenserna för personer i dess egen arbetskraft, inklusive policyer för mångfald och lika möjligheter.
2. Åtaganden för mångfald och inkludering:
• Företaget ska redovisa om de har särskilda policyer för att motverka diskriminering och främja lika möjligheter för alla, samt öka inkludering och mångfald.
3. Specifika diskrimineringsgrunder:
• Företaget ska uppge huruvida följande diskrimineringsgrunder specifikt omfattas av policyn:
• Etniskt ursprung
• Hudfärg
• Kön
• Sexuell läggning
• Könsidentitet
• Funktionshinder
• Ålder
• Religion
• Politisk åskådning
• Nationell härkomst
• Socialt ursprung
• Andra former av diskriminering som omfattas av unionslagstiftningen och nationell lagstiftning
4. Åtaganden för sårbara grupper:
• Företaget ska uppge om deras policyer gör särskilda åtaganden för inkludering och/eller positiv särbehandling av personer från grupper som är särskilt sårbara, och i så fall vilka dessa åtaganden är.

Upplysningskrav S1-2: Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarföreträdare angående konsekvenser

1. Kontakter med arbetskraften:
• Företaget ska redovisa om och hur den egna arbetskraftens perspektiv beaktas i företagets beslut och åtgärder för att hantera faktiska och potentiella konsekvenser för arbetskraften, vilket inkluderar frågor om mångfald och lika möjligheter.

Upplysningskrav S1-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem

1. Klagomålsmekanismer:
• Företaget ska beskriva de kanaler som finns för att den egna arbetskraften ska kunna uppmärksamma problem, inklusive frågor om diskriminering och bristande lika möjligheter, samt hur dessa klagomål hanteras.

Upplysningskrav S1-9: Mångfaldsindikatorer

1. Könsfördelning på företagsledningsnivå:
• Företaget ska redovisa könsfördelningen i antal och andel på företagsledningsnivå.
2. Åldersfördelning bland anställda:
• Företaget ska redovisa fördelningen av de anställda efter åldersgrupp: Under 30 år, 30–50 år, över 50 år.

Upplysningskrav S1-16: Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning)

1. Löneklyftan mellan könen:
• Företaget ska redovisa den procentuella skillnaden mellan kvinnors och mäns löner.
2. Total ersättning:
• Företaget ska redovisa förhållandet mellan ersättningen till den högst betalda medarbetaren och medianersättningen för alla anställda.

Syfte med dessa upplysningskrav

• Transparens och ansvarsutkrävande:
• Kraven säkerställer att företag är transparenta om hur de hanterar mångfald och lika möjligheter, vilket gör det möjligt för intressenter att hålla företaget ansvarigt för dess praxis och framsteg på dessa områden.
• Främjande av inkluderande arbetsmiljöer:
• Genom att redovisa policyer och mått relaterade till mångfald och lika möjligheter, visar företag sitt engagemang för att skapa en inkluderande arbetsmiljö där alla medarbetare har lika möjligheter att lyckas.
• Bevakning av diskrimineringsrisker:
• Genom att redovisa klagomål och hanteringen av dessa, kan företag identifiera och åtgärda diskrimineringsrisker, vilket förbättrar arbetsmiljön och minskar potentiella juridiska och anseendemässiga risker.

Upplysningskrav relaterade till arbetsförhållanden enligt ESRS S1

1. Policyer för den egna arbetskraften (S1-1)

• Beskrivning av policyer:
• Företaget ska beskriva de policyer som det har antagit för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till arbetsförhållanden.
• Det ska inkludera specifika åtaganden inom arbetsvillkor som säkra anställningar, arbetstid, löner, social dialog, föreningsfrihet, kollektivavtal, balans mellan arbete och fritid samt arbetsmiljö.
• Efterlevnad av mänskliga rättigheter:
• Företaget ska beskriva hur det respekterar och skyddar arbetstagarnas rättigheter enligt internationella och europeiska instrument för mänskliga rättigheter.

2. Rutiner för kontakter med arbetskraften (S1-2)

• Kontakter och dialog:
• Företaget ska redovisa sina rutiner för kontakter och dialog med den egna arbetskraften och arbetstagarföreträdare, särskilt hur dessa kontakter hanteras i frågor som påverkar arbetsförhållanden.
• Företaget ska förklara om kontakterna sker direkt eller genom företrädare, och hur ofta och i vilket stadium kontakterna sker.

3. Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser (S1-3)

• Gottgörelse och klagomålsmekanismer:
• Företaget ska beskriva sina rutiner för att gottgöra eller samarbeta kring gottgörelse för negativa konsekvenser för arbetskraften.
• Det ska också inkludera information om vilka kanaler som finns för att uppmärksamma problem, samt hur dessa kanaler övervakas och utvärderas för deras ändamålsenlighet.

4. Åtgärder och resurser (S1-4)

• Åtgärdsplaner och initiativ:
• Företaget ska redovisa sina strategier och åtgärdsplaner för att hantera väsentliga negativa och positiva konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till arbetsförhållanden.
• Beskrivning av hur man följer upp och kontrollerar att dessa åtgärder och initiativ ger önskade resultat.

5. Mål och mått (S1-5)

• Resultatinriktade mål:
• Företaget ska redovisa sina tidsbestämda och resultatinriktade mål för att förbättra arbetsförhållandena och hur man följer upp dessa mål.
• Informationen ska inkludera en beskrivning av hur målen formuleras och om arbetskraften konsulteras i denna process.

6. Uppgifter om anställda (S1-6)

• Kvantitativa uppgifter:
• Företaget ska offentliggöra det totala antalet anställda, uppdelat efter kön och land, samt anställningsform (tillsvidareanställda, tillfälligt anställda, behovsanställda).
• Information om personalomsättning och metoder för att sammanställa uppgifterna.

7. Kollektivavtal och social dialog (S1-8)

• Kollektivavtalstäckning:
• Företaget ska redovisa i vilken utsträckning anställningsvillkoren för den egna arbetskraften bestäms eller påverkas av kollektivavtal, samt omfattningen av den sociala dialogen på företagsnivå.

8. Tillräckliga löner (S1-10)

• Lönenivåer:
• Företaget ska uppge om alla anställda får en tillräcklig lön i nivå med gängse referenslöner och, om inte, specificera de länder och procentandel anställda som tjänar mindre än referenslönen.

9. Socialt skydd (S1-11)

• Socialt skydd vid livshändelser:
• Företaget ska uppge om alla anställda omfattas av socialt skydd mot inkomstbortfall vid större livshändelser som sjukdom, arbetslöshet, arbetsskador, föräldraledighet och pension.

10. Hälso- och säkerhetsmått (S1-14)

• Arbetsmiljö:
• Företaget ska redovisa i vilken utsträckning den egna arbetskraften omfattas av ett arbetsmiljösystem, samt antalet arbetsrelaterade skador, ohälsofall och dödsfall.

11. Mångfaldsindikatorer (S1-9)

• Könsfördelning och åldersfördelning:
• Företaget ska redovisa könsfördelningen på företagsledningsnivå och åldersfördelningen bland de anställda.

Detta är en sammanfattning av ledningens roll avseende av upplysningskraven i ESRS S1. Se alla detaljer i Mentcon modellens web-app under respektive datapunkt i ESRS.

1. Strategisk Inriktning och Styrning

• Övergripande ansvar: Ledningen ansvarar för att integrera ESRS S1 i företagets övergripande strategi och affärsmodell. Detta innebär att de måste säkerställa att företagets påverkan på den egna arbetskraften beaktas i strategiska beslut och affärsprocesser.
• Policyutveckling: Ledningen ska utveckla och anta policyer som hanterar väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till arbetskraften. Dessa policyer bör vara i linje med internationella och europeiska standarder för mänskliga rättigheter och arbetsvillkor.

2. Tillbörlig Aktsamhet och Riskhantering

• Identifiering och bedömning: Ledningen ska leda processen för att identifiera och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för arbetskraften. Detta innebär att man måste genomföra en systematisk granskning av verksamhetens påverkan och risker relaterade till arbetsvillkor.
• Implementering av rutiner: Ledningen ska säkerställa att det finns effektiva rutiner och processer för att hantera identifierade risker och möjligheter. Detta inkluderar att ha system för kontakt med arbetskraften, mekanismer för klagomål och åtgärder för gottgörelse.

3. Uppföljning och Utvärdering

• Kontinuerlig övervakning: Ledningen ansvarar för att övervaka och utvärdera effektiviteten av de policyer och åtgärder som har implementerats för att hantera arbetskraftsrelaterade frågor. Detta innebär regelbunden rapportering och granskning av mål och resultat.
• Resultatrapportering: Ledningen ska säkerställa att företaget redovisar sina framsteg och resultat i enlighet med ESRS S1:s krav. Detta inkluderar att rapportera om personalomsättning, arbetsmiljö, löner, socialt skydd, mångfald och utbildning.

4. Intressentengagemang och Kommunikation

• Dialog med arbetskraften: Ledningen ska främja och underhålla en dialog med den egna arbetskraften och deras representanter för att säkerställa att deras perspektiv beaktas i beslutsprocessen. Detta inkluderar regelbundna samråd och möten för att diskutera arbetsrelaterade frågor.
• Transparens: Ledningen måste säkerställa att kommunikationen kring arbetskraftsfrågor är transparent och tillgänglig. Detta innebär att man ska informera arbetskraften om deras rättigheter, policyer och tillgängliga resurser för att hantera arbetsrelaterade frågor.

5. Efterlevnad av Internationella Standarder

• Mänskliga rättigheter och arbetsstandarder: Ledningen ansvarar för att företaget följer internationellt erkända standarder och riktlinjer, såsom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
• Kontinuerlig förbättring: Ledningen ska arbeta för att kontinuerligt förbättra arbetsvillkoren och säkerställa att företagets praxis utvecklas i enlighet med förändringar i lagstiftning och internationella normer.

Förslag på hur företag kan visa kontinuerlig förbättring i sin ESRS S1-rapportering:

1. Sätt upp tydliga och tidsbestämda mål

• Målformulering: Definiera specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbestämda (SMART) mål för att förbättra arbetsvillkor, säkerhet, jämställdhet och kompetensutveckling.
• Uppföljning: Regelbundet granska och uppdatera målen baserat på framsteg och nya insikter.

2. Övervaka och rapportera nyckeltal (KPI:er)

• Mätning av framsteg: Använd nyckeltal för att mäta framsteg mot uppsatta mål. Exempel på KPI:er inkluderar personalomsättning, arbetsolyckor, sjukfrånvaro, löneskillnader mellan könen, och andel anställda som deltar i utbildning och utveckling.
• Regelbunden rapportering: Rapportera dessa nyckeltal kvartalsvis eller årligen för att visa kontinuerliga förbättringar över tid.

3. Implementera och förbättra policyer och rutiner

• Policyuppdateringar: Regelbundet revidera och förbättra policyer för arbetsvillkor, mångfald, inkludering, säkerhet och hälsa på arbetsplatsen.
• Åtgärdsplaner: Utveckla och implementera konkreta åtgärdsplaner för att adressera identifierade risker och möjligheter.

4. Engagera och utbilda arbetskraften

• Utbildningsprogram: Genomför regelbundna utbildningsprogram för anställda om företagets policyer, rättigheter och säkerhetsåtgärder.
• Medarbetarengagemang: Involvera anställda i beslutsprocesser och uppmuntra dem att ge feedback och förslag på förbättringar.

5. Utför regelbundna revisioner och utvärderingar

• Interna revisioner: Genomför interna revisioner av arbetsförhållanden, säkerhetsrutiner och efterlevnad av policyer.
• Extern granskning: Anlita externa revisorer för att få en oberoende bedömning av företagets praxis och efterlevnad av ESRS S1.

6. Öppen och transparent kommunikation

• Rapportering: Publikgör årliga hållbarhetsrapporter som inkluderar detaljerad information om framsteg, utmaningar och åtgärder inom arbetskraftsområdet.
• Intressentdialog: Ha en öppen dialog med intressenter, inklusive anställda, fackföreningar, kunder och investerare, om företagets åtgärder och resultat.

7. Använda teknik och dataanalys

• Data-drivna beslut: Använd dataanalys för att identifiera trender, mönster och områden som behöver förbättras.
• Digitala verktyg: Implementera digitala verktyg för att effektivisera övervakning och rapportering av arbetskraftsrelaterade data.

8. Fokusera på innovation och bästa praxis

• Benchmarking: Jämför företagets praxis med branschstandarder och bästa praxis för att identifiera förbättringsområden.
• Innovation: Uppmuntra innovation inom arbetsmiljö och personalhantering för att hitta nya och effektivare sätt att uppnå mål.

9. Förbättra social dialog och arbetstagarinflytande

• Dialog med arbetstagare: Stärk dialogen med arbetstagare och deras representanter för att säkerställa att deras perspektiv och behov beaktas.
• Representation: Säkerställ att arbetstagare har adekvat representation i beslutsprocesser som påverkar arbetsförhållanden.

Exempel på specifika åtgärder, mål och mått:

Se fråga ”Ge exempel på åtgärder, mål och mått som företag kan använda för ESRS S1 Den egna arbetskraften?”

Detaljerad Rapportering om Leverantörer och Underleverantörer

• Identifikation av nyckelleverantörer: Företag måste identifiera och rapportera om sina nyckelleverantörer och underleverantörer, inklusive deras geografiska läge och sektorer de är verksamma i.
• Beskrivning av arbetsvillkor: Företag ska ge en beskrivning av arbetsvillkor hos sina leverantörer och underleverantörer, inklusive arbetsmiljö, arbetsrättsliga frågor, löner och arbetstider.

2. Policyer och Due Diligence-processer

• Transparens kring policyer: Företag ska redogöra för sina policyer och procedurer för att säkerställa att mänskliga rättigheter och goda arbetsvillkor upprätthålls i värdekedjan. Detta inkluderar företagets uppförandekod och etiska riktlinjer.
• Due diligence-processer: Företag måste rapportera om de due diligence-processer de använder för att identifiera, förebygga, mildra och redogöra för negativa effekter på arbetstagare i värdekedjan.

3. Åtgärder och Uppföljning

• Specifika åtgärder: Företag ska redogöra för specifika åtgärder de har vidtagit för att förbättra arbetsvillkoren i värdekedjan, såsom utbildningsprogram, sociala revisioner och inspektioner.
• Uppföljningsmekanismer: Företag måste beskriva de mekanismer de använder för att följa upp och övervaka arbetsvillkoren, inklusive hur de hanterar klagomål och rapporterade incidenter.

4. Resultat och Prestandamått

• Kvantitativa och kvalitativa mått: Företag ska rapportera både kvantitativa och kvalitativa mått på sina framsteg, såsom antalet sociala revisioner som har genomförts, procentandelen leverantörer som uppfyller företagets uppförandekod, och antalet arbetsrelaterade incidenter.
• Mål och resultat: Företag måste sätta upp och rapportera om specifika mål för att förbättra arbetsvillkor och redogöra för hur väl dessa mål har uppnåtts.

5. Engagemang och Dialog

• Dialog med intressenter: Företag ska redogöra för hur de engagerar sig i dialog med arbetstagare i värdekedjan och deras representanter, samt andra relevanta intressenter som fackföreningar och icke-statliga organisationer (NGOs).
• Feedbacksystem: Företag ska beskriva de system de har för att ta emot och hantera feedback och klagomål från arbetstagare i värdekedjan.

6. Gottgörelse och Återställande

• Klagomålsmekanismer: Företag måste ha transparenta mekanismer för att arbetstagare ska kunna rapportera kränkningar av arbetsrättsliga normer, och företag måste rapportera om hur dessa mekanismer fungerar och används.
• Åtgärder för gottgörelse: Företag ska beskriva de åtgärder som har vidtagits för att åtgärda och gottgöra för eventuella överträdelser av arbetsrätt och mänskliga rättigheter i värdekedjan.

7. Offentlig Rapportering

• Tillgänglighet av rapporter: Företagens rapporter ska vara offentligt tillgängliga, vilket innebär att allmänheten, investerare och andra intressenter kan granska och bedöma företagets prestationer och åtgärder avseende arbetsvillkor i värdekedjan.
• Jämförbarhet och standardisering: Genom att följa standardiserade rapporteringskrav som ESRS S2 blir rapporterna jämförbara över företag och sektorer, vilket ökar transparensen och möjligheten att utvärdera och jämföra företagens prestationer.

Identifikation och Beskrivning av Medarbetare i Värdekedjan

• Typ av medarbetare: Företag ska rapportera en kort beskrivning av de typer av medarbetare i värdekedjan som kan påverkas väsentligt av företagets verksamhet. Detta inkluderar:
• Medarbetare som arbetar på företagets anläggningar men inte tillhör den egna arbetskraften.
• Medarbetare i tidigare led i värdekedjan (t.ex. råvaruutvinning).
• Medarbetare i senare led i värdekedjan (t.ex. logistik, återförsäljare).
• Medarbetare som arbetar i gemensamma företag eller specialföretag.
• Medarbetare som drabbas särskilt hårt av negativa konsekvenser (t.ex. migrerande arbetare, kvinnor, ungdomar).

2. Policyer och Rutiner

• Policyer för medarbetare i värdekedjan: Information om de policyer som antagits för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för medarbetare i värdekedjan.
• Due diligence-processer: Beskrivning av de due diligence-processer som används för att identifiera, förebygga och hantera negativa effekter på medarbetare i värdekedjan.

3. Åtgärder och Initiativ

• Åtgärder för att minska negativa konsekvenser: Information om specifika åtgärder som vidtas eller planeras för att minska negativa konsekvenser för medarbetare i värdekedjan.
• Åtgärder för att stärka positiva konsekvenser: Beskrivning av åtgärder och initiativ som syftar till att åstadkomma positiva konsekvenser för medarbetare i värdekedjan.

4. Mål och Resultat

• Tidsbestämda och resultatinriktade mål: Redogörelse för de tidsbestämda och resultatinriktade mål som företaget har satt upp för att hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för medarbetare i värdekedjan.
• Uppföljning av mål: Beskrivning av hur företaget följer upp och kontrollerar att de uppsatta målen uppnås.

5. Risker och Möjligheter

• Identifiering av risker och möjligheter: Rapport om de väsentliga risker och möjligheter som företaget identifierar i relation till medarbetare i värdekedjan och hur dessa hanteras.
• Geografiska och sektorspecifika risker: Information om områden (länder eller regioner) eller sektorer där det finns en betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete.

6. Kommunikation och Dialog

• Rutiner för dialog med medarbetare i värdekedjan: Beskrivning av företagets rutiner för att kommunicera med medarbetare i värdekedjan och deras företrädare om faktiska och potentiella konsekvenser.
• Feedback och klagomål: Information om de kanaler som finns för medarbetare i värdekedjan att framföra klagomål och feedback, samt hur företaget hanterar dessa klagomål.

7. Gottgörelse och Återställande

• Rutiner för gottgörelse: Beskrivning av de rutiner företaget har för att gottgöra negativa konsekvenser för medarbetare i värdekedjan.
• Effektivitet av gottgörelse: Information om hur företaget utvärderar effektiviteten av sina gottgörelseåtgärder.

8. Specifika Incidentsrapporter

• Allvarliga människorättsrelaterade problem: Redovisning av allvarliga människorättsrelaterade incidenter och problem i tidigare eller senare led i värdekedjan.

Dataskydd och Integritet

• Efterlevnad av dataskyddslagar: Företag måste säkerställa att hanteringen av känsliga uppgifter om arbetstagare i värdekedjan följer alla tillämpliga nationella och internationella dataskydds- och integritetslagar, som GDPR inom EU.
• Anonymisering: Anonymisera data när det är möjligt för att skydda identiteten på de enskilda arbetstagarna i värdekedjan.
• Kryptering: Använd kryptering för att skydda känslig information både under överföring och vid lagring.

2. Tillstånd och Transparens

• Inhämtande av samtycke: Informera arbetstagarna om vilken information som samlas in och hur den kommer att användas. Inhämta explicit samtycke från arbetstagarna innan känslig information samlas in.
• Transparens: Vara transparent med arbetstagarna om hur deras data hanteras och vilka åtgärder som vidtas för att skydda deras integritet.

3. Begränsad Åtkomst

• Åtkomstkontroll: Begränsa åtkomsten till känslig information till endast de anställda och tredje parter som behöver den för att utföra sina arbetsuppgifter. Implementera robusta autentiseringsmetoder.
• Interna riktlinjer: Utveckla och implementera interna riktlinjer och rutiner för hantering av känslig information. Se till att anställda är utbildade i dessa riktlinjer och rutiner.

4. Bedömning och Hantering av Risker

• Riskbedömning: Genomföra regelbundna riskbedömningar för att identifiera och hantera potentiella risker för integritetsbrott och olämplig hantering av känslig information.
• Incidenthantering: Utveckla och implementera en incidenthanteringsplan för att snabbt kunna agera vid eventuella dataintrång eller andra säkerhetsincidenter.

5. Dokumentation och Rapportering

• Dokumentation av åtgärder: Företag ska dokumentera alla åtgärder som vidtas för att skydda känslig information om arbetstagare i värdekedjan och vara beredda att redovisa dessa åtgärder vid behov.
• Rapportering av överträdelser: Företag bör ha rutiner för att rapportera dataskyddsöverträdelser till relevanta tillsynsmyndigheter och berörda individer i enlighet med tillämpliga lagar.

6. Utvärdering och Revision

• Regelbunden utvärdering: Utför regelbundna utvärderingar av dataskyddsåtgärder och rutiner för att säkerställa att de är effektiva och uppdaterade.
• Revisioner: Genomföra interna och externa revisioner av dataskyddspraxis för att identifiera och åtgärda eventuella brister.

7. Ansvar och Ägarskap

• Utse ansvariga: Utse specifika personer eller avdelningar som är ansvariga för dataskydd och hantering av känslig information inom företaget.
• Ansvarsfull hantering: Se till att alla nivåer av företaget, från ledning till enskilda anställda, är medvetna om vikten av att hantera känslig information ansvarsfullt och säkert.

Datainsamling och Kvalitet

• Tillgång till data: Företag kan ha svårigheter att få tillgång till tillförlitlig och aktuell data från sina leverantörer och andra parter i värdekedjan.
• Kvalitet på data: Det kan vara utmanande att säkerställa att den data som samlas in är korrekt, komplett och konsekvent, särskilt när den kommer från olika källor och jurisdiktioner med varierande regler och standarder.

2. Transparens och Spårbarhet

• Spårbarhet i leverantörskedjan: Att spåra arbetsförhållanden genom hela värdekedjan kan vara svårt, särskilt när leveranskedjan är lång och involverar många mellanliggande steg och leverantörer.
• Transparens: Det kan vara utmanande att säkerställa full transparens från alla parter i värdekedjan, särskilt i fall där leverantörer är ovilliga eller oförmögna att dela information.

3. Kulturella och Geografiska Skillnader

• Kulturella skillnader: Olika kulturella normer och affärspraxis kan påverka hur arbetsvillkor hanteras och rapporteras, vilket kan skapa utmaningar för standardiserad implementering.
• Geografiska skillnader: Lagstiftning och regleringar varierar mellan länder och regioner, vilket kan komplicera anpassningen och implementeringen av enhetliga standarder för hela värdekedjan.

4. Kostnader och Resurser

• Ekonomiska kostnader: Implementeringen av ESRS S2 kan medföra betydande kostnader i form av tid, pengar och resurser, särskilt för att etablera och underhålla system för datainsamling, rapportering och granskning.
• Resurskrav: Små och medelstora företag kan ha begränsade resurser och kapacitet att följa de omfattande krav som ställs i ESRS S2.

5. Leverantörsengagemang och Samarbeten

• Engagemang från leverantörer: Företag kan stöta på motstånd eller bristande engagemang från leverantörer att följa de krav som ställs i ESRS S2, vilket kan försvåra implementeringen.
• Samarbete i värdekedjan: Att skapa effektiva samarbeten och partnerskap med leverantörer och andra aktörer i värdekedjan är avgörande men kan vara utmanande att etablera och upprätthålla.

6. Tillbörlig Aktsamhet och Riskhantering

• Tillbörlig aktsamhet: Att genomföra tillbörlig aktsamhet i hela värdekedjan för att identifiera och hantera risker relaterade till arbetsvillkor och mänskliga rättigheter kan vara komplext och tidskrävande.
• Riskhantering: Företag måste utveckla och implementera robusta riskhanteringsstrategier för att hantera de identifierade riskerna på ett effektivt sätt.

7. Rapportering och Efterlevnad

• Rapporteringskrav: Att uppfylla de omfattande rapporteringskraven i ESRS S2 kan vara administrativt betungande och kräva betydande insatser för att säkerställa noggrannhet och fullständighet.
• Efterlevnad: Att säkerställa kontinuerlig efterlevnad av standarden, särskilt när det gäller att hantera nya och förändrade krav, kan vara utmanande.

8. Hantera Känslig Information

• Dataskydd: Företag måste hantera känslig information om arbetstagare på ett sätt som respekterar deras integritet och uppfyller dataskyddslagstiftningen, vilket kan vara särskilt utmanande när informationen delas mellan olika jurisdiktioner och aktörer i värdekedjan.

Beskrivning av Strategi och Affärsmodell

• Intressenters intressen och synpunkter (ESRS 2 SBM-2): Företag måste redovisa hur synpunkter, intressen och rättigheter för berörda samhällen påverkar företagets strategi och affärsmodell, vilket inkluderar respekt för deras mänskliga rättigheter. Detta ger insyn i hur företaget integrerar samhällenas behov och förväntningar i sin övergripande strategi.
• Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (ESRS 2 SBM-3): Företag måste beskriva om och hur faktiska eller potentiella konsekvenser för berörda samhällen beror på företagets strategi eller affärsmodeller och hur detta informerar anpassningen av strategin. De måste också förklara hur dessa konsekvenser relaterar till deras övergripande affärsmodeller.

2. Identifiering och Hantering av Konsekvenser

• Beskrivning av påverkade samhällen: Företag måste beskriva vilken typ av samhällen som påverkas väsentligt av företagets verksamhet eller värdekedja. Detta inkluderar samhällen nära företagets anläggningar, samhällen längs värdekedjan, samhällen i början eller slutet av värdekedjan, och urfolk.
• Beskrivning av negativa och positiva konsekvenser: Företag måste redogöra för både negativa och positiva konsekvenser som deras verksamhet har på samhällen. Detta ger en balanserad bild av företagets påverkan.
• Åtgärder och initiativ: Företag måste beskriva de åtgärder och initiativ de vidtar för att hantera dessa konsekvenser, inklusive specifika policyer och rutiner för att hantera och gottgöra negativa konsekvenser samt att främja positiva konsekvenser.

3. Policyer och Rutiner

• Policyer för berörda samhällen: Företag måste beskriva sina policyer för att hantera väsentliga konsekvenser för berörda samhällen, inklusive specifika bestämmelser för att förebygga och åtgärda konsekvenser för urfolk.
• Rutiner för kontakter med samhällen: Företag måste redovisa rutiner för kontakter med berörda samhällen och deras företrädare, inklusive hur och när dessa kontakter sker, vem inom företaget som ansvarar för dem, och hur man säkerställer att dessa kontakter är effektiva.
• Rutiner för gottgörelse: Företag måste beskriva rutiner för att gottgöra negativa konsekvenser, inklusive särskilda kanaler genom vilka samhällen kan uppmärksamma problem och hur företaget övervakar och utvärderar dessa rutiner.

4. Mått och Mål

• Tidsbestämda och resultatinriktade mål: Företag måste redovisa sina mål för att minska negativa konsekvenser, stärka positiva konsekvenser och hantera väsentliga risker och möjligheter. Detta inkluderar hur dessa mål formuleras, kontrolleras och utvärderas i samråd med berörda samhällen.
• Uppföljning och utvärdering: Företag måste beskriva hur de följer upp och utvärderar åtgärder och initiativ för att säkerställa att de ger avsedda resultat för berörda samhällen.

5. Kontinuerlig Dialog och Samråd

• Kontakter och samråd med berörda samhällen: Företag måste beskriva hur de kontinuerligt samråder med berörda samhällen, inklusive särskilda åtgärder för att säkerställa att urfolk och andra sårbara grupper är delaktiga i beslutsprocesser som påverkar dem.

Sammanfattning

Genom dessa omfattande upplysningskrav säkerställer ESRS S3 att företag redovisar sina relationer med samhällen på ett transparent och ansvarsfullt sätt. Detta inkluderar detaljerad information om strategi, konsekvenser, policyer, åtgärder och mål samt rutiner för dialog och gottgörelse. Företagen måste visa hur de hanterar sina samhällsrelationer och hur de arbetar för att minimera negativa och maximera positiva effekter på samhällen.

Skydd av Integritet och Säkerhet

• Känslig Information: Företag ska identifiera och skydda känslig information som kan avslöja specifika detaljer om individer eller grupper inom berörda samhällen, särskilt information som kan leda till risker för deras integritet eller säkerhet.
• Anonymisering och Aggregering: När det är möjligt och lämpligt ska företag anonymisera eller aggregera data för att förhindra identifiering av specifika individer eller grupper, särskilt när det gäller små eller sårbara samhällen.

2. Transparens och Tydlighet i Upplysningar

• Balans mellan Transparens och Skydd: Företag måste balansera behovet av transparens med behovet av att skydda känslig information. Detta innebär att vara så transparent som möjligt om företagets påverkan på samhällen utan att avslöja detaljer som kan vara skadliga.
• Tydlig Kommunikation: Företag ska tydligt kommunicera varför viss information har anonymiserats eller aggregerats, och förklara de åtgärder som har vidtagits för att skydda känslig information.

3. Dialog med Berörda Samhällen

• Samråd och Medgivande: Företag ska ha en dialog med berörda samhällen om hur deras information hanteras, inklusive hur känslig information skyddas. Företagen bör sträva efter att få samtycke från samhällena när det gäller hur deras information används och redovisas.
• Respekt för Önskemål: Företag ska respektera önskemål från samhällen om hur deras information hanteras, särskilt om samhällena uttrycker oro för säkerhet eller integritet.

4. Policyer och Rutiner

• Policyer för Dataskydd: Företag ska ha tydliga policyer och rutiner för hur känslig information om berörda samhällen hanteras, lagras och skyddas. Dessa policyer ska vara i linje med gällande dataskyddslagar och bästa praxis.
• Utbildning och Medvetenhet: Anställda som hanterar information om berörda samhällen ska utbildas i att förstå och följa företagets policyer och rutiner för att skydda känslig information.

5. Kontinuerlig Övervakning och Förbättring

• Övervakning av Informationshantering: Företag ska kontinuerligt övervaka och utvärdera sina processer för att hantera känslig information för att säkerställa att de är effektiva och att de skyddar berörda samhällen.
• Revision och Uppdatering: Företag bör regelbundet granska och uppdatera sina policyer och rutiner för att hantera känslig information, baserat på förändringar i lagstiftning, bästa praxis och feedback från berörda samhällen.

Sammanfattning

Genom dessa riktlinjer säkerställer ESRS S3 att företag hanterar känslig information om berörda samhällen på ett ansvarsfullt och skyddande sätt. Företagen måste balansera behovet av transparens med skyddet av integritet och säkerhet, samt ha tydliga policyer och rutiner på plats för att hantera och skydda känslig information. Dialog med berörda samhällen och respekt för deras önskemål är också centrala komponenter i detta arbete.

Åtgärder

1. Policyer och Riktlinjer:
• Policy för konsumentskydd: Utarbeta och implementera en omfattande policy för att skydda konsumenters rättigheter och säkerhet.
• Mänskliga rättigheter: Integrera FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet i företagets verksamhet.
• Dataskydd och integritet: Införa strikta riktlinjer för hantering av personuppgifter för att skydda konsumenters integritet.
2. Kontakter och Samråd:
• Regelbunden dialog: Upprätta mekanismer för regelbunden dialog med konsumenter och deras representanter för att förstå deras behov och bekymmer.
• Feedbacksystem: Implementera system för att samla in och agera på feedback från konsumenter, inklusive sårbara grupper som barn och personer med funktionsnedsättning.
3. Gottgörelse och Klagomålsmekanismer:
• Klagomålsprocesser: Etablera tydliga och lättillgängliga klagomålsmekanismer där konsumenter kan rapportera problem.
• Åtgärdsplaner: Implementera planer för att åtgärda rapporterade problem och säkerställa att konsumenterna informeras om åtgärderna.
4. Proaktiva Initiativ:
• Produktsäkerhet: Utföra regelbundna säkerhetskontroller av produkter och tjänster.
• Tillgänglighet: Designa produkter och tjänster för att vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
• Ansvarsfull marknadsföring: Utveckla marknadsföringsstrategier som är etiska och riktar sig på ett ansvarsfullt sätt till alla konsumentgrupper, särskilt barn och sårbara personer.

Mål

1. Säkerhet och Hälsa:
• Minskade incidenter: Sätta mål för att minska antalet incidenter relaterade till produktsäkerhet med en viss procent per år.
• Förbättrad produkttillgänglighet: Öka andelen produkter som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning med X% inom ett specifikt tidsintervall.
2. Dataskydd och Integritet:
• Dataintrång: Minska antalet dataintrång med X% inom en given tidsperiod.
• Integritetsutbildning: Genomföra utbildningar för all personal om dataskydd och integritetsfrågor, och öka deltagandet med X% årligen.
3. Kundnöjdhet:
• NPS (Net Promoter Score eller NKI Nöjd kund index): Höja företagets NPS med Y poäng inom två år.
• Återkopplingsfrekvens: Öka svarsfrekvensen på kundundersökningar med X% varje år.

Mått

1. Kvantitativa Mått:
• Antal incidenter: Mätning av antalet säkerhetsincidenter relaterade till produkter och tjänster.
• Klagomålshantering: Antal mottagna och lösta kundklagomål per månad/kvartal/år.
• Dataintrång: Antal rapporterade dataintrång eller integritetsbrott.
2. Kvalitativa Mått:
• Kundnöjdhet: Resultat från kundnöjdhetsundersökningar och NPS.
• Feedback från sårbara grupper: Sammanställning av feedback från sårbara konsumentgrupper.
• Compliance-rapporter: Granskningar och rapporter om efterlevnad av policyer för mänskliga rättigheter och dataskydd.
3. Resultat och Effektivitet:
• Måluppfyllelse: Graden av uppfyllelse av uppsatta tidsbestämda och resultatinriktade mål.
• Effektivitet i åtgärder: Utvärdering av hur väl de implementerade åtgärderna har minskat negativa konsekvenser och ökat positiva konsekvenser för konsumenter och slutanvändare.

Detaljerade Upplysningskrav

Företag måste redovisa hur deras verksamhet påverkar konsumenter och slutanvändare, inklusive både positiva och negativa konsekvenser. Detta innefattar:

• Faktiska och potentiella konsekvenser för konsumenters säkerhet, integritet och välmående.
• Åtgärder som vidtagits för att förebygga, minska eller avhjälpa negativa konsekvenser.

2. Strategi och Affärsmodell

Företagen måste förklara hur konsumenters och slutanvändares intressen, synpunkter och rättigheter har påverkat företagets strategi och affärsmodell. Detta inkluderar:

• Anpassning av strategier och affärsmodeller baserat på faktiska eller potentiella konsekvenser för konsumenter.
• Hantering av risker och möjligheter relaterade till konsumenters och slutanvändares välmående.

3. Policyer för Konsumentskydd

Företagen måste utveckla och implementera specifika policyer för att hantera väsentliga konsekvenser för konsumenter och slutanvändare. Dessa policyer bör inkludera:

• Åtaganden för att respektera konsumenters mänskliga rättigheter.
• Riktlinjer för kontakt med konsumenter och slutanvändare för att samla in deras perspektiv och integrera dessa i beslutsprocesser.
• Åtgärder för att gottgöra negativa konsekvenser för konsumenter och slutanvändare.

4. Rutiner för Kontakter med Konsumenter och Slutanvändare

Företagen måste ha rutiner för att säkerställa kontinuerlig kontakt med konsumenter och slutanvändare om faktiska och potentiella konsekvenser. Detta innefattar:

• Direkta kontakter eller via trovärdiga ombud som känner till konsumenternas situation.
• Regelbundna och strukturerade möten för att diskutera konsumentfrågor.
• Utvärdering av effektiviteten i kontakterna och de resultat som uppnås genom dessa kontakter.

5. Gottgörelse och Klagomålsmekanismer

Företagen måste beskriva sina rutiner för att gottgöra negativa konsekvenser för konsumenter och slutanvändare och de kanaler genom vilka konsumenter kan uppmärksamma problem:

• Upprättande av klagomålsmekanismer som är lättillgängliga för konsumenter.
• Övervakning och uppföljning av frågor som tas upp genom klagomålsmekanismer.
• Skydd för personer som använder klagomålsmekanismer från repressalier.

6. Åtgärder för Risk- och Möjlighetshantering

Företagen ska redovisa sina strategier för att hantera väsentliga risker och utnyttja möjligheter relaterade till konsumenter och slutanvändare:

• Åtgärder för att förhindra, minska eller gottgöra negativa konsekvenser.
• Initiativ för att skapa positiva konsekvenser för konsumenter och slutanvändare.
• Processer för att säkerställa att företagets affärspraxis inte orsakar eller bidrar till negativa konsekvenser.

7. Mål och Uppföljning

Företagen ska sätta upp tidsbestämda och resultatinriktade mål för att:

• Minska negativa konsekvenser för konsumenter och slutanvändare.
• Stärka positiva konsekvenser för konsumenter och slutanvändare.
• Hantera väsentliga risker och möjligheter.

Skydda Personuppgifter och Integritet

Företagen ska ha policyer och rutiner för att säkerställa skyddet av konsumenternas personuppgifter och deras integritet. Detta inkluderar:

• Implementera tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda data från obehörig åtkomst, förlust eller stöld.
• Använda kryptering och andra säkerhetsåtgärder för att säkerställa att känsliga data är skyddade under lagring och överföring.

2. Transparens och Samtycke

Företagen måste vara transparenta om hur konsumenternas personuppgifter samlas in, används och delas. Detta innebär:

• Informera konsumenterna om vilka typer av data som samlas in och för vilka ändamål.
• Få explicit samtycke från konsumenterna innan deras personuppgifter samlas in och används.
• Ge konsumenterna möjlighet att återkalla sitt samtycke när som helst.

3. Respekt för Rättigheter

Företagen ska respektera konsumenternas rättigheter angående deras personuppgifter. Detta innefattar:

• Ge konsumenterna tillgång till sina personuppgifter och möjlighet att korrigera felaktig information.
• Radera personuppgifter när de inte längre behövs för det syfte de samlades in, eller på begäran av konsumenten.
• Begränsa behandlingen av personuppgifter vid begäran från konsumenten.

4. Rutiner för Dataincidenter

Företagen ska ha rutiner för att hantera dataincidenter som kan påverka konsumenternas personuppgifter. Detta inkluderar:

• Implementera en incidentresponsplan som beskriver åtgärder för att identifiera, hantera och rapportera dataincidenter.
• Snabbt informera berörda konsumenter och relevanta myndigheter om dataincidenter som kan påverka deras personuppgifter.

5. Kontinuerlig Övervakning och Förbättring

Företagen ska kontinuerligt övervaka och förbättra sina dataskyddsrutiner för att säkerställa att de är effektiva och uppdaterade. Detta innebär:

• Genomföra regelbundna säkerhetsrevisioner och riskbedömningar.
• Uppdatera policyer och rutiner baserat på nya hot, teknologier och regulatoriska krav.
• Utbilda anställda om dataskyddsbestämmelser och bästa praxis.

6. Rapportering och Redovisning

Företagen ska vara transparenta i sin rapportering om hur de hanterar känsliga konsumentdata. Detta inkluderar:

• Redovisa de åtgärder som vidtas för att skydda konsumenternas personuppgifter i hållbarhetsrapporter.
• Upplysa om incidenter och åtgärder som vidtagits för att hantera dessa.
• Beskriva hur företagets policyer och rutiner för dataskydd överensstämmer med internationellt erkända standarder, som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Komplexitet och Omfattning av Upplysningar

• Bred täckning: ESRS S4 täcker många aspekter av konsumenternas och slutanvändarnas interaktion med företagets produkter och tjänster, inklusive säkerhet, integritet, tillgänglighet och ansvarsfull marknadsföring. Att samla in, analysera och rapportera alla dessa uppgifter kan vara mycket komplext och tidskrävande.
• Detaljeringsgrad: Företag måste rapportera detaljerat om både positiva och negativa konsekvenser, samt åtgärder för att hantera dessa. Detta kräver omfattande datainsamling och analys.

2. Datainsamling och Hantering

• Tillgång till relevant data: Att samla in tillförlitliga och aktuella data om hur företagets produkter och tjänster påverkar konsumenter och slutanvändare kan vara utmanande, särskilt för företag med långa och komplexa värdekedjor.
• Datakvalitet och noggrannhet: Säkerställa att insamlad data är korrekt och representativ kräver robusta datainsamlingsmetoder och kontroller.

3. Integritet och Dataskydd

• Skydda känsliga konsumentdata: Företag måste säkerställa att konsumentdata hanteras på ett sätt som skyddar deras integritet och säkerhet, vilket innebär att starka dataskyddsåtgärder måste implementeras och upprätthållas.
• Regulatoriska krav: Företag måste följa både nationella och internationella dataskyddsregler (som GDPR i Europa), vilket kan vara komplicerat och resurskrävande.

4. Interna och Externa Samarbetsbehov

• Intern samordning: Implementeringen av ESRS S4 kräver samarbete mellan olika avdelningar inom företaget, inklusive hållbarhet, juridik, IT, marknadsföring och kundservice.
• Extern samverkan: Företag kan behöva samarbeta med leverantörer, affärspartners och andra externa intressenter för att få tillgång till nödvändig information och säkerställa att hela värdekedjan följer standarden.

5. Resurser och Kompetens

• Behov av specialiserad kunskap: Företag kan behöva rekrytera eller utbilda personal med specifik expertis inom hållbarhetsrapportering, dataskydd och konsumenträttigheter.
• Kostnader: Implementeringen av ESRS S4 kan innebära betydande kostnader för att utveckla och upprätthålla nya system, processer och rapporteringsstrukturer.

6. Riskhantering och Åtgärder

• Identifiering av risker och möjligheter: Företag måste noggrant identifiera och bedöma risker och möjligheter relaterade till konsumenter och slutanvändare, vilket kan vara en komplex och kontinuerlig process.
• Utveckling av effektiva åtgärder: Att utveckla och implementera effektiva åtgärder för att hantera identifierade risker och utnyttja möjligheter kan vara utmanande, särskilt om det innebär förändringar i företagets affärsmodell eller produkter.

7. Kommunikation och Transparens

• Trovärdig rapportering: Företag måste säkerställa att deras rapportering är transparent, trovärdig och uppfyller intressenternas förväntningar. Detta kräver att företag etablerar robusta rapporteringsramverk och verifieringsprocesser.
• Balans mellan öppenhet och konkurrensfördelar: Företag måste balansera behovet av att vara transparenta med att skydda företagshemligheter och konkurrensfördelar.

Upplysningskrav relaterat till politiskt engagemang och lobbying (G1-5)

1. Syfte
• Syftet med upplysningskravet är att ge insyn i företagets verksamhet och avsikter avseende politiskt inflytande, inklusive lobbyverksamhet, och hur detta relaterar till företagets väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.
2. Information som ska redovisas
• Ansvar för tillsyn över politiskt engagemang:
• Företaget ska ange om någon ledamot i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganet har ansvar för tillsynen över företagets politiska engagemang och lobbying.
• Politiska bidrag i pengar eller in natura:
• Företaget ska redovisa det sammanlagda monetära värdet av de politiska bidrag i pengar eller in natura som företaget har gett direkt eller indirekt, specificerat per land eller geografiskt område, samt typ av mottagare.
• I förekommande fall ska företaget också uppge hur det monetära värdet av bidrag in natura har beräknats.
• Huvudsakliga frågor och ståndpunkter:
• Företaget ska beskriva de främsta frågor som lobbyverksamheten har gällt och ge en kort sammanfattning av företagets huvudsakliga ståndpunkter i dessa frågor.
• Företaget ska förklara hur dessa frågor relaterar till företagets väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som fastställts i väsentlighetsbedömningen enligt ESRS 2.
• Öppenhetsregister:
• Företaget ska uppge om det finns upptaget i EU:s öppenhetsregister eller motsvarande öppenhetsregister i en medlemsstat, och i så fall ange namnet på registret och vilket id-nummer företaget har i registret.
• Tidigare offentliga befattningar:
• Företaget ska även uppge om någon under den aktuella rapporteringsperioden har utnämnts till ledamot i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet och har innehaft en jämförbar befattning hos en myndighet (inklusive tillsynsmyndighet) under de två år som föregår utnämningen.

Syftet med upplysningskraven

Syftet med dessa upplysningskrav är att ge insyn i företagets politiska engagemang och lobbyverksamhet, samt hur dessa aktiviteter påverkar och relaterar till företagets affärsverksamhet och hållbarhetsarbete. Detta bidrar till att säkerställa att företagets påverkan på politiska processer är transparent och att intressenter kan förstå hur företaget hanterar sina politiska åtaganden och lobbyingaktiviteter.

Sammanfattning

Enligt ESRS G1 ska företag hantera upplysningar om politiskt engagemang och lobbying genom att redovisa ansvar för tillsyn, detaljer om politiska bidrag, huvudsakliga frågor och ståndpunkter i lobbyverksamheten, registrering i öppenhetsregister, och eventuella tidigare offentliga befattningar hos ledamöter i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganen. Dessa upplysningar syftar till att ge en tydlig och transparent bild av företagets politiska aktiviteter och deras koppling till företagets hållbarhetsarbete.

Upplysningskrav relaterat till skydd för visselblåsare (G1-1)

1. Policyer för skydd av visselblåsare
• Uppgift om policyer:
• Företaget ska redovisa sina policyer för skydd av visselblåsare. Om företaget saknar sådana policyer ska det uppge detta och, i förekommande fall, ange om och när man planerar att införa sådana policyer.
• Skyddsåtgärder:
• Beskrivning av åtgärder för att skydda visselblåsare, inklusive inrättandet av interna rapporteringskanaler och skydd mot repressalier.
2. Interna rapporteringskanaler
• Inrättande och funktion:
• Företaget ska beskriva inrättandet av interna rapporteringskanaler för visselblåsare. Detta inkluderar information och utbildning för de egna arbetstagarna om dessa kanaler, samt utbildning av personal som tar emot anmälningar.
• Tillgänglighet:
• Uppgift om dessa rapporteringskanaler är tillgängliga för interna och externa intressenter att inge anmälningar.
3. Skydd mot repressalier
• Åtgärder för skydd:
• Företaget ska redovisa åtgärder för att skydda sina egna arbetstagare som är visselblåsare mot repressalier i enlighet med tillämplig lagstiftning som införlivar Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för visselblåsare.
4. Uppföljning och utredning
• Förfaranden:
• Beskrivning av företagets förfaranden för att följa upp och utreda anmälningar från visselblåsare. Företaget ska ange om det har förfaranden för att på ett snabbt, oberoende och objektivt sätt utreda incidenter som rör affärsetik, inklusive korruptions- och mutbrott.
• Rapportering och åtgärder:
• Redogörelse för hur resultaten från utredningar redovisas inför förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.

Syfte med upplysningskraven

Syftet med dessa upplysningskrav är att säkerställa att företag har tydliga och effektiva mekanismer för att skydda visselblåsare, samt att dessa mekanismer är transparenta och tillgängliga för både interna och externa intressenter. Genom att redovisa sina policyer och åtgärder för visselblåsarskydd kan företag visa sitt engagemang för affärsetik och rättvisa arbetsförhållanden.

Sammanfattning

Företag förväntas rapportera om sina policyer för skydd av visselblåsare, inklusive inrättandet av interna rapporteringskanaler, skyddsåtgärder mot repressalier, och förfaranden för uppföljning och utredning av anmälningar. Företagen ska också ange om de saknar sådana policyer och om de planerar att införa dem. Dessa rapporteringskrav syftar till att ge insyn i hur företag hanterar visselblåsarskydd och att säkerställa att arbetstagare och andra intressenter kan anmäla oegentligheter utan rädsla för repressalier.

Styrning

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 GOV-1: Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens ansvar

1. Ansvar för affärsetik
• Företaget ska redogöra för vilket ansvar förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganet har när det gäller affärsetik.
• Redovisa vilken sakkunskap dessa organ besitter inom affärsetiska frågor.

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter

Upplysningskrav relaterat till ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

1. Process för att identifiera risker och möjligheter
• Företaget ska beskriva processen för att identifiera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i samband med affärsetiska frågor.
• Redovisa relevanta kriterier som används i processen, inklusive transaktionens lokalisering, verksamhet, sektor och struktur.

Affärsetiska policyer och företagskultur

Upplysningskrav G1-1: Affärsetiska policyer och företagskultur

1. Policyer för affärsetik
• Företaget ska redovisa sina policyer för affärsetik och hur det främjar sin företagskultur.
• Beskrivning av mekanismer för att upptäcka, anmäla och utreda handlingar som bryter mot lagen, företagets uppförandekod eller liknande interna regler.
• Uppgifter om inrättandet av interna rapporteringskanaler för visselblåsare, inklusive utbildning och skydd mot repressalier.
2. Korruption och mutor
• Om företaget saknar policyer mot korruption och mutor som är förenliga med FN:s konvention mot korruption, ska detta uppges och planen för införande av sådana policyer redovisas.
3. Skydd för visselblåsare
• Beskrivning av policyer och åtgärder för att skydda visselblåsare.
• Redovisa hur företaget uppfyller tillämplig lag som införlivar Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för visselblåsare.

Hantering av förbindelser med leverantörer

Upplysningskrav G1-2: Hantering av förbindelser med leverantörer

1. Förbindelser med leverantörer
• Beskrivning av företagets strategi för sina förbindelser med leverantörer.
• Information om policyer för att förhindra sena betalningar, särskilt till små och medelstora företag.

Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

Upplysningskrav G1-3: Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

1. System för hantering av korruption och mutor
• Beskrivning av företagets rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera anklagelser eller incidenter rörande korruption och mutor.
• Information om utbildning på området och hur företaget informerar om sina policyer till de som berörs.

Politiskt inflytande och lobbyverksamhet

Upplysningskrav G1-5: Politiskt inflytande och lobbyverksamhet

1. Politiskt engagemang och lobbyverksamhet
• Företaget ska redovisa sin verksamhet och sina avsikter avseende politiskt inflytande, inklusive lobbyverksamhet.
• Upplysning om politiska bidrag i pengar eller in natura, sammanställt per land eller geografiskt område, typ av mottagare och hur det monetära värdet av bidrag in natura har beräknats.
• Information om företagets huvudsakliga ståndpunkter i frågor som rör lobbyverksamhet.

Betalningspraxis

Upplysningskrav G1-6: Betalningspraxis

1. Betalningsvillkor och sena betalningar
• Information om avtalade betalningsvillkor och den genomsnittliga faktiska betalningstiden.
• Redovisning av hur lång betalningstid som företaget tillämpar som standard och hur stor andel av betalningarna som görs inom denna betalningstid.
• Antalet rättsliga förfaranden som är utestående avseende sena betalningar.

Syfte med upplysningskraven

Syftet med dessa upplysningskrav är att säkerställa att företag ger en omfattande och transparent redovisning av sina affärsetiska policyer och praxis, vilket inkluderar att identifiera och hantera risker, säkerställa rättvisa affärsmetoder och upprätthålla en hög standard för företagskultur och ansvarsskyldighet.

Hantering av korruption och mutor enligt ESRS G1

1. Affärsetiska policyer och företagskultur (G1-1)
• Upplysningskrav: Företaget ska redovisa sina policyer relaterade till affärsetik och hur det främjar en etisk företagskultur.
• Policyer mot korruption och mutor: Företaget ska beskriva sina policyer för att upptäcka, bedöma, hantera och åtgärda korruption och mutor. Detta inkluderar policyer som är förenliga med FN:s konvention mot korruption.
• Mekanismer för upptäckt och rapportering: Företaget ska beskriva mekanismerna för att upptäcka och rapportera handlingar som bryter mot lagen eller företagets uppförandekod, inklusive visselblåsarkanaler.
2. Skydd av visselblåsare
• Åtgärder för visselblåsare: Företaget ska beskriva hur det skyddar visselblåsare, inklusive interna rapporteringskanaler och utbildning för personal som tar emot anmälningar. Företaget ska också uppge om det följer tillämplig lag som införlivar Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 om skydd av visselblåsare.
3. Hantering av korruption och mutor (G1-3)
• Upplysningskrav: Företaget ska redovisa sina system och rutiner för att förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda anklagelser eller incidenter avseende korruption och mutor.
• Utbildning: Företaget ska informera om vilken typ av utbildning om korruption och mutor som ges, vilka som är målgruppen, hur ofta utbildningen genomförs och hur ingående den är.
• Independens i utredningar: Företaget ska beskriva om de personer eller kommittéer som utreder korruption och mutor är oberoende från de som är inblandade i fallen.
• Rapportering till ledningen: Rutiner för hur resultaten av utredningar ska redovisas inför förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.
4. Mått och mål (G1-4)
• Redovisning av korruptions- och mutfall: Företaget ska lämna information om fall av korruption eller mutor under rapporteringsperioden, inklusive antalet fällande domar och bötesbeloppen för brott mot lagar mot korruption och mutor.
• Åtgärder vid överträdelser: Företaget ska redovisa åtgärder som vidtas för att hantera överträdelser i förfaranden och normer för korruptionsbekämpning och mutor.
• Valfria upplysningar: Företaget kan frivilligt redovisa det sammanlagda antalet bekräftade fall av korruption och mutor, typ av fall, antalet bekräftade fall där medarbetare har avskedats eller ålagts disciplinåtgärder, och information om avtal med affärspartner som sagts upp på grund av korruption och mutor.

Syftet med upplysningskraven

Syftet med dessa upplysningskrav är att ge insyn i företagets arbete med att förebygga, upptäcka och hantera korruption och mutor. Genom att redovisa dessa aspekter kan företaget visa sitt engagemang för affärsetik och hållbarhet, vilket i sin tur kan öka förtroendet hos intressenter och minska riskerna förknippade med korruption och mutor.

Sammanfattning

ESRS G1 kräver att företag redovisar sina policyer och åtgärder för att förebygga och hantera korruption och mutor, inklusive utbildning, skydd av visselblåsare, mekanismer för upptäckt och rapportering, samt information om faktiska fall av korruption och mutor. Dessa upplysningskrav syftar till att ge en tydlig bild av företagets affärsetik och förmåga att hantera etiska risker effektivt.